Brasilien går till val den 4 oktober 2026 med Luiz Inácio Lula da Silva och Flávio Bolsonaro som de två stora namnen i presidentstriden. Nästan 159 miljoner brasilianare har rätt att rösta. De första officiella resultaten börjar publiceras klockan 22.00 svensk tid – och om ingen kandidat får mer än hälften av de giltiga rösterna väntar en andra valomgång den 25 oktober.

När kommer resultatet i Brasilien?

Vallokalerna i Brasilien är öppna mellan klockan 08.00 och 17.00 Brasília-tid den 4 oktober. Det innebär att den officiella rösträkningen börjar redovisas från klockan 22.00 svensk tid.

Brasilien använder elektronisk röstning, vilket innebär att stora mängder resultat kan sammanställas snabbt efter att vallokalerna har stängt. Det finns däremot inget bestämt klockslag då hela presidentvalet måste vara färdigräknat.

Den som vill följa siffrorna direkt kan göra det via Brasiliens valmyndighet TSE:s officiella resultatsida.

Totalt är 158 745 463 personer röstberättigade i valet.

Så vinner en kandidat redan i första valomgången

För att bli vald till president direkt den 4 oktober måste en kandidat få mer än 50 procent av de giltiga rösterna.

Det är en viktig skillnad mot att få över hälften av alla avgivna röster. Blanka och ogiltiga röster räknas inte när gränsen för absolut majoritet beräknas.

Om ingen kandidat klarar den nivån går de två kandidater som fått flest röster vidare till en andra omgång.

Den hålls den 25 oktober 2026.

I den omgången börjar rösträkningen om från noll. Rösterna från den första valomgången följer alltså inte med.

Lula söker ännu en mandatperiod

Luiz Inácio Lula da Silva, allmänt kallad Lula, är Brasiliens sittande president och representerar vänsterpartiet PT.

Den 80-årige Lula styr tillsammans med vicepresident Geraldo Alckmin och söker nu ytterligare en mandatperiod. En seger skulle innebära att Lula väljs till president för fjärde gången, även om hans mandatperioder inte har varit sammanhängande.

Hans kampanj bygger bland annat på fortsatt socialpolitik, ekonomisk utveckling, miljöfrågor och en stark roll för den brasilianska staten.

Lula har samtidigt betonat Brasiliens politiska och ekonomiska självständighet i relationen till andra stormakter.

Flávio Bolsonaro vill föra bolsonarismen vidare

Flávio Bolsonaro är senator från Rio de Janeiro och kandidat för högerpartiet PL.

Han är son till Jair Bolsonaro, som var Brasiliens president mellan 2019 och 2022.

Flávio Bolsonaro har byggt vidare på mycket av den politiska rörelse som formades runt hans far. Säkerhetspolitik, konservativa värderingsfrågor och en mer marknadsorienterad ekonomisk linje hör till de tydligaste delarna av kampanjen.

Hans vicepresidentkandidat är Alfredo Gaspar.

Flávio Bolsonaro har också velat stärka Brasiliens relation med bland annat USA och Israel.

Säkerheten har blivit en av valets största frågor

Brottslighet och organiserad kriminalitet har fått en central roll i valrörelsen.

Flávio Bolsonaro förespråkar en hårdare kriminalpolitik och har bland annat drivit frågor om större högsäkerhetsfängelser och sänkt straffmyndighetsålder.

Lula har i stället argumenterat för en större federal roll i säkerhetspolitiken och bättre samordning mellan olika myndigheter för att bekämpa organiserad brottslighet.

Skillnaderna handlar därför inte bara om hur hårda straffen ska vara, utan också om hur ansvaret mellan federal nivå, delstater och säkerhetsmyndigheter ska organiseras.

Ekonomin kan bli avgörande för många väljare

Den brasilianska ekonomin är ett annat av valets huvudteman.

Inflation och hushållens ekonomiska situation har skapat missnöje, samtidigt som arbetslösheten och ojämlikheten har minskat under de senaste åren.

