Världens olje- och bränslelager kan behöva upp till två år för att återställas efter den kraftiga nedgången under oljekrisen, enligt Saudi Aramcos vd Amin Nasser. Men det betyder inte automatiskt två år med dagens höga oljepris. För svenska bilister kan i stället kombinationen av dieselbrist, fraktkostnader, kronkurs och höjda drivmedelsskatter bli minst lika viktig.

Saudi Aramco räknar med att återuppbyggnaden av världens olje- och bränslelager kan skapa omkring två miljoner fat extra efterfrågan per dag under ungefär 18 månader.

Det sade bolagets vd Amin Nasser i samband med Energy Intelligence Forum.

Hans uppskattning är att det kan ta upp till två år innan lagren åter är fyllda efter de stora uttag som gjorts under oljekrisen.

Det är ett scenario som kan ge stöd åt oljeefterfrågan långt efter att själva störningarna i Mellanöstern har minskat.

Men det finns en viktig skillnad:

Att lagren behöver fyllas i två år är inte samma sak som att oljepriset måste vara högt i två år.

Aramco: Mer än en miljard fat har tagits ur lager

Enligt Aramcos egen redovisning gick världen in i krisen med omkring tio miljarder fat olja i olika typer av lager.

Nasser uppskattar att nästan tre miljarder fat av de leveranser som annars skulle ha nått marknaden har uteblivit under krisen.

Det betyder inte att tre miljarder fat har försvunnit ur lagren.

Aramcos bedömning är i stället att drygt en miljard fat har tagits från lager för att täcka delar av underskottet.

Det är den volymen som sedan behöver ersättas.

Om lageruppbyggnaden ska ske samtidigt som den normala efterfrågan fortsätter kan den enligt Nasser innebära omkring två miljoner fat per dag i ytterligare efterfrågan under ungefär ett och ett halvt år.

IEA:s siffror är försiktigare

Aramcos uppskattning ska inte ses som en officiell sammanställning av världens samtliga oljelager.

Internationella energiorganet IEA hade i sin septemberrapport registrerat ett globalt lagerfall på omkring 507 miljoner fat sedan krisen började.

Det motsvarar i genomsnitt cirka 2,8 miljoner fat per dag.

Skillnaden mot Aramcos uppgift om mer än en miljard fat är stor, men siffrorna behöver inte mäta exakt samma sak. Vilka lager som räknas in, hur snabbt data rapporteras och vilka delar av marknaden som går att observera skiljer sig.

För oljepriset är huvudfrågan därför inte bara hur mycket som redan har förbrukats ur lagren.

Det avgörande är hur snabbt produktionen kan öka när marknaden normaliseras.

Två år betyder inte två år med 100-dollarolja

Här går prognoserna isär från den mest dramatiska tolkningen av Aramcos uttalande.

Amerikanska EIA räknar med att världens oljelager fortsätter att minska under resten av 2026, men att situationen vänder under 2027 när produktionen ökar.

I myndighetens prognos ligger Brentoljan kring 90 dollar per fat under andra halvåret 2026 för att därefter falla till omkring 74 dollar i genomsnitt under 2027.

IEA pekar samtidigt på möjligheten till en kraftig produktionsökning nästa år.

Om produktionen växer betydligt snabbare än den vanliga efterfrågan kan det finnas utrymme både för att fylla lager och för att få ned själva råoljepriset.

Det är därför fullt möjligt att två saker händer samtidigt:

• världens oljelager fylls på under lång tid
• Brentoljan blir billigare än den är i dag

Hurbra har tidigare gått igenom de större prognoserna i artikeln om oljepriset och ConocoPhillips bedömning om ett möjligt golv kring 70 dollar.

Dieselmarknaden är fortfarande ett eget problem

För svenska bilister räcker det därför inte att titta på Brentpriset.

Råolja måste först transporteras till ett raffinaderi, omvandlas till bland annat bensin och diesel och sedan transporteras vidare till marknaden.

Under den nuvarande krisen har flera av dessa led varit hårt pressade.

IEA konstaterade i september att nettoexporten av diesel och gasoil från Gulfländerna och Ryssland under augusti låg omkring 1,6 miljoner fat per dag under februarinivån.

Den globala raffineringen låg samtidigt omkring 4,2 miljoner fat per dag lägre än ett år tidigare.

Det har bidragit till mycket höga raffinaderimarginaler.

Även fraktmarknaden har blivit extremt dyr på vissa rutter när tankfartyg har behövt navigera genom en mer osäker marknad.

Det innebär att diesel kan förbli dyr även om priset på själva råoljan sjunker.

Därför kan billigare olja ge dyr diesel i Sverige

Ett svenskt dieselpris består inte av Brentpriset översatt till kronor.

