Länsstyrelsen granskar Fållöknastiftelsen, som bland annat grundats av statsminister Ulf Kristerssons hustru Birgitta Ed. Myndigheten vill ha svar om donationer, pengar som använts på den privatägda herrgården och den månatliga ersättning på 22 500 kronor som Ed fått trots att stiftelseförordnandet säger att styrelseledamöter inte ska få arvode.
Tillsynen av Fållöknastiftelsen inleddes i juni och pågår fortfarande. Det finns alltså inget beslut om att stiftelsen har brutit mot lagen eller sitt stiftelseförordnande.
Men de frågor som Länsstyrelsen nu kräver svar på visar vilka delar av verksamheten som myndigheten vill gå till botten med.
Fållöknastiftelsen bildades 2024 av Marita Bildt, Birgitta Ed och Göran Thorstenson. Stiftelsens ändamål är att med kristna värderingar främja människors existentiella hälsa.
Länsstyrelsen frågar om donationerna
En av frågorna gäller pengar som stiftelsen samlat in.
I stiftelsens årsredovisning redovisas 370 407 kronor i gåvor. Samtidigt har det i verksamhetsberättelsen talats om omkring 500 000 kronor som samlats in för att reparera en bro till den så kallade Stillhetens ö.
Länsstyrelsen vill veta varför beloppen skiljer sig åt och vad pengarna har använts till.
Stiftelsen har förklarat att knappt 500 000 kronor samlades in till bron, men att hela beloppet inte behövde användas till själva reparationen. De återstående pengarna ska enligt stiftelsen ha avsatts för framtida utveckling av miljön.
Dessutom ska en separat riktad donation på 100 000 kronor ha använts till administrativa kostnader.
Givarnas namn har inte offentliggjorts.
Att donationerna är anonyma innebär inte i sig att Länsstyrelsen har slagit fast att något är fel. Den centrala frågan i tillsynen är i stället hur mycket pengar som faktiskt kommit in och hur de har använts.
Pengar har använts på privatägd herrgård
Länsstyrelsen granskar också varför stiftelsens pengar har använts på en fastighet som stiftelsen själv inte äger.
Verksamheten bedrivs på Fållökna herrgård. Fastigheten är privatägd, och myndigheten vill veta hur förbättringar och underhåll där ligger i linje med stiftelsens ändamål.
Stiftelsens förklaring är att arbetena varit nödvändiga för den verksamhet som bedrivs på platsen. Bland annat har pengar enligt stiftelsen använts för att göra Stillhetens ö tillgänglig.
Styrelsen har tidigare också framhållit att den kommersiella renoveringen av själva huvudbyggnaden har betalats av fastighetsägarna. Volontärarbete inom stiftelsen ska i stället ha handlat om bland annat park, utemiljö och inredning.
Länsstyrelsen har begärt att få se hyresavtalet mellan stiftelsen och fastighetsägarna.
Enligt de uppgifter som blivit kända är den fasta hyran för närvarande noll kronor. Därutöver finns en rörlig hyra motsvarande tio procent av omsättningen per evenemang.
Avtalet ska också innehålla en konstruktion som innebär att förbättringar som betalats av stiftelsen ska värderas och återbetalas till stiftelsen om fastigheten säljs.
Det är ett viktigt argument i stiftelsens försvar: att pengar som används på platsen inte utan vidare innebär att värden förs över permanent till de privata ägarna.
Birgitta Ed har fått 22 500 kronor i månaden
Den kanske mest känsliga frågan gäller ersättningen till Birgitta Ed.
I Fållöknastiftelsens stiftelseförordnande anges att styrelseledamöter inte ska få arvode.
Samtidigt visar de handlingar som ligger till grund för granskningen att Ed har fått 22 500 kronor i månaden.
Stiftelsens förklaring är att pengarna inte har betalats ut för hennes arbete som styrelseledamot.
I stället ska Ed ha haft ett separat operativt uppdrag med att utveckla verksamheten. Arbetet ska ha inneburit att hon gått ned i arbetstid som präst.
Det är just denna gränsdragning som nu blir viktig för Länsstyrelsen: om ersättningen kan betraktas som betalning för ett separat operativt arbete eller om den i praktiken strider mot bestämmelsen om att styrelseledamöter inte ska få arvode.
Stiftelsens ordförande Thorbjörn Larsson har försvarat upplägget, men samtidigt öppnat för att styrelsen kan ha gjort en felaktig tolkning av reglerna.
Stiftelsen har tidigare själv uppgett att ersättningen varit 22 000 kronor per månad, medan de aktuella uppgifterna i tillsynsärendet anger 22 500 kronor.
Vad kan Länsstyrelsen göra?
Länsstyrelsens granskning är en tillsyn av stiftelsen. Det är inte en brottsutredning.
Tillsynsmyndigheten ska kontrollera att en stiftelse förvaltas enligt lagen och det stiftelseförordnande som styr verksamheten.
Länsstyrelsen beskriver själv hur tillsynen av stiftelser fungerar.
Myndigheten kan bland annat kräva in handlingar och upplysningar och begära att styrelsen rättar sådant som bedöms strida mot reglerna.
I allvarligare fall finns betydligt kraftigare verktyg. Förelägganden kan förenas med vite och en tillsynsmyndighet kan under vissa förutsättningar gå till domstol i frågor som rör styrelseledamöter eller skadestånd.
Det betyder däremot inte att Fållöknastiftelsens ärende är på väg dit.
Länsstyrelsen kan efter sin granskning också komma fram till att stiftelsens förklaringar är tillräckliga, begära ytterligare kompletteringar eller kräva mer begränsade förändringar.
Separat granskning av Birgitta Ed som präst
Samtidigt pågår en annan process kring Birgitta Ed.
Strängnäs domkapitel har fått in ett stort antal anmälningar som rör henne i rollen som präst. Det är dock ett helt separat ärende från Länsstyrelsens tillsyn av Fållöknastiftelsen.
Domkapitlets arbete handlar om hennes prästämbete och prästlöften. Länsstyrelsen granskar i stället hur stiftelsen förvaltas.
Birgitta Ed är gift med statsminister Ulf Kristersson, vilket har bidragit till det stora mediala intresset kring verksamheten. Men tillsynen gäller stiftelsen och de regler som styr den, inte statsministern eller regeringen.
Det avgörande framöver blir därför vilka slutsatser Länsstyrelsen drar av stiftelsens förklaringar om donationerna, investeringarna på den privatägda fastigheten och framför allt ersättningen till Birgitta Ed.
Än så länge är frågorna många. Något beslut om att Fållöknastiftelsen har gjort fel finns inte.