Ett ovanligt stort utbrott av svampsjukdomen knäckesjuka har drabbat tallskog i fem län i norra Sverige. Skogsstyrelsen varnar för betydande ekonomiska skador sedan angrepp upptäckts även på tallar som är uppemot tio meter höga. För skogsägare finns få möjligheter att stoppa skadorna när de väl uppstått.

Skogsstyrelsen rapporterar den 23 oktober att knäckesjuka har fått en ovanligt stor spridning under året. Angreppen har upptäckts av myndighetens skogskonsulenter och aktörer inom skogsbruket, och prover som analyserats av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har bekräftat sjukdomen.

Det som särskilt oroar är att svampen inte längre verkar begränsa sig till de yngsta tallarna.

Knäckesjuka drabbar normalt främst unga träd och är ovanlig på tallar som är högre än omkring tre meter. Nu har även träd på uppemot tio meter uppvisat skador.

Fem län drabbade av knäckesjuka

Skogsstyrelsen har rapporter om omfattande angrepp i följande län:

• Gävleborg
• Västernorrland
• Jämtland
• Västerbotten
• Norrbotten

Situationen bedöms vara särskilt allvarlig i norra Gävleborg, men angrepp har också konstaterats i andra delar av länet.

Hur stora skogsarealer som har drabbats är ännu inte fastställt. Det saknas också en samlad uppskattning av hur många träd som har skadats.

Så känner du igen knäckesjuka på tall

Knäckesjuka är en svampsjukdom som framför allt angriper tallens unga årsskott. Svampen skadar vävnaden så att skottet försvagas och böjs.

Det tydligaste kännetecknet är just de krokiga skotten, som ibland får en nästan S-formad böj.

Andra tecken är:

• Knäckta eller kraftigt böjda årsskott, särskilt i trädets övre delar.
• Döda skottspetsar, där delen ovanför angreppet har vissnat.
• Sår och missbildningar på skott som tidigare angripits.
• Rostgula sporsamlingar, som kan synas på angripna skott under sommaren.

De rostgula sporsamlingarna förekommer framför allt kring juni och juli, något senare i norra Sverige. Vid en undersökning under hösten är det därför främst de böjda och skadade skotten som går att upptäcka.

Liknande symtom kan förekomma vid andra svampsjukdomar. Ett krokigt toppskott betyder alltså inte automatiskt att trädet har knäckesjuka.

Vad kan skogsägare göra åt angreppen?

Det korta svaret är att möjligheterna är begränsade när träden redan har angripits.

Skogsstyrelsen pekar inte ut någon effektiv akut behandling som kan stoppa årets utbrott. För skogsägare handlar det därför i första hand om att undersöka sina bestånd, dokumentera skadorna och följa hur träden utvecklas.

Misstänkta angrepp kan rapporteras genom SLU:s tjänst Skogsskada, där observationer används för att kartlägga skogsskador.

Det finns samtidigt anledning att vara försiktig med stora ingrepp.

Knäckesjukans svamp behöver både tall och asp för att fullfölja sin livscykel. Aspsly kan öka risken för smitta, men det innebär inte att all asp bör röjas bort.

Att fälla äldre aspar kan tvärtom stimulera tillväxten av nya rotskott och på så sätt skapa fler unga aspar där svampen kan utvecklas.

Att försöka röja bort all asp i ett större skogsområde är dessutom mycket arbetskrävande och ger ingen garanti för att sjukdomen försvinner.

I områden med återkommande svåra angrepp kan det däremot vara aktuellt att överväga andra trädslag vid framtida föryngring.

Risk för sämre virkeskvalitet och ekonomiska förluster

Knäckesjuka behöver inte innebära att tallen dör. Mycket små plantor kan slås ut, medan något större träd ofta överlever.

Problemet är att skadorna kan påverka trädets fortsatta utveckling.

När toppskott angrips kan stammen bli krokig eller utveckla bestående formfel. Det försämrar möjligheterna att producera virke av hög kvalitet och kan minska skogens ekonomiska värde.

Att även betydligt högre tallar drabbas gör årets utbrott särskilt bekymmersamt. Det handlar inte längre enbart om skador i nyplanterade eller mycket unga bestånd.

Skogsstyrelsen varnar för att stora ekonomiska värden kan gå förlorade. Någon beräkning av den sammanlagda förlusten finns dock ännu inte.

Varför har utbrottet blivit så omfattande?

Det vet forskarna ännu inte säkert.

En möjlig förklaring är att kraftiga vindar har spridit svampsporer högre upp i träden än normalt. Det skulle kunna bidra till att förklara angreppen på ovanligt höga tallar.

Men det är fortfarande en hypotes, inte en fastställd orsak.

Fuktiga förhållanden gynnar också många rostsvampar, och ökad nederbörd kan påverka risken för framtida angrepp. Det går däremot inte att slå fast att klimatförändringar ligger bakom just årets utbrott.

För skogsägare i de fem berörda länen återstår därför framför allt att hålla uppsikt över tallbestånden och följa myndigheternas fortsatta kartläggning.

Mer information om svampsjukdomar på tall finns hos Skogsstyrelsen.