Hammarby är Allsvenskans bästa transferklubb under den senaste tioårsperioden. Djurgården är den jämnaste utmanaren, BK Häcken den skickligaste köp-och-förädla-klubben och Brommapojkarna den tydligaste akademivinnaren.

Det visar Hurbra:s genomgång av klubbarnas spelaromsättning 2016–2025 och de stora affärer som har fortsatt att flytta gränserna under 2026. Rankingen bygger inte bara på rekordförsäljningar. Den väger också in kostnaden för nya spelare, kontinuitet, innehavstid, spelarnas väg till klubben och intäkter som kommer senare genom bonusar och klausuler.

Den raka ekonomiska ettan är Hammarby. Klubben redovisar ett sammanlagt spelaromsättningsnetto på 566,6 miljoner kronor under de tio avslutade räkenskapsåren. Det är nästan 106 miljoner mer än Djurgården och omkring 200 miljoner mer än AIK och Häcken.

Men olika klubbar vinner på olika sätt. BP får mest värde ur den egna talangproduktionen. Häcken har blivit specialist på att hitta spelare före de stora europeiska klubbarna. Malmö FF använder sina försäljningar till en dyrare trupp och större sportsliga ambitioner. Elfsborg har saknat de allra största rekordaffärerna, men har i gengäld redovisat positiv spelaromsättning varje år.

Hurbra-rankingen över Allsvenskans bästa transferklubbar

Placering	Hurbra:s bedömning
1. Hammarby	Störst sammanlagt netto och den bredaste modellen: akademi, HTFF och internationell rekrytering.
2. Djurgården	Näst högst netto och positiv spelaromsättning samtliga tio år.
3. BK Häcken	Nästan samma netto som AIK, men jämnare och starkare på snabb köp-och-förädla.
4. AIK	Hög historisk akademiavkastning och 2026 års största ekonomiska fullträff.
5. Brommapojkarna	Bäst akademiavkastning, men divisionsbyten gör totalsiffrorna svårare att jämföra.
6. Malmö FF	Elitakademi och stora försäljningar, men hög återinvestering håller nere transfernettot.
7. IFK Norrköping	Femma i den rena nettotabellen, men den tidigare framgångsmodellen har tappat fart.
8. IF Elfsborg	Positivt netto varje år och många lönsamma affärer i mellanskiktet.
9. IFK Göteborg	Stabilt tioårsnetto, men en större del av uppgången kommer från enskilda fynd.
10. IK Sirius	Lägre tioårssumma, men den snabbast växande transfermodellen 2024–2026.

Rankingen utgår i första hand från de tio avslutade och reviderade räkenskapsåren 2016–2025. Affärer under 2026 behandlas separat. De visar vart klubbarna är på väg, men ska inte blandas in i en bokslutsserie innan bonusar, kostnader och redovisningsår är fastställda.

Så har vi räknat – och varför den dyraste försäljningen inte alltid är bäst

Det viktigaste måttet är klubbarnas spelaromsättningsnetto. Enligt definitionen i Svenska Fotbollförbundets ekonomiska analyser består det av intäkter från försäljningar och uthyrningar minus direkt kostnadsförda spelarköp, avskrivningar och nedskrivningar på balanserade förvärv samt kostnader för inhyrda spelare.

Det är inte samma sak som pengar in minus pengar ut under kalenderåret. Om en klubb köper en spelare för 20 miljoner och skriver av värdet över ett fyraårskontrakt belastar normalt fem miljoner resultatet varje år. En annan klubb kan kostnadsföra hela köpet direkt. Bonusar kan betalas långt senare, och en vidareförsäljningsklausul kan ge en ny intäkt flera år efter att spelaren lämnat Sverige.

