AIK:s rekordförsäljning av Zadok Yohanna förändrade klubbens finansiella läge på ett kvartal. Men den förändrade inte grundproblemet: AIK har gått med driftunderskott fem år i rad. Hurbra har granskat fem bokslut för dagens 16 allsvenska klubbar och byggt ett transferberoendeindex. Brommapojkarna är mest beroende av återkommande affärer, Halmstads BK är mest sårbart om marknaden stannar och GAIS har den klart mest robusta driften.
En försäljning flyttade AIK från akut risk till två års buffert
AIK:s Q2-rapport den 25 augusti visar hur mycket en enda spelare kan betyda för en allsvensk balansräkning.
Försäljningen av Zadok Yohanna till Brighton gav en nettoresultateffekt på 130–170 miljoner kronor. Under första halvåret 2026 redovisade AIK ett transfernetto på 150,2 miljoner. Driftresultatet var samtidigt –45,9 miljoner.
Före affären hade AIK 54,4 miljoner kronor i eget kapital, 22,8 miljoner i likvida medel och en balanslikviditet på 0,7 enligt den jämförbara bokslutsbilden för 2025. Efter Q2 hade det egna kapitalet i AIK Fotboll AB-koncernen stigit till 134,5 miljoner och kassan till 102,4 miljoner. Balanslikviditeten förbättrades till cirka 1,14.
| AIK | Före Yohanna | Efter Q2 2026 |
|---|---|---|
| Eget kapital | 54,4 mkr | 134,5 mkr |
| Likvida medel | 22,8 mkr | 102,4 mkr |
| Balanslikviditet | 0,70 | 1,14 |
| Finansiell motståndskraft | 19 av 100 | 60 av 100 |
| Transferberoendeindex | 72 | 57 |
| Stresstest utan transfers | Faller år ett | Klarar två år |
AIK skulle ha varit trea i Hurbra-indexet med balansräkningen från årsskiftet. Efter Yohanna-affären blir klubben femma.
Det strukturella transferberoendet ligger däremot kvar på 67 av 100. AIK:s driftresultat under de fem granskade åren är –8,8, –31,2, –83,4, –43,6 och –52,7 miljoner kronor. Affären har byggt en fallskärm, inte fått den löpande verksamheten att bära sina kostnader.
Det är också därför frågan blir särskilt relevant före den 31 augusti. Med mindre än en vecka kvar av det svenska transferfönstret kan ett sent bud vara ett sportsligt problem för en klubb och en ekonomisk nödvändighet för en annan. Hurbra samlar löpande alla allsvenska övergångar sommaren 2026.
Allsvenskan gjorde ett halvt miljardunderskott utan spelaraffärerna
De allsvenska klubbarna redovisade 2025 ett samlat spelaromsättningsnetto på 739,9 miljoner kronor. Samtidigt var driftsresultatet –465,2 miljoner och resultatet exklusive spelaromsättning –518,9 miljoner.
Tolv av de 16 klubbarna visade redovisad vinst. Bara två hade positivt driftsresultat. Av klubbarna som spelar i Allsvenskan 2026 var GAIS den enda som gick plus på driften 2025.
Skillnaden mellan redovisat resultat och drift är avgörande. En klubb kan visa ett stort överskott efter en försäljning trots att biljettintäkter, sponsring, centrala ersättningar och övrig verksamhet inte täcker kostnaderna.
Spelarförsäljningarna gav nära 1,1 miljarder kronor i bruttointäkter under 2025. Hammarby, Häcken, Djurgården och BP stod tillsammans för cirka 571 miljoner. Hurbra har tidigare rankat Allsvenskans bästa transferklubbar 2016–2026. Den här granskningen ställer den svårare frågan: vilka klubbar har råd att låta bli att sälja?
Svenska Fotbollförbundet konstaterar i sin analys av Allsvenskans ekonomi 2025 att ett strategiskt beroende av spelaromsättning kräver stark spelarutveckling, god marknadskännedom och rejäla egna kapital.
Hurbra Transferberoendeindex 2026: hela rankningen
Indexet går från 0 till 100. Ett högt tal betyder att klubben både har ett stort strukturellt behov av transferintäkter och en begränsad finansiell fallskärm.
