Nej, sambor ärver inte varandra automatiskt. När en sambo dör kan den efterlevande därför hamna i en svår situation, särskilt om paret äger en bostad tillsammans eller om den avlidne har barn. Men sambolagen ger ett visst ekonomiskt skydd, och ett testamente kan göra stor skillnad.
Hur bostaden och pengarna fördelas beror bland annat på vem som äger vad, när bostaden köptes och om det finns barn eller ett testamente. Det är också viktigt att skilja mellan bodelning och arv – två saker som styrs av olika regler.
Vem ärver när en sambo dör?
Enligt svensk lag har sambor ingen automatisk arvsrätt efter varandra. Det gäller oavsett hur länge de har bott tillsammans och om de har gemensamma barn.
Om den avlidne inte har skrivit något testamente fördelas arvet enligt den vanliga arvsordningen.
Barn och deras avkomlingar står först i tur. Om den avlidne inte har några sådana arvingar kan föräldrar, syskon eller andra släktingar ärva i den ordning lagen anger.
En efterlevande sambo ingår däremot inte i arvsordningen.
Det innebär att även ett par som levt tillsammans i 30 år kan stå utan inbördes arvsrätt. Om den avlidne exempelvis efterlämnar två barn ärver barnen kvarlåtenskapen, sedan eventuell bodelning genomförts och skulderna hanterats.
För gifta par gäller andra regler. Där ärver den efterlevande maken normalt före gemensamma barn, medan särkullbarn har en starkare rätt att få ut sitt arv direkt.
Skillnaden mellan bodelning och arv
Att sambor inte ärver varandra betyder inte att den efterlevande alltid blir utan egendom från det gemensamma hemmet.
Sambolagen kan ge rätt till bodelning när den ena sambon avlider.
| Bodelning | Arv |
|---|---|
| Fördelar gemensam bostad och bohag som omfattas av sambolagen. | Fördelar den avlidnes kvarlåtenskap mellan arvingar och testamentstagare. |
| Kan begäras av den efterlevande sambon. | Styrs av arvsordningen och eventuellt testamente. |
| Avgör vad den efterlevande får ur samboegendomen. | Avgör vem som får den avlidnes kvarvarande egendom. |
Bodelningen kommer alltså före själva arvsfördelningen.
Vad ingår i en bodelning?
Sambolagen omfattar i huvudsak gemensam bostad och gemensamt bohag som har köpts för att användas tillsammans.
Det kan exempelvis vara en bostadsrätt som paret köpte när de flyttade ihop, liksom möbler och annan inredning som anskaffats för det gemensamma hemmet.
Däremot ingår normalt inte bilar, bankkonton, aktier, fritidshus eller andra personliga tillgångar.
Inte heller en bostad som den ena sambon ägde sedan tidigare omfattas automatiskt. Avgörande är bland annat om den förvärvades för gemensam användning.
Det går också att avtala bort bodelning helt eller delvis genom ett samboavtal.
Den som vill fördjupa sig i vilka tillgångar som räknas som gemensamma kan läsa mer om hur sambolagen fungerar vid separation.
Den efterlevande måste begära bodelning
När en sambo avlider sker ingen bodelning automatiskt.
Det är bara den efterlevande sambon som kan begära bodelning enligt sambolagen. Den avlidnes arvingar kan inte kräva det.
Begäran måste göras senast när bouppteckningen förrättas. Väntar den efterlevande för länge kan möjligheten gå förlorad.
Detta är särskilt viktigt om bostaden står i den avlidnes namn men köptes för gemensamt boende.
Vad händer med huset eller bostadsrätten?
Bostaden är ofta den mest värdefulla tillgången och den fråga som får störst betydelse för den efterlevandes ekonomi.
Vad som händer beror på hur bostaden ägs och om den räknas som samboegendom.
Om bostaden köptes tillsammans
Om ett par köpt en bostad för att bo där tillsammans omfattas den normalt av sambolagen.
Vid en bodelning delas samboegendomens sammanlagda nettovärde som huvudregel lika, efter de skuldavdrag som lagen medger.
Det behöver inte spela någon roll att bara den ena sambon står som ägare.
Anta exempelvis att den avlidne ägde en bostadsrätt som paret köpt för gemensamt boende.
Efter avdrag för bolån är bostadens värde två miljoner kronor. Om det inte finns någon annan samboegendom, andra relevanta skulder eller särskilda omständigheter som påverkar fördelningen blir resultatet:
- Den efterlevande sambons andel vid bodelningen: 1 000 000 kronor.
- Den avlidnes andel: 1 000 000 kronor.
Den avlidnes andel ingår sedan i kvarlåtenskapen och kan tillfalla barnen eller andra arvingar.
Det betyder inte att den efterlevande automatiskt får hela lägenheten. För att kunna behålla bostaden kan det krävas att arvingarna får ekonomisk ersättning och att finansieringen går att lösa.
Om den avlidne ägde bostaden sedan tidigare
Om den avlidne redan ägde bostaden innan förhållandet inleddes, och den inte förvärvades för gemensam användning, ingår den normalt inte i en bodelning enligt sambolagen.
Bostaden kan då i stället tillfalla den avlidnes arvingar.
Det finns dock särskilda regler som i vissa situationer gör det möjligt för den efterlevande att överta en hyresrätt eller bostadsrätt trots att den inte är samboegendom.
Bland annat vägs behovet av bostaden in. Om samborna inte har eller har haft gemensamma barn krävs synnerliga skäl för ett sådant övertagande.
Regeln ger inte samma möjlighet att överta en villa som ligger utanför samboegendomen. Ett övertagande av bostad kan dessutom kräva ekonomisk ersättning.