Priset påverkas bland annat av:

• världsmarknadspriset på den färdiga dieselprodukten
• raffinaderiernas marginaler
• frakt och distribution
• dollarkursen
• svenska skatter
• moms
• drivmedelsbolagens marginaler

Olja och raffinerade oljeprodukter handlas till stor del i dollar.

En svag svensk krona kan därför motverka en nedgång i det internationella oljepriset.

Just nu finns dessutom en svensk faktor som får ovanligt stor betydelse.

Bensinskatten höjdes den 1 oktober

Den tillfälliga sänkningen av energiskatten på drivmedel upphörde den 1 oktober 2026.

Enligt Skatteverkets skattesatser steg energiskatten på miljöklass 1-bensin från 1,57 kronor till 2,39 kronor per liter.

För diesel steg den från 1,242 till 1,561 kronor per liter.

När momsen räknas in motsvarar förändringen ungefär:

Drivmedel	Ökning från 1 oktober
Bensin	cirka 1,03 kr/liter
Diesel	cirka 0,40 kr/liter

Det sker alltså samtidigt som världsmarknaden försöker normaliseras.

Ett fallande oljepris behöver därför först kompensera för skattehöjningen innan hela nedgången kan märkas vid den svenska pumpen.

Nästa förändring kommer redan den 1 december

Ytterligare en skatteförändring väntar den 1 december.

Då upphör även den tillfälliga sänkningen av koldioxidskatten.

Skatteverkets publicerade nivåer innebär att den samlade punktskatten då stiger till 4,79 kronor per liter bensin och 3,961 kronor per liter diesel.

Det är 2,40 kronor mer per liter före moms jämfört med oktober och november.

Med moms blir skillnaden 3 kronor per liter.

Det betyder inte automatiskt att pumppriset stiger med exakt tre kronor den 1 december. Råoljepris, produktpris, kronkurs och bolagens prissättning kan samtidigt röra sig åt andra hållet.

Men skattehöjningen blir en tydlig motkraft mot eventuella prisfall på världsmarknaden.

Drivmedlen kan också påverka inflationen

Bensin och diesel påverkar inflationen direkt genom priserna som hushållen betalar.

Men effekten stannar inte där.

Dyrare diesel ökar kostnaderna för exempelvis transporter, entreprenad, jordbruk och delar av industrin. En del av de kostnaderna kan senare hamna i priserna på andra varor och tjänster.

Under 2026 har drivmedelspriser redan gett tydliga utslag i den svenska inflationsstatistiken.

När priserna steg under våren drog de inflationen uppåt. När drivmedlen föll kraftigt under sommaren fungerade utvecklingen i stället som en broms.

Det gör höstens situation speciell.

Samtidigt som själva råoljepriset kan falla försvinner svenska skattesänkningar som tidigare pressat ned konsumentpriserna.

En låg inflationstakt i dag säger därför inte nödvändigtvis hur energibidraget ser ut några månader framåt.

Vad avgör oljepriset resten av 2026?

Aramcos lagerprognos är bara en del av bilden.

Fem faktorer blir särskilt viktiga:

Produktionen i Mellanöstern. Ju snabbare normala volymer återkommer, desto lättare blir det att både möta efterfrågan och fylla lager.

Raffinaderierna. Om kapaciteten för bensin och diesel förblir begränsad kan priserna på färdiga bränslen hållas uppe även när råoljan faller.

Lageruppbyggnaden. Stora återköp av olja kan ge ett långvarigt extra efterfrågetillskott.

Transporterna. Fraktkostnader och tillgången på tankfartyg påverkar hur snabbt olja och bränslen når rätt marknad.

Den globala efterfrågan. Svagare världsekonomi eller snabbare elektrifiering kan dämpa oljeefterfrågan och göra lagerpåfyllningen lättare.

Bakgrunden till de stora lageruttagen finns mer utförligt i Hurbra:s guide om oljeförsörjningskrisen 2026.

Lägre Brentpris garanterar inte billigare vid pumpen

Aramcos besked visar framför allt hur lång svansen på oljekrisen kan bli.

Även om den akuta störningen klingar av återstår ett omfattande arbete med att återställa lager som fungerat som buffert när produktion och transporter inte räckt till.

Men lagerfrågan ska inte blandas ihop med en ren prisprognos.

Om oljeproduktionen ökar kraftigt under 2027 kan världens lager fyllas samtidigt som Brentpriset sjunker.

För svenska bilister är sambandet ännu mindre direkt.

Dieselbrist, raffinaderier, transporter, dollarkurs och svenska skatter ligger mellan ett fat Brentolja och siffran på bensinstationens skylt.

Det är därför ett lägre oljepris under de kommande månaderna inte automatiskt betyder billigare bensin och diesel i Sverige.