Försäljningsförmåga mäts separat och är inte en minuspost. En klubb ska inte få ett sämre betyg bara för att den är bra på att utveckla och sälja spelare. Det är först när grundverksamheten behöver affärerna eller när kapitalet inte räcker som det blir en risk.
| Placering och klubb | Index | Utfall utan transfernetto |
|---|---|---|
| 1. IF Brommapojkarna | 76 | Klarar två år |
| 2. Halmstads BK | 74 | Faller år ett |
| 3. BK Häcken | 65 | Pressas år två |
| 4. IFK Göteborg | 61 | Pressas år två |
| 5. AIK | 57 | Klarar två år efter Yohanna |
| 6. Kalmar FF | 51 | Pressas år två |
| 7. Djurgårdens IF | 50 | Klarar två år |
| 8. Västerås SK | 41 | Klarar två år |
| 9. Hammarby IF | 40 | Klarar två år |
| 10. Mjällby AIF | 37 | Klarar två år |
| 11. IF Elfsborg | 36 | Klarar två år |
| 12. IK Sirius | 34 | Pressas år två |
| 13. Malmö FF | 28 | Klarar två år |
| 14. Örgryte IS | 25 | Klarar två år |
| 15. Degerfors IF | 21 | Pressas år två |
| 16. GAIS | 3 | Klarar två år |
BP är mest beroende, men Halmstad är mest utsatt
Brommapojkarna har gått med driftunderskott under samtliga fem granskade år. Den normala driftmarginalen före spelaromsättning är omkring –45 procent. Transfernettot under perioden motsvarar 56,6 procent av klubbens stabila intäkter.
Det är ligans tydligaste affärsmodell byggd på spelarförädling. BP får också 98 av 100 i försäljningsförmåga, högst av alla klubbar. Intäkterna har kommit regelbundet och är inte beroende av ett enda rekordår.
Men tidigare försäljningar har gett klubben 72 miljoner kronor i eget kapital, 13,7 miljoner i kassa och balanslikviditet 2,9. Därför klarar BP två statiska år utan transfernetto trots förstaplatsen i indexet. Beroendet är mycket högt, den omedelbara krisrisken betydligt lägre.
Halmstads BK har motsatt profil. Transfernettot har bara motsvarat 14,5 procent av de stabila intäkterna under femårsperioden. Driftunderskotten är mindre än BP:s men har kommit fem år i rad.
Vid utgången av 2025 hade HBK 5,1 miljoner i eget kapital, 1,9 miljoner i kassa och balanslikviditet 0,8. Skulderna motsvarade 93 procent av tillgångarna. När 2025 års driftunderskott på 16,7 miljoner förs in i stresstestet räcker fallskärmen inte genom det första året.
Det betyder inte att Halmstad automatiskt skulle få akuta betalningsproblem. Klubben kan sälja, minska truppen och sänka andra kostnader. Men den måste agera tidigare än övriga klubbar om transfermarknaden kallnar.
Häcken och IFK Göteborg har fem raka negativa driftår
BK Häcken är trea med index 65. Klubben har redovisat negativ drift fem år i följd och medianunderskottet motsvarar 22,3 procent av stabila intäkter. Under 2025 var driftresultatet –75 miljoner, samtidigt som transfernettot nådde 144,9 miljoner.
Häcken har 148,6 miljoner i eget kapital och 58 miljoner i kassa. Det räcker genom det första nolltransfer-året, men inte till full marginal i det andra. Dessutom kom 63 miljoner av 2025 års driftintäkter från Europaspel.
IFK Göteborg är fyra. Fem raka negativa driftår och balanslikviditet 0,8 drar upp risken, även om 2025 års driftunderskott stannade vid fem miljoner. Det egna kapitalet på 61,4 miljoner är betydligt större än årets gap, men kassan var bara 3,8 miljoner.
Blåvitts transferhistorik är också mer koncentrerad än BP:s och Hammarbys. Affärerna 2024 stod för cirka 61 procent av det positiva transfernettot under hela femårsperioden. Ett starkt enskilt år har därför större betydelse för klubbens fallskärm.
Djurgården och Hammarby behöver försäljningar men kan vänta
Djurgården får 74 av 100 i rent transferberoende, högre än både Häcken och AIK. Klubben har gått med driftunderskott fyra år av fem och medianmarginalen är –19,7 procent.
Ändå hamnar Djurgården först på sjunde plats i slutindexet. Förklaringen är 334 miljoner kronor i eget kapital, 100,8 miljoner i kassa och balanslikviditet 2,4. Motståndskraften blir 94 av 100. Två år utan transfernetto skulle göra ont, men klubben har råd att bära dem i modellen.
Hammarby har en liknande men ännu tydligare transfermotor. Nettot under fem år har motsvarat 52,6 procent av stabila intäkter och klubben får 96 i försäljningsförmåga. Bara BP ligger högre.