Om båda redan äger bostaden
Om båda samborna äger bostaden men den av någon anledning inte omfattas av sambolagens bodelningsregler, behåller den efterlevande sin egen ägarandel.
Den avlidnes andel tillhör dödsboet och ingår i arvsfördelningen.
Det kan innebära att den efterlevande plötsligt äger bostaden tillsammans med den avlidnes barn eller andra arvingar.
Att vara delägare är därför inte samma sak som att vara garanterad att kunna bo kvar.
Särskilt skydd för efterlevande sambor
Sambolagen innehåller ett ekonomiskt minimiskydd som kan bli betydelsefullt vid dödsfall.
Den efterlevande har vid bodelningen rätt att som sin andel få samboegendom motsvarande två prisbasbelopp, så långt den behållna samboegendomen räcker.
För dödsfall under 2026 motsvarar det 118 400 kronor. Under 2027 motsvarar två prisbasbelopp 119 200 kronor.
Det är dock ingen statlig ersättning och inte heller en garanti för att få beloppet utbetalt i pengar.
Om det efter skuldavdrag bara finns samboegendom värd 80 000 kronor kan den efterlevande inte kräva resterande belopp ur den avlidnes övriga tillgångar med stöd av denna regel.
Skyddet är knutet till bodelningen och förutsätter att en sådan ska genomföras.
Kan sambor ärva varandra genom testamente?
Ja. Ett testamente är det viktigaste sättet för sambor att bestämma att den efterlevande ska få ärva.
Om den avlidne saknar barn eller andra bröstarvingar kan ett giltigt testamente normalt ge sambon hela kvarlåtenskapen.
Finns det barn är möjligheterna mer begränsade.
Barn har nämligen rätt till sin laglott, som motsvarar hälften av den arvslott barnet skulle ha fått enligt lag.
Så fungerar barnens laglott
Anta att den avlidne efter eventuell bodelning och skulder lämnar en kvarlåtenskap på en miljon kronor.
Den avlidne har två barn och har skrivit ett testamente som säger att sambon ska få hela arvet.
Utan testamente skulle barnen ärva 500 000 kronor var.
Men eftersom varje barns laglott är hälften av arvslotten har barnen rätt att begära 250 000 kronor var.
Om båda barnen kräver sina laglotter kan fördelningen därför bli:
| Mottagare | Belopp |
|---|---|
| Barn 1 | 250 000 kr |
| Barn 2 | 250 000 kr |
| Efterlevande sambo | 500 000 kr |
Barnen måste själva begära jämkning av testamentet för att få ut sina laglotter. Det ska göras inom sex månader från att de har delgetts testamentet.
Laglottsrätten gäller både gemensamma barn och barn från tidigare förhållanden.
Det innebär också att gemensamma barn till sambor inte automatiskt behöver vänta på sitt arv tills båda föräldrarna har avlidit, vilket normalt är fallet för gemensamma barn till gifta föräldrar.
För en jämförelse med äktenskap finns också en genomgång av hur arv fungerar för särkullbarn när föräldern var gift.
Mer information om laglott, arvsordning och formkrav finns hos Sveriges Domstolar.
Räcker det med ett samboavtal?
Nej. Ett samboavtal och ett testamente fyller olika funktioner.
Samboavtalet bestämmer om och i vilken omfattning egendom ska ingå i en bodelning.
Testamentet bestämmer vem som ska få ärva den avlidnes kvarlåtenskap inom de gränser som lagen tillåter.
Det går alltså inte att skapa arvsrätt genom att enbart skriva ett samboavtal.
Ett testamente behöver också uppfylla lagens formkrav. Det ska normalt vara skriftligt och undertecknas i närvaro av två vittnen.
För sambor som vill skydda varandra ekonomiskt kan båda handlingarna vara relevanta, men det är viktigt att förstå hur de samverkar.
Vad behöver den efterlevande göra när sambon har dött?
När någon avlider måste flera praktiska och ekonomiska frågor hanteras. För en efterlevande sambo är det särskilt viktigt att tidigt klarlägga vilka rättigheter som finns.
Kontrollera först bostadens ägande. Ta reda på vem som äger bostaden, när den köptes och om den anskaffades för gemensamt boende.
Undersök om det finns samboavtal eller testamente. Handlingarna kan påverka både bodelningen och arvet.
Ta ställning till bodelning i tid. Den efterlevande måste begära bodelning senast vid bouppteckningsförrättningen. Detta bör inte lämnas till sista stund.
Gå igenom dödsboets skulder. Skulderna måste hanteras innan arvet kan delas ut. Läs gärna också hur räkningar betalas i ett dödsbo.
Undersök om bostaden går att behålla. Även om den efterlevande har rätt till en del av bostadens värde kan det krävas lån, ersättning till arvingar eller andra ekonomiska lösningar.
Bouppteckningsförrättningen ska normalt hållas inom tre månader efter dödsfallet. Därefter ska bouppteckningen lämnas till Skatteverket inom en månad.
Om bostaden är värdefull, det finns barn från olika relationer eller parterna är oense om egendomen kan det vara klokt att anlita en jurist.
Därför kan det vara viktigt att planera arvet i förväg
Den stora skillnaden mellan sambor och gifta par visar sig ofta först när någon avlider.
Sambolagen kan skydda en del av det gemensamma hemmet, men den ger inte samma arvsrätt som ett äktenskap.
Ett testamente kan förbättra den efterlevandes ekonomiska situation, men barnens laglott måste fortfarande respekteras.
För den som lever som sambo är det därför viktigt att inte bara fundera över vem som äger bostaden i dag, utan också vad som skulle hända om den ena avled.
Det kan vara skillnaden mellan att den efterlevande har ekonomiska möjligheter att bo kvar och att bostaden måste säljas för att arvet ska kunna fördelas.