Mer än 43 procent av världens oljeproduktion kom under 2025 från länder som nu berörs av krig och andra allvarliga konflikter. Samtidigt har störningarna under 2026 utvecklats till den största registrerade försörjningsstörningen på den globala oljemarknaden.
Iran-kriget, attackerna mot rysk energiinfrastruktur, problemen i Libyen och situationen i Venezuela har tillsammans gjort världens oljeförsörjning betydligt mer sårbar.
Men det är inte bara mängden råolja som är problemet.
Mer än tio procent av världens raffinaderikapacitet är ur spel och globala bränslelager fortsätter att minska. Det kan hålla priserna på bensin och diesel uppe även när själva oljepriset faller.
För Sverige innebär utvecklingen framför allt en risk för högre drivmedelspriser och inflation, snarare än en akut risk för att bränslet ska ta slut.
43 procent av oljan kommer från konfliktberörda länder
En ny sammanställning från Reuters visar att länder som berörs av de pågående konflikterna tillsammans producerade omkring 45 miljoner fat olja per dag under 2025.
Det motsvarar mer än 43 procent av världens totala oljeproduktion.
Siffran betyder inte att 43 procent av världens oljeproduktion har försvunnit. Den visar i stället hur stor del av produktionen som finns i länder där krig, sanktioner, attacker eller politisk instabilitet på olika sätt kan påverka energiförsörjningen.
Just nu uppskattas störningen i oljeutbudet från Persiska viken till omkring fem till sju miljoner fat per dag.
Vid den mest akuta fasen efter krigsutbrottet tvingades Gulfstaterna enligt Internationella energiorganet, IEA, minska produktionen med minst tio miljoner fat per dag.
IEA beskriver utvecklingen som den största försörjningsstörningen i den globala oljemarknadens historia.
Hormuzsundet är fortfarande den största risken
En stor del av världens oljehandel passerar genom Hormuzsundet mellan Iran och Oman.
Före Iran-kriget transporterades omkring 15 miljoner fat råolja och ytterligare fem miljoner fat oljeprodukter genom sundet varje dag.
Det motsvarade ungefär en femtedel av världens oljekonsumtion.
Trafiken genom Hormuz har därefter minskat kraftigt. Det har tvingat oljeproducenter i regionen att dra ned produktionen samtidigt som fartyg har behövt välja andra vägar eller blivit stående.
Den 25 augusti hade endast ett fåtal tankfartyg passerat sundet det senaste dygnet.
Samtidigt har nya attacker mot fartyg och energiinfrastruktur fortsatt att skapa osäkerhet.
Här kan du läsa mer om Hormuzsundet och hur störningarna påverkar oljepriset och Sverige.
Raffinaderierna har blivit den stora flaskhalsen
Den kanske viktigaste förändringen finns däremot längre ned i oljekedjan.
Olja måste raffineras till bland annat bensin, diesel och flygbränsle innan den kan användas.
Konflikterna i Mellanöstern och Ukraina har tillsammans slagit ut mer än tio procent av världens raffinaderikapacitet.
IEA uppskattar att världens raffinaderier processade 80,9 miljoner fat olja per dag i juli. Det var nästan fem miljoner fat mindre per dag än ett år tidigare.
Samtidigt har ryska raffinaderier återkommande träffats av ukrainska drönarattacker.
Ryssland har också begränsat exporten av bensin och diesel för att säkra den egna tillgången.
Det gör att problemet inte längre bara handlar om hur mycket råolja som produceras.
Det handlar också om hur mycket av oljan som faktiskt kan förvandlas till användbart bränsle.
Därför kan oljan falla medan diesel förblir dyr
Den utvecklingen skapar en situation som kan verka motsägelsefull.
Brentoljan föll den 25 augusti med mer än tre procent och handlades kring 89 dollar per fat, trots att problemen kring Hormuz och flera raffinaderier kvarstod.
Ett lägre råoljepris behöver däremot inte slå igenom direkt på bensin- och dieselpriserna.
När raffinaderikapaciteten är begränsad kan priset på färdiga bränslen stiga i förhållande till råoljan.
Raffinaderiernas marginaler har också nått mycket höga nivåer på flera marknader.
Sjöhandeln med färdiga oljeprodukter låg i juli 3,8 miljoner fat per dag lägre än ett år tidigare.
Exporten av diesel från Ryssland, Mellanöstern och Asien hade samtidigt fallit med omkring 1,3 miljoner fat per dag. Det motsvarar ungefär en femtedel av den globala sjöburna dieselhandeln.
Det är en viktig förklaring till varför ett fallande oljepris inte automatiskt betyder billigare drivmedel.
Hurbra har tidigare gått igenom varför råoljepriset och priset vid pump kan utvecklas åt olika håll.
Globala oljelager fortsätter minska
Världen har hittills kunnat mildra effekterna av krisen genom att använda befintliga lager.
IEA-länderna beslutade i mars att tillsammans släppa 400 miljoner fat från sina beredskapslager. Det var den största samordnade lagerfrisläppningen hittills.