Hurbra-rankingen använder därför fyra lager:

• sammanlagt spelaromsättningsnetto
• netto per allsvensk säsong
• hur många år klubben varit på plus
• dokumenterade värdeökningar, akademiandel och klausulintäkter

Ett exakt mått på ”vinst per såld spelare” går inte att skapa utan att låtsas att ofullständiga uppgifter är kompletta. Klubbarna särredovisar sällan varje spelares köpeskilling, agentkostnad, bonusutfall och återstående bokförda värde. Där både köp- och säljpris är trovärdigt rapporterade går det däremot att visa en grov bruttomultipel.

Allsvenskan har gått från 248 miljoner till över en miljard

Klubbarnas försäljningar av spelarrättigheter uppgick till sammanlagt omkring 5,05 miljarder kronor under 2016–2025. På ett decennium steg årsförsäljningen från 247,7 miljoner till 1 087 miljoner kronor – en ökning med 339 procent.

Samtidigt har även köpen blivit betydligt större. De redovisade bruttoförvärven ökade från 73,4 miljoner 2016 till 685,3 miljoner 2025. Det bokförda spelarkapitalet steg från 82,1 till 704,2 miljoner.

Allsvenskan har alltså inte bara blivit en bättre säljliga. Klubbarna satsar också mycket mer kapital på nästa generation spelare. Det höjer den möjliga avkastningen, men också risken om den internationella efterfrågan minskar eller om dyra värvningar inte utvecklas som planerat.

2025 kom 28 procent av de allsvenska klubbarnas intäkter från spelarförsäljning och uthyrning. Utan spelaromsättningen hade herrverksamheterna tillsammans redovisat ett underskott på 518,9 miljoner kronor. För flera klubbar är spelarutveckling därför inte en bonusverksamhet. Den finansierar en del av den ordinarie fotbollen.

Klubbarnas transfernetto 2016–2025

Klubb	Spelaromsättningsnetto	År med plus
Hammarby	566,6 mkr	9 av 10
Djurgården	460,7 mkr	10 av 10
AIK	366,4 mkr	9 av 10
BK Häcken	366,1 mkr	10 av 10
IFK Norrköping	323,0 mkr	8 av 10
Malmö FF	288,7 mkr	8 av 10
IF Elfsborg	260,9 mkr	10 av 10
IFK Göteborg	253,4 mkr	10 av 10
IK Sirius	139,2 mkr	8 av 9

Hammarbys genomsnitt är 56,7 miljoner kronor per allsvensk säsong och Djurgårdens 46,1 miljoner. AIK och Häcken ligger båda på cirka 36,6 miljoner. Norrköping når 32,3 miljoner, Malmö FF 28,9, Elfsborg 26,1 och IFK Göteborg 25,3 miljoner.

Brommapojkarna behöver räknas på ett annat sätt. BP har bara fyra allsvenska år med direkt jämförbara siffror i huvudmaterialet och når där 137,3 miljoner kronor, motsvarande 34,3 miljoner per allsvensk säsong. När tillgängliga SvFF-siffror från Superettan läggs till blir det kända nettot minst 192,5 miljoner under sju redovisade år.

BP:s egna årsredovisningar visar samtidigt 322,8 miljoner kronor i bruttoövergångsersättningar 2017–2025, även när åren i Ettan ingår. En ren allsvensk tabell underskattar därför klubbens verkliga talangaffär.

Så skapar de bästa klubbarna sina transfermiljoner

1. Hammarby har byggt tre vägar till samma marknad

Hammarbys försprång kommer inte från en enda rekordaffär. Klubben har skapat en kedja där egen akademi, Hammarby TFF och internationell scouting kan föra spelare till samma slutpunkt: allsvensk exponering och försäljning till en större liga.

Bazoumana Touré är den tydligaste internationella fullträffen. Hammarby betalade enligt medieuppgifter drygt fem miljoner kronor till ASEC Mimosas. Efter 23 allsvenska matcher och en säsong såldes han till Hoffenheim för rapporterade 140 miljoner fast och ytterligare 20 miljoner i möjliga bonusar.