Hammarby har samtidigt 232,4 miljoner i eget kapital och 82,8 miljoner i kassa. Ett uteblivet bud tvingar därför inte fram en omedelbar försäljning. Klubben har större möjlighet att välja tidpunkt och köpare, trots att kostnadsnivån på sikt kräver nya affärer.
| Klubb | Transferberoende | Motståndskraft |
|---|---|---|
| IF Brommapojkarna | 96 | 62 |
| Djurgårdens IF | 74 | 94 |
| BK Häcken | 71 | 45 |
| AIK | 67 | 60 |
| Halmstads BK | 65 | 8 |
| Västerås SK | 63 | 100 |
| Kalmar FF | 60 | 65 |
| Hammarby IF | 57 | 91 |
| IFK Göteborg | 56 | 30 |
| Mjällby AIF | 55 | 98 |
| IK Sirius | 46 | 87 |
| IF Elfsborg | 42 | 74 |
| Malmö FF | 38 | 90 |
| Örgryte IS | 23 | 72 |
| Degerfors IF | 19 | 76 |
| GAIS | 4 | 100 |
Försäljningsförmågan visar en annan ordning. Här premieras både stora nettobelopp i förhållande till klubbens stabila intäkter, återkommande positiva år och att utfallet inte vilar på en ensam rekordaffär.
| Klubb | Säljförmåga | Transfernetto/stabil intäkt, fem år |
|---|---|---|
| IF Brommapojkarna | 98 | 56,6 % |
| Hammarby IF | 96 | 52,6 % |
| Mjällby AIF | 78 | 28,4 % |
| IF Elfsborg | 76 | 27,1 % |
| AIK | 75 | 24,3 % |
| Djurgårdens IF | 67 | 23,6 % |
| BK Häcken | 66 | 24,6 % |
| Halmstads BK | 59 | 14,5 % |
| Kalmar FF | 57 | 21,7 % |
| Västerås SK | 57 | 41,2 % |
| IFK Göteborg | 54 | 22,2 % |
| Malmö FF | 54 | 9,2 % |
| IK Sirius | 53 | 32,9 % |
| Örgryte IS | 46 | 4,0 % |
| Degerfors IF | 45 | 4,0 % |
| GAIS | 24 | 5,6 % |
Sirius och Kalmar har de tydligaste kostnadsvarningarna
IK Sirius ser relativt stabilt ut över hela femårsperioden. Driftresultaten 2021–2023 var +3,9, +0,1 och +2,0 miljoner kronor. Därefter föll de till –16,7 miljoner 2024 och –40,4 miljoner 2025.
Det gör Sirius till indexets tydligaste trendvarning. Personalkostnaderna inklusive spelaravskrivningar motsvarade 93,9 procent av de stabila intäkterna 2025. Klubben har stark soliditet och balanslikviditet 2,9, men den nya kostnadsnivån förbrukar bufferten snabbt om försäljningarna upphör.
Sirius rekordaffär med Robbie Ure genomfördes efter bokslutstidpunkten och ingår inte i tabellen. Precis som för AIK måste affären skiljas från driften.
Kalmar FF hade 26,3 miljoner i driftunderskott på 44,8 miljoner i stabila intäkter 2025. Personalandelen var 93,1 procent. Det är den svagaste aktuella driftmarginalen i materialet.
Kalmar spelade dock i Superettan 2025. Uppflyttningen höjer normalt centrala och kommersiella intäkter, så sjätteplatsen ska inte läsas som en prognos för bokslutet 2026. Samma divisionsbrasklapp gäller Västerås SK och Örgryte IS.
GAIS kan driva verksamheten utan en stjärnförsäljning
GAIS får index 3, överlägset lägst i Allsvenskan. Klubben har haft positiv drift fyra av fem år och en medianmarginal på +7,8 procent. Under 2025 var driftresultatet +7,6 miljoner.
Personalkostnaderna motsvarade 47,8 procent av stabila intäkter, jämfört med över 90 procent för BP, Djurgården, Mjällby, Sirius och Kalmar. GAIS hade dessutom 34 miljoner i eget kapital, 21,9 miljoner i kassa och balanslikviditet 2,2.
Klubbens försäljningsförmåga får bara 24 av 100. Det är inte en svaghet i den här granskningen. GAIS behöver inte uppnå ett stort transfernetto för att få verksamheten att gå ihop.
Degerfors är näst minst transferberoende. Klubben har positiv femårsmedian för driften och bara två underskottsår, men betydligt mindre kassa än GAIS. Örgryte har fyra negativa år, men underskotten är så små att medianmarginalen stannar vid –2 procent. ÖIS svaghet är i stället balansräkningen: 4,2 miljoner i eget kapital och balanslikviditet 0,8.
Malmö FF har störst fallskärm men är Europakänsligt
Malmö FF hamnar först på plats 13 trots negativa driftresultat tre av fem år. Det beror inte på att driften alltid går ihop. Det beror på att klubben har den överlägset största fallskärmen.
