Tre år har gått sedan Ulf Kristersson tillträdde som statsminister. Han leder ett regeringssamarbete som lyckats ta Sverige in i Nato och dämpa inflationen, men som fortfarande brottas med låg tillväxt, hög arbetslöshet och en splittrad opinion. Frågan är hur bra han egentligen har varit i rollen.
| Punkt | Uppgift |
|---|---|
| Titel | Sveriges statsminister |
| Partiledare för | Moderaterna |
| Statsminister sedan | 18 oktober 2022 |
| Regeringsunderlag | M, KD, L med SD-stöd |
| Huvudfrågor | Trygghet, ekonomi, migration |
| Opinionsnivå hösten 2025 | cirka 18 % (Novus/Verian) |
Opinionsläget
Moderaterna ligger stabilt kring 18 procent i de flesta mätningar under hösten 2025. Det är något lägre än valresultatet 2022, men avståndet till Socialdemokraterna är fortfarande stort.
Kristersson har inte tappat sin kärntrupp, men han har inte heller vunnit nya väljare. Förtroendemätningarna visar att bara en mindre andel av väljarna anser honom vara bäst på att förklara regeringens politik. Hans styrka är stabilitet, inte inspiration.
Nato och försvarspolitiken
Inträdet i Nato den 7 mars 2024 var en symbolisk och praktisk milstolpe. Sverige gick in som fullvärdig medlem och ökade samtidigt försvarsanslagen till 2,4 procent av BNP – en nivå som få tidigare trodde möjlig.
Försvarsbudgeten uppgår 2025 till ungefär 143 miljarder kronor. Regeringen planerar att fortsätta upptrappningen mot 3 procent till 2028. Den civila beredskapen stärks också, särskilt inom cybersäkerhet.
Det är ett område där Kristersson anses ha levererat. Han har drivit igenom nödvändiga beslut och lyckats hålla ett brett politiskt stöd bakom dem.
Brottsligheten
Regeringens löfte var att vända utvecklingen i gängvåldet. Polisens statistik visar att antalet skjutningar minskat med omkring 20 procent från 2023 till 2024, och att trenden håller i sig under 2025.
Samtidigt ökar sprängningarna kraftigt, med omkring 150 händelser mellan januari och oktober. Lagstiftningen har skärpts – visitationszoner, anonyma vittnen och fler verktyg till Polisen – men det är för tidigt att säga om de långsiktigt ändrar bilden.
Trygghetsfrågan är fortfarande den som definierar hans regering. Han kan visa vissa resultat, men inte kalla uppdraget slutfört.
Ekonomin
Efter år av kraftig inflation har prisnivåerna stabiliserats. I september 2025 låg inflationen på 0,9 procent och kärninflationen på 3,1 procent. Det innebär att hushållens köpkraft börjat återhämta sig.
Samtidigt är arbetslösheten hög – 8,3 procent enligt SCB:s senaste siffror. Konjunkturinstitutet bedömer att återhämtningen tar fart först under 2026.
Regeringen har svarat med ett nytt jobbskatteavdrag, sänkta skatter för pensionärer och reformer inom energiförsörjningen, särskilt kärnkraften. Kristersson framstår som tekniskt skicklig men saknar tydligt genomslag i opinionen.
Migration och integration
Under 2025 har regeringen skärpt reglerna för arbetskraftsinvandring och anhöriginvandring. Minimilönen sätts till 90 procent av medianlönen, och en försöksverksamhet för frivilliga återvändanden har inletts.
Syftet är att minska inflödet och öka integrationen. Kritiker menar att det riskerar att skapa brist på arbetskraft i serviceyrken, medan anhängare ser det som ett steg mot ordning och reda.
Kristersson har på så sätt förstärkt sin profil som restriktiv och konsekvent, men priset är ett minskat stöd bland liberala väljare.
Ledarskap
Kristersson är en analytisk och metodisk ledare. Han håller linjen, men saknar retorisk skärpa. Många beskriver honom som en förvaltare snarare än en förnyare.
Koalitionen med Kristdemokraterna och Liberalerna fungerar fortfarande, liksom samarbetet med Sverigedemokraterna. Regeringen har undvikit allvarliga kriser, vilket i sig är en bedrift i minoritetsläge.
Ledarskapet är alltså stabilt, men distanserat. Det inger förtroende, men inte känsla.