Den fasta bruttosumman var omkring 28 gånger den rapporterade köpeskillingen. När Touré sedan såldes vidare till Newcastle under 2026 uppgavs Hammarby dessutom få omkring 55 miljoner genom sin klausul.

Nathaniel Adjei kom via HTFF och såldes efter genombrottet i A-laget. Adrian Lahdo representerar den tredje vägen. Den egenfostrade mittfältaren hann bara göra 14 allsvenska matcher innan han 2026 gick till Como för rapporterade cirka 130 miljoner kronor.

Hammarby sålde spelarrättigheter för 189,8 miljoner under 2025 och redovisade ett spelaromsättningsnetto på 169,9 miljoner. Det är den starkaste kombinationen av volym och marginal i den senaste bokslutsserien.

2. Djurgården köper spelare som är nära genombrottet

Djurgårdens modell är mindre beroende av den egna akademin. Klubben köper gärna unga spelare som redan har visat att de klarar seniorfotboll, erbjuder en större allsvensk scen och säljer efter en eller två säsonger.

Lucas Bergvall kostade enligt medieuppgifter omkring 10 miljoner kronor från BP. Efter ungefär ett och ett halvt år i Djurgården såldes han till Tottenham för cirka 113 miljoner i en första fast ersättning. Bonusarna kunde föra affären betydligt högre.

Hela marginalen tillhörde dock inte Djurgården. BP uppgavs ha rätt till 20 procent av den del av försäljningen som översteg 10 miljoner. Affären visar både styrkan och kostnaden i Djurgårdens modell: klubben betalar mer än en ren akademiproducent, men kan också få tillgång till spelare som snabbare är redo för ett internationellt skyltfönster.

Samuel Dahl och Keita Kosugi visar en annan kanal. Unga ytterbackar har rekryterats från mindre marknader, fått allsvensk speltid och Europamatcher och sedan sålts vidare. Djurgårdens stora styrka är kontinuiteten: positivt spelaromsättningsnetto tio år av tio.

3. Häcken hittar talang som större klubbar släppt förbi

Häcken har samma tiårsnetto som AIK, men en jämnare affärskurva. Klubben har redovisat positiv spelaromsättning varje år och hittat lönsamma spelare genom flera olika kanaler.

Momodou Sonko kom till ungdomsverksamheten från Västra Frölunda, fick sitt genombrott i det offensiva A-laget och såldes till Gent i den då största affären i klubbens historia. Den rapporterade summan låg omkring 80–90 miljoner kronor.

Silas Andersen visar köp-och-förädla-modellen. Häcken värvade honom från Utrecht för rapporterade 9–10 miljoner, gav honom en central roll och sålde honom efter cirka ett och ett halvt år. Övergången till Sporting blev officiellt klubbens nya rekordaffär och värderades i medier till över 100 miljoner.

Häcken fick 144,9 miljoner i spelaromsättningsnetto 2025. Samtidigt steg det bokförda spelarkapitalet från noll till 80,2 miljoner. Klubben har alltså börjat återinvestera mer aggressivt, vilket kan ge nya försäljningar men också gör modellen mer kapitalkrävande.

4. AIK:s nya rekord visar skillnaden mellan brutto och vinst

Alexander Isak är en av periodens största rena akademiaffärer. Efter en seniorsäsong såldes han till Borussia Dortmund för rapporterade 95–100 miljoner kronor. AIK har därefter fått ytterligare pengar genom solidaritetsersättning när Isak gått vidare i Europa.

2026 kom en helt annan typ av träff. Zadok Yohanna värvades från Ikon Allah sommaren 2025, började i P19 och hann spela totalt 18 tävlingsmatcher innan Brighton köpte honom.

I medier har bruttosummor på 270–305 miljoner kronor förekommit. AIK:s egen börsinformation är mer relevant för klubbens ekonomi: affären placerades i intervallet 130–170 miljoner i nettoresultateffekt efter bland annat agentarvoden, ersättningar till tidigare klubbar och kvarvarande bokfört spelarvärde.