Vid utgången av 2025 hade MFF 675,1 miljoner kronor i eget kapital och 254,2 miljoner i likvida medel. Två nolltransfer-år med 2025 års underskott skulle minska kapitalet kraftigt, men inte hota klubbens omedelbara finansiella ställning.
Europaintäkterna måste ändå hållas isär. Under 2025 kom 119 miljoner av MFF:s driftintäkter från UEFA. För Djurgården var motsvarande belopp 80 miljoner, för Häcken 63 och för Elfsborg 33.
| Klubb | UEFA-intäkt 2025 | Andel av stabila intäkter |
|---|---|---|
| Djurgårdens IF | 80 mkr | 27,5 % |
| Malmö FF | 119 mkr | 24,2 % |
| IF Elfsborg | 33 mkr | 19,8 % |
| BK Häcken | 63 mkr | 18,7 % |
Ett år utan Europaspel är inte lika med att hela beloppet försvinner från resultatet. Även resor, bonusar och matchkostnader sjunker. Tabellen visar däremot vilka klubbar som har störst del av sin transferfria intäktsbas knuten till ett sportsligt resultat som aldrig kan garanteras.
Tio klubbar klarar två år utan transfernetto
Hurbra har satt den senaste kompletta kostnads- och intäktsbasen oförändrad och tagit bort hela transfernettot. Testet är därmed hårdare än ett år utan en rekordförsäljning. Även mindre affärer försvinner.
| Utfall | Klubbar |
|---|---|
| Faller under år ett | Halmstads BK |
| Klarar ett år, pressas år två | BK Häcken, IFK Göteborg, Kalmar FF, IK Sirius, Degerfors IF |
| Klarar två år | BP, AIK, Djurgården, Västerås SK, Hammarby, Mjällby, Elfsborg, Malmö FF, Örgryte, GAIS |
För att klara ett år måste eget kapital täcka driftgapet. Dessutom ska kassan motsvara minst halva gapet eller balanslikviditeten vara minst 1,0. För två år krävs eget kapital för två driftgap och kassa för ett, alternativt balanslikviditet på minst 1,2.
”Faller” betyder att klubbens redovisade skyddsvall inte klarar modellens krav. Det betyder inte automatisk konkurs. En klubb som ser marknaden stängas kan sälja andra tillgångar, minska spelarbudgeten eller kapa organisationen.
Så räknas transferberoendet
Hurbra använder fem bokslutsår, 2021–2025, för varje klubb och följer klubben även när den spelat i Superettan eller Ettan.
Transferberoende väger samman den normala negativa driftmarginalen, hur ofta klubben gått med underskott utan spelaromsättning, utvecklingen de senaste tre åren, personalkostnadernas andel av stabila intäkter och det senaste driftgapet.
Finansiell motståndskraft bygger på hur många normaliserade underskottsår eget kapital och kassa kan täcka samt på balanslikviditet och soliditet.
Försäljningsförmåga mäter transfernettot i förhållande till stabila intäkter, hur ofta transfernettot varit positivt och om pengarna kommit jämnt eller från en ensam rekordaffär.
Slutindexet består av 65 procent transferberoende och 35 procent omvänd motståndskraft. Försäljningsförmågan redovisas separat och sänker inte en klubbs betyg.
Stabila intäkter betyder här driftsintäkter utan spelaromsättning, finansiella intäkter och extraordinära poster. UEFA-pengar ingår, men redovisas separat eftersom de kan försvinna från ett år till nästa.
Personalandelen är medvetet strängare än den vanliga UEFA-kvoten. När transferintäkterna tas bort ur nämnaren stiger andelen över 90 procent för fem klubbar. Det visar hur stor del av den återkommande ekonomin som redan är bunden i löner och spelarinvesteringar.
BP:s bokslut för 2021 kräver en mindre reservation eftersom klubben då spelade i Ettan och rapporten inte särredovisar ett fullständigt transfernetto. Kalmar, Västerås och Örgryte hade Superettanintäkter 2025. AIK:s balansposter har uppdaterats till Q2 2026 för att fånga Yohanna-affären, medan övriga klubbar jämförs med bokslutet 2025.
Indexet är ett bakåtblickande stresstest, inte en budgetprognos. Men svaret på grundfrågan blir tydligt. GAIS kan driva verksamheten utan att sälja en stjärna. BP, Djurgården, Hammarby, Häcken, AIK och Västerås behöver återkommande transfermiljoner för att bära sina nuvarande kostnadsnivåer. Halmstads BK får störst problem om den internationella marknaden plötsligt kallnar.