Relation till Sverigedemokraterna – balansgången som präglar allt
En central del av bedömningen av hur bra Ulf Kristersson är handlar om hans förmåga att hantera samarbetet med Sverigedemokraterna. Regeringen vilar på Tidöavtalet, ett politiskt kontrakt som gett honom makt men också bundit hans handlingsfrihet.
Kristersson har hittills lyckats hålla samarbetet stabilt trots återkommande konflikter. SD får stort inflytande i migrations- och rättsfrågor, medan Moderaterna försöker dominera ekonomin och försvarspolitiken. Kritiker inom borgerligheten menar att han låtit SD sätta för mycket av agendan, men alternativet – ett regeringsras – skulle sannolikt kosta ännu mer.
Frågan är om väljarna ser honom som den som styr samarbetet, eller den som följer det. Just den gränsen avgör mycket av hur starkt förtroendet för Ulf Kristersson blir framöver.
Kommunikation och mediebild
Kommunikativt är Kristersson ett särfall i svensk politik. Han är saklig, kontrollerad och sällan spontan. I sociala medier är tonen dämpad, nästan akademisk. Det är ett medvetet val – en kontrast mot tidigare statsministrars mer känslomässiga framtoning.
Men den stilen har också ett pris. Hans framträdanden saknar ofta energi, och han lämnar få tydliga citat som fastnar i nyhetsflödet. Under våren 2025 försvarade han till exempel regeringens ekonomiska politik i Agenda på ett sätt som experter beskrev som korrekt men trögt.
Kristerssons kommunikativa problem handlar inte om trovärdighet, utan om närvaro. Han är närvarande i sak – men frånvarande i känsla. Det gör att Kristersson resultat sällan omsätts i politiskt kapital.
Internationell position – Sveriges roll under hans ledning
Ulf Kristersson har också format Sveriges internationella profil. Efter Nato-inträdet har han konsekvent betonat solidaritet med Ukraina, höjt bistånd till försvarsstöd och stärkt nordiskt samarbete. Han har dessutom tagit tydlig ställning för att EU bör införa tuffare gränskontroller och gemensamma regler för återvändande.
I Bryssel beskrivs Sverige numera som ett mer strategiskt och förutsägbart land än tidigare, men mindre pådrivande i sociala frågor. Kristerssons linje är att hålla fokus på säkerhet och ekonomi – inte symbolpolitik.
Den strategin ger respekt internationellt, men lämnar få avtryck i svensk opinion. Väljarna belönar sällan utrikespolitiskt arbete, även när det är framgångsrikt. Det gör att hans internationella tyngd inte syns i opinionssiffrorna – trots att den i realiteten är större än någon svensk statsministers sedan Reinfeldt.
Samlad bedömning
På tre år har Kristersson genomfört flera av de reformer som tidigare regeringar talade om: Nato-inträde, nya lagar mot gängvåld, sänkta skatter och en långsiktig energipolitik. Det är sakpolitiskt starkt, men kommunikativt svagt.
Han uppfattas mer som en noggrann ingenjör än som en politisk ledare med drivkraft och vision. Det gör att resultaten inte fullt ut omsätts i förtroende.
Betyget blir därför blandat. Kristersson har gjort mycket – men övertygar få.
Framtiden
De närmaste åren avgör om han kan omvandla genomförda beslut till politiska vinster. Om konjunkturen vänder, Nato-medlemskapet konsolideras och kriminaliteten fortsätter minska, kan bilden förändras snabbt.
Om utvecklingen däremot står still riskerar han att fastna som en övergångsfigur – en statsminister som styrde lugnt men utan att sätta avtryck.
Slutsats
När man väger samman helheten blir bilden tydlig. Ulf Kristersson har levererat konkreta resultat inom försvar, ekonomi och rättspolitik – men saknar fortfarande ett brett folkligt förtroende. Han är effektiv i genomförandet men svag i kommunikationen, en statsminister som hellre styr än övertygar.
Så hur bra är Ulf Kristersson? Bedömt utifrån fakta och resultat är han en kompetent och stabil regeringsledare. Men i väljarnas ögon återstår steget från godkänd till omtyckt – och just där avgörs hans politiska framtid.
Läs ännu mer på Moderaternas officiella sajt.
Ulf Kristersson har träffat Donald Trump. Hur bra är Trump?