Det är fortfarande en exceptionell affär. Men den visar varför en lista över Europas betalning inte automatiskt är en lista över svenska klubbars vinst.

5. BP kan få betalt för samma utbildning flera gånger

Brommapojkarna är inte störst i absoluta kronor, men klubben har den renaste akademimodellen. En spelare kan först ge en direkt köpeskilling och bonusar, därefter en vidareförsäljningsandel och senare solidaritets- eller utbildningsersättning.

Lucas Bergvall gav BP en inhemsk försäljning till Djurgården och en ny betalning när han gick till Tottenham. Love Arrhov blev 2025 klubbens största affär, rapporterad till omkring 50 miljoner fast och upp till 30 miljoner i bonus innan flytten till Eintracht Frankfurt.

BP har också visat att miljön kan förädla externt rekryterade spelare. Ezekiel Alladoh kostade enligt uppgifter cirka 2,7 miljoner från Accra Lions och såldes efter mindre än ett år till Philadelphia Union för omkring 45–50 miljoner. Den grova bruttomultipeln blir då cirka 17 gånger.

Klubben kostnadsför spelarköp direkt och hade inget bokfört spelarkapital vid utgången av 2025. Det gör BP svårare att jämföra med klubbar som aktiverar köpeskillingar i balansräkningen. Det förstärker samtidigt bilden av en verksamhet där de stora dolda värdena finns i spelarna som utbildas, inte i redovisade tillgångar.

6. Malmö FF maximerar inte transfernettot

Malmö FF har den högst certifierade akademin i svensk elitfotboll och har sålt både Hugo Larsson och Sebastian Nanasi för rapporterade belopp över 120 miljoner kronor.

Ändå ligger MFF bara sexa i Hurbra-rankingen och på 288,7 miljoner i tiårsnetto. Det beror inte på att klubben är dålig på spelarförädling, utan på att försäljningarna ingår i en större sportslig modell.

Malmö köper dyrare, bygger en bredare trupp och investerar för SM-guld och Europaspel. Vid utgången av 2025 hade klubben ett bokfört spelarkapital på 148,6 miljoner kronor, högst i serien. Samma år var spelaromsättningsnettot bara 8,1 miljoner.

Transfernetto och sportslig resurseffektivitet är olika frågor. I Hurbra:s analys av vilka allsvenska lag som får mest resultat för pengarna mäts en annan del av klubbarnas arbete. MFF:s placering här säger att klubben återinvesterar mycket – inte att akademin eller försäljningarna misslyckas.

7. Norrköpings starka affärsperiod har tappat fart

IFK Norrköping är femma i den rena nettotabellen med 323 miljoner kronor, men faller till sjunde plats när utveckling och kontinuitet vägs in.

Under 2016–2022 fungerade modellen mycket väl. Arnór Sigurðsson och Ísak Bergmann Jóhannesson blev två av de internationella försäljningar som byggde upp nettot. Därefter följde negativa spelaromsättningsår 2023 och 2024, innan klubben åter var på ett mer begränsat plus 2025.

Norrköping visar att en transfermodell inte är en permanent egenskap. Scouting, tränarmiljö, kontraktslängder, speltid och klubbens ekonomiska förhandlingsläge måste fungera samtidigt. När flera delar försvagas tappar även en tidigare mycket lönsam verksamhet fart.

8. Elfsborg tjänar på många träffar i stället för ett rekord

Elfsborg har 260,9 miljoner i tiårsnetto och har varit på plus varje år. Klubben har inte dominerat listorna över allsvenska rekordförsäljningar, men har byggt en bred portfölj av lönsamma spelare.

Jesper Karlsson, Joseph Okumu, Gustaf Lagerbielke, Hákon Valdimarsson, Ahmed Qasem och Timothy Ouma kommer från olika marknader och positioner. Gemensamt är att Elfsborg har kunnat erbjuda kontinuerlig seniorfotboll, tydliga roller och tillräckligt långa utvecklingsperioder.