Båda huvudkandidaterna säger sig vilja stärka statsfinanserna, men vägen dit skiljer sig.

Lulas ekonomiska linje bygger på en mer gradvis anpassning där sociala program ska skyddas.

Flávio Bolsonaros sida förespråkar snabbare finanspolitisk åtstramning och har diskuterat bland annat privatiseringar, mindre byråkrati och skattesänkningar.

Valet blir därmed också en tydlig konflikt om hur stor roll staten ska spela i Latinamerikas största ekonomi.

Jair Bolsonaro är fortfarande en viktig del av valet

Jair Bolsonaro finns inte själv bland kandidaterna, men hans politiska arv präglar valrörelsen.

Han förlorade presidentvalet mot Lula 2022 och har därefter dömts för sin roll i försöken att omkullkasta valresultatet.

Flávio Bolsonaro har lovat att arbeta för amnesti för sin far och andra personer som berörts av rättsprocesserna efter valet 2022.

Presidentvalet handlar därför delvis om någonting större än just Flávio Bolsonaro som person: hur stark den politiska rörelse som byggdes runt Jair Bolsonaro fortfarande är och vilken roll den ska spela i Brasilien framöver.

Religion och värderingsfrågor har fått stor plats

Flávio Bolsonaro har riktat en betydande del av sin kampanj mot konservativa och evangeliska väljare.

Religion, familjepolitik och andra värderingsfrågor har därför blivit en tydlig skiljelinje i valrörelsen.

En debatt om Brasiliens katolska skyddshelgon Nossa Senhora Aparecida blev också en sen kampanjfråga, även om Flávio Bolsonaro förnekade att han ville förändra helgonets officiella ställning.

För Lula handlar kampanjen i större utsträckning om socialpolitik, ekonomiska frågor och statens roll.

Relationerna med USA kan förändras efter valet

Presidentvalet kan även få stor betydelse för Brasiliens utrikespolitik.

Flávio Bolsonaro står politiskt nära USA:s president Donald Trump och har argumenterat för närmare relationer med USA.

Lula har i stället ofta betonat Brasiliens självständighet och landets möjlighet att balansera relationerna med USA, Kina, Europa och andra internationella maktcentra.

Brasilien är medlem i Brics och en av världens största ekonomier. Landets politiska inriktning får därför konsekvenser långt utanför Sydamerika.

Fler än Lula och Bolsonaro ställer upp

Presidentvalet är inte formellt ett val mellan endast två kandidater.

Flera kandidater deltar, även om Lula och Flávio Bolsonaro har dominerat valrörelsen och uppmärksamheten inför omröstningen.

Ett sent kandidatbyte inom PRTB har dessutom gjort det mindre meningsfullt att låsa den aktuella valguiden vid ett exakt antal registrerade kandidater.

Om någon av de mindre kandidaterna får tillräckligt många röster för att hindra Lula eller Bolsonaro från att nå över 50 procent kan de däremot få direkt betydelse för om det krävs en andra valomgång.

Brasilianarna väljer betydligt mer än en president

Presidentvalet är bara en del av den politiska omröstningen den 4 oktober.

Brasilianarna röstar samtidigt om guvernörer, deputeradekammaren, delstatliga parlament och två senatorer från varje delstat.

Det gör kongressvalet särskilt viktigt.

En president kan vinna valet men ändå få stora problem att genomföra sin politik om stödet i kongressen är svagt.

Ekonomiska reformer, säkerhetspolitik och större förändringar av den offentliga sektorn kan därför påverkas lika mycket av mandatfördelningen i kongressen som av vem som slutligen blir president.

Detta händer efter första valomgången

När rösträkningen börjar publiceras från klockan 22.00 svensk tid finns i praktiken två möjliga utfall.

Om någon kandidat passerar 50 procent av de giltiga rösterna är presidentvalet avgjort.

Om ingen gör det går de två kandidater som fått flest röster vidare till den andra valomgången den 25 oktober.

Då ställs brasilianarna inför ett direkt val mellan två kandidater – och först därefter står det definitivt klart vem som leder Brasilien under nästa mandatperiod.