AstraZeneca går in i ett nytt AI-samarbete med amerikanska insitro för att hitta nya läkemedelsmål mot lever- och hjärtmuskelsjukdomar. Bolaget betalar 40 miljoner dollar i förskott, medan betydligt större framtida ersättningar bara blir aktuella om forskningen når uppsatta milstolpar.

40 miljoner dollar betalas direkt

Avtalet mellan AstraZeneca och insitro omfattar forskning kring två sjukdomsområden: MASH, en inflammatorisk form av metabol leversjukdom, och olika former av kardiomyopati som påverkar hjärtmuskeln.

Insitro får 40 miljoner dollar i en initial betalning. Därutöver kan bolaget få upp till omkring 1,46 miljarder dollar i framtida milstolpsbetalningar om projekt når vissa mål inom forskning, utveckling och kommersialisering.

Det är därför missvisande att beskriva affären som att AstraZeneca nu betalar omkring 1,5 miljarder dollar. Den garanterade betalningen är 40 miljoner dollar. Resten är villkorad och kan helt eller delvis utebli.

AstraZeneca får också möjlighet att ta över lovande forskningsprogram och driva dem vidare genom klinisk utveckling och en eventuell framtida lansering.

AI ska hjälpa forskarna välja rätt läkemedelsmål

Samarbetet handlar inte i första hand om att låta AI skapa färdiga läkemedel.

Insitro ska i stället använda sin AI-plattform för att analysera stora mängder biologiska, genetiska och kliniska data. Målet är att hitta gener, proteiner eller andra biologiska mekanismer som verkar ha en direkt roll i hur sjukdomarna utvecklas.

Det här är ett av de tidigaste stegen i läkemedelsutveckling.

Förenklat ser processen ut så här:

1. Data från människor och laboratoriemodeller analyseras.
2. AI letar efter biologiska mönster och möjliga sjukdomsdrivare.
3. Forskarna testar om sambanden håller i experiment.
4. De mest lovande läkemedelsmålen prioriteras.
5. Kandidater utvecklas vidare och kan senare gå vidare till kliniska studier.

Det viktiga är alltså att AI:n ska hjälpa forskarna att fatta bättre beslut tidigare i processen.

Att välja fel mål kan leda till år av forskning på en substans som senare visar sig ha för dålig effekt. Om bättre analys kan sortera bort svagare hypoteser tidigt finns möjlighet att både spara tid och minska kostnaderna.

MASH är en svår och varierande leversjukdom

MASH står för metabolic dysfunction-associated steatohepatitis och är en allvarligare form av metabol fettlever.

Sjukdomen innebär att fettansamling i levern kombineras med inflammation och skador på levercellerna. Hos vissa patienter utvecklas även fibros, alltså ärrbildning i levern.

Problemet för läkemedelsforskningen är att sjukdomen inte ser likadan ut hos alla patienter.

Olika genetiska, metabola och biologiska mekanismer kan ligga bakom liknande symtom. Det gör det svårare att hitta behandlingar som fungerar brett.

Just den typen av variation är ett område där AI-baserad analys av stora datamängder kan vara användbar.

Även hjärtmuskelsjukdomar omfattas

Den andra delen av samarbetet gäller kardiomyopatier.

Det är ett samlingsnamn för sjukdomar som förändrar hjärtmuskeln. Hjärtat kan bland annat bli försvagat, förtjockat eller stelt, vilket kan försämra pumpförmågan och i vissa fall orsaka rytmrubbningar eller hjärtsvikt.

Även här finns många olika bakomliggande orsaker.

Vissa former har en tydlig genetisk koppling, medan andra utvecklas genom mer komplicerade biologiska processer. Därför är det svårt att behandla alla patienter på samma sätt.

Insitros uppdrag blir att försöka identifiera biologiska mekanismer som är särskilt relevanta för olika patientgrupper och hitta mål som skulle kunna användas för nya läkemedel.

Göteborg är viktigt för AstraZenecas forskning

Det nya avtalet är globalt och AstraZeneca har inte sagt att själva insitro-samarbetet ska bedrivas i Göteborg.

Däremot finns en tydlig koppling till den forskning som bolaget redan har byggt upp där.

AstraZenecas anläggning i Göteborg är ett av företagets viktigaste globala forskningscenter inom hjärt-kärlsjukdomar, njursjukdomar och metabola sjukdomar. Där arbetar omkring 3 000 personer genom stora delar av läkemedelskedjan.

Bolaget använder också AI, automation och avancerad dataanalys i forskningen i Göteborg.

Det gör avtalet med insitro relevant ur ett svenskt perspektiv, även om det inte finns något offentligt besked om att forskare i Göteborg specifikt ska arbeta med just de nya programmen.

AstraZeneca har samtidigt fortsatt att bygga upp sin AI-kapacitet inom läkemedelsforskningen. Hurbra har tidigare skrivit om bolagets satsning på AI-infrastruktur genom Sferical One.

AstraZeneca har redan läkemedel i utveckling inom områdena

Det nya samarbetet börjar tidigt i forskningskedjan, men AstraZeneca arbetar redan kliniskt med läkemedelskandidater inom både MASH och kardiomyopati.

Bolagets befintliga program är dock separata från insitro-avtalet.

Det innebär att de läkemedel som redan befinner sig i kliniska studier inte ska ses som resultat av det nya AI-samarbetet.

Det nya avtalet syftar i stället till att hitta ytterligare biologiska mål och kandidater som på längre sikt kan fylla på AstraZenecas forskningsportfölj.

Den som vill läsa AstraZenecas egen beskrivning av samarbetet hittar den i bolagets officiella pressmeddelande.

Inga nya behandlingar är bevisade

Trots de stora beloppen befinner sig samarbetet långt från en färdig behandling.

Det finns ännu inga resultat från patienter som visar att något läkemedel som tagits fram inom projektet fungerar mot MASH eller kardiomyopati.

Först måste insitro identifiera lovande mål och försöka ta fram utvecklingskandidater. Därefter återstår prekliniska tester och, om kandidaterna håller, kliniska studier på människor.

Det är först långt senare i utvecklingen som säkerhet och effekt kan börja bedömas på ett sätt som kan leda till ett godkänt läkemedel.

De 40 miljoner dollar som AstraZeneca betalar nu är därför framför allt en investering i att försöka hitta bättre startpunkter för framtida läkemedelsutveckling.