Valdimarsson värvades från isländska Grótta och såldes efter cirka två och ett halvt år till Brentford för rapporterade 34 miljoner fast och omkring 10 miljoner i möjliga bonusar. Ahmed Qasem hämtades från Motala och såldes till Nashville efter flera allsvenska säsonger.

Elfsborgs modell är mindre explosiv än Hammarbys och Häckens, men också mindre beroende av att en enda spelare ska bära ett helt bokslut.

9. IFK Göteborg behöver göra Yalcouyé till en kanal

IFK Göteborgs sportsliga problem under delar av perioden kan dölja att klubben faktiskt redovisat positiv spelaromsättning tio år av tio. Totalsumman är 253,4 miljoner kronor.

Malick Yalcouyé är den extrema värdeökningen. Han köptes enligt uppgifter från ASEC Mimosas för omkring 4,5 miljoner, spelade elva allsvenska matcher och såldes efter fem månader till Brighton för rapporterade 70–80 miljoner.

Det motsvarar en grov bruttomultipel på 15–17 gånger. Under 2024 nådde IFK Göteborg 106,8 miljoner i bruttoförsäljningar och 92,2 miljoner i spelaromsättningsnetto.

Frågan är om rekryteringen från den typen av marknad blir återkommande. Ett enskilt fynd kan rädda ett år. En fungerande transfermodell kräver att klubben kan hitta nästa spelare utan att förlita sig på samma osannolika fullträff.

10. Sirius är nästa klubb som kan klättra

Sirius når 139,2 miljoner i netto under sina nio allsvenska år i perioden. Det är klart mindre än klubbarna ovanför, men 105,1 miljoner av summan kom enbart 2024–2025.

Yousef Salech köptes från Brøndby för rapporterade cirka 6,5 miljoner och såldes efter en säsong till Cardiff för omkring 46 miljoner. Brøndby uppgavs samtidigt ha rätt till 20 procent av vinsten, vilket minskade Sirius verkliga marginal.

Under 2026 följde Robbie Ure till Sevilla för rapporterade cirka 61 miljoner fast plus tillägg. Leo Waltas flytt till Swansea blev också permanent. Sirius har därmed börjat upprepa modellen: hitta unga spelare som inte fått fullt genomslag i en större miljö, ge dem ansvar och sälja när utvecklingskurvan är som brantast.

Sirius syns redan högt i Hurbra:s exportindex för Allsvenskan 2026. Om de senaste årens takt håller i sig kommer klubben att ligga betydligt högre när nästa tioårsperiod summeras.

De största värdeökningarna – inte bara de största prislapparna

Spelare	Rekonstruerad affär
Bazoumana Touré, Hammarby	Drygt 5 mkr in, rapporterat 140 mkr fast ut efter en säsong. Senare klausulintäkt omkring 55 mkr.
Lucas Bergvall, Djurgården	Cirka 10 mkr in, omkring 113 mkr initialt ut efter 1,5 säsong. BP hade rätt till del av uppsidan.
Malick Yalcouyé, IFK Göteborg	Cirka 4,5 mkr in, rapporterat 70–80 mkr ut efter fem månader.
Ezekiel Alladoh, BP	Cirka 2,7 mkr in, rapporterat 45–50 mkr ut inom ett år.
Silas Andersen, Häcken	Cirka 9–10 mkr in, rapporterat över 100 mkr ut efter cirka 1,5 säsong.
Yousef Salech, Sirius	Cirka 6,5 mkr in, rapporterat 46 mkr ut efter en säsong, före Brøndbys vinstandel.
Hugo Larsson, Malmö FF	Egen akademi, rapporterad försäljning omkring 132 mkr efter cirka 1,5 seniorsäsong.
Sebastian Nanasi, Malmö FF	Ungdomsrekrytering, rapporterad försäljning omkring 125 mkr efter cirka fyra seniorsäsonger och lån.
Alexander Isak, AIK	Egen akademi, rapporterat 95–100 mkr efter en seniorsäsong, plus senare solidaritetsersättning.
Adrian Lahdo, Hammarby	Egen akademi och 14 allsvenska matcher, rapporterad försäljning omkring 130 mkr 2026.