Men lagren fylls inte på i samma takt.
Vid utgången av juli hade de observerade globala oljelagren minskat med omkring 410 miljoner fat sedan kriget började.
Det motsvarar en genomsnittlig nedgång på cirka 2,7 miljoner fat per dag.
Bara under juli minskade lagren med ytterligare 69 miljoner fat.
IEA räknar nu med ett underskott på omkring 1,8 miljoner fat per dag under tredje kvartalet 2026.
| Nyckeltal | Läget |
|---|---|
| Produktion i konfliktberörda länder 2025 | cirka 45 miljoner fat per dag |
| Andel av världsproduktionen | över 43 procent |
| Aktuell störning i Gulfen | cirka 5–7 miljoner fat per dag |
| Raffinaderikapacitet ur spel | över 10 procent |
| Minskning av globala lager sedan krigsstarten | cirka 410 miljoner fat |
| Raffinaderikörning i juli mot året före | nästan 5 miljoner fat per dag lägre |
Sverige har olja – men kan ändå få högre priser
För Sverige är situationen mindre dramatisk när det gäller den fysiska tillgången.
Energimyndigheten bedömer fortfarande att försörjningen av bensin och diesel är stabil både på kort och längre sikt.
Sverige har betydande egen raffinaderikapacitet och tar en stor del av råoljan från Nordsjön.
Det finns därför inga tecken på någon akut svensk bränslebrist.
Det betyder däremot inte att Sverige är skyddat från prisökningar.
Priset vid svenska bensinstationer påverkas bland annat av priset på färdig bensin och diesel i Nordeuropa, oljepriset, raffinaderimarginalerna, dollarkursen och svenska skatter.
Om konkurrensen om diesel och bensin ökar globalt kan priserna därför stiga även om råoljan fortfarande finns tillgänglig.
Drivmedlen har hållit nere svensk inflation
Utvecklingen är också viktig för Riksbanken.
SCB:s siffror för juli visade en KPI-inflation på 0,2 procent och en KPIF-inflation på 0,7 procent.
En viktig orsak var att drivmedelspriserna föll med omkring tio procent från juni till juli.
Billigare bensin och diesel har alltså varit en tydlig broms på den svenska inflationen.
Om bränslepriserna i stället börjar stiga kan den effekten snabbt försvinna.
Riksbanken konstaterade den 20 augusti att olje- och råvarupriser hade fallit tillbaka från vårens höga nivåer, men samtidigt att de grundläggande orsakerna bakom utbudsstörningarna finns kvar.
Det bidrar till att risken för högre inflation fortfarande är betydande.
Skattesänkningen dämpar priset tillfälligt
Svenska drivmedelspriser påverkas dessutom just nu av den tillfälligt sänkta koldioxidskatten.
Skatten på bensin och diesel är sänkt med 2,40 kronor per liter till och med den 30 november.
Med moms motsvarar det omkring tre kronor per liter om hela skattesänkningen slår igenom vid pump.
Om världsmarknadspriset på bensin och diesel ligger kvar på en hög nivå när skattesänkningen upphör kan svenska bilister därför möta två prisdrivande faktorer samtidigt.
Flera konflikter slår mot samma system
Det som gör 2026 års situation ovanlig är att problemen inte längre är koncentrerade till ett enda land eller en enda transportled.
Iran-kriget påverkar Persiska viken och Hormuzsundet.
Ukrainas attacker slår mot rysk oljeproduktion och raffinering.
Libyen har återkommande problem med produktionen på grund av politiska och säkerhetsmässiga konflikter.
Venezuela är fortfarande begränsat av sanktioner och långvariga problem i oljeindustrin.
Även Kazakstans export har påverkats av störningar i regionen.
När flera delar av systemet samtidigt fungerar sämre blir det svårare att kompensera ett bortfall med produktion från någon annanstans.
Reuters sammanställning visar också att världen blivit mer beroende av amerikansk oljeproduktion när andra leverantörer får problem.
Inte heller USA är helt skyddat från störningar, eftersom orkansäsongen återkommande kan påverka produktion och raffinaderier vid Mexikanska golfen.
Det här avgör olje- och drivmedelspriserna i höst
Det viktigaste att följa under hösten är om trafiken genom Hormuzsundet börjar normaliseras och om raffinaderierna i Mellanöstern och Ryssland kan återgå till högre produktion.
Även utvecklingen av världens bränslelager blir central.
Så länge lagren minskar kan varje ny störning få större effekt på marknaden än tidigare.
För svenska konsumenter tillkommer kronans utveckling mot dollarn och vad som händer när den tillfälliga skattesänkningen på drivmedel löper ut.
Det betyder att ett lägre Brentpris inte längre räcker för att dra slutsatsen att energikrisen är på väg att klinga av.
Världen har fortfarande stora mängder råolja.
Problemet är att en ovanligt stor del av produktionen, transporterna och raffineringen samtidigt finns i områden där krig och politiska konflikter kan störa flödena.
Det är den kombinationen som gjort den globala energiförsörjningen betydligt mer sårbar under 2026.