Zadok Yohanna saknas i multipeljämförelsen eftersom AIK:s anskaffningskostnad inte är offentlig. Affären är däremot en av de största belagda resultatökningarna: klubben har själv angett en nettoeffekt på 130–170 miljoner kronor.

Det går inte heller att räkna meningsfull procentavkastning på en egen akademispelare. Spelaren står normalt med bokfört värde noll, men utbildningen är inte gratis. Tränare, faciliteter, scouting och alla spelare som inte når A-laget finansieras genom klubbens löpande kostnader.

Sex framgångsrika modeller – med helt olika risk

Klubb	Så fungerar modellen
Brommapojkarna	Stor akademivolym, tidig seniordebut och återkommande framtida ersättningar.
Malmö FF	Elitakademi och större köp som ska ge både titlar, Europaspel och framtida försäljningar.
Djurgården	Köper unga spelare nära genombrott och erbjuder en större scen under relativt kort tid.
Hammarby	Kombinerar akademi, HTFF och internationell rekrytering med starka klausuler.
BK Häcken	Hittar utvecklingsbara spelare på flera marknader och höjer värdet i en tydlig spelmodell.
IF Elfsborg	Bygger många stabila vinster genom längre utveckling och regelbunden speltid.

BP har lägst direkt anskaffningskostnad när akademin levererar, men riskerar att behöva sälja innan det sportsliga värdet är fullt realiserat. Djurgården och Häcken betalar mer för spelaren, men kan få en snabbare väg till försäljning. Malmö har störst ekonomisk motståndskraft och kan vänta längre, men binder också mest kapital.

Hammarbys styrka är att klubben inte behöver välja en enda modell. En egenfostrad spelare, en HTFF-rekrytering och ett internationellt fynd kan utvecklas parallellt. Elfsborgs fördel är den motsatta: lägre toppar, mindre dramatik och ett positivt netto som har återkommit varje år.

2026 är ett rekordår – men ännu ingen färdig bokslutstabell

AIK:s försäljning av Zadok Yohanna har satt en ny nivå för vad en allsvensk spelare kan värderas till. Adrian Lahdo gav Hammarby en ny akademiaffär kring 130 miljoner. Häcken slog klubbrekord med Silas Andersen och Sirius gjorde detsamma med Robbie Ure.

Hammarby fick dessutom en ny klausulintäkt när Bazoumana Touré såldes vidare. BP:s Love Arrhov anslöt till Eintracht Frankfurt vid årsskiftet, medan Ezekiel Alladohs flytt till Philadelphia hade avtalats redan under 2025.

Den som följer sommarens allsvenska övergångar 2026 möter därför rekordrubriker från flera klubbar. Men de ska inte läggas rakt ovanpå den reviderade serien. Vissa bonusar är villkorade, delar av beloppen går vidare till andra klubbar och affärerna kan redovisas på olika år.

Det säkra är riktningen. Allsvenskan har gått från att exportera enstaka talanger till att bygga hela klubbstrategier runt spelarutveckling. Marknaden betalar nu belopp som för tio år sedan hade varit exceptionella även för ligans största akademiprodukter.

Hammarby vinner totalt – BP och Häcken vinner sina specialgrenar

Hammarby är den bästa transferklubben 2016–2026 därför att klubben kombinerar högst ekonomiskt netto med flera oberoende vägar till nya försäljningar. Djurgården är närmast genom sin jämnhet. Häcken går före AIK i den samlade rankingen eftersom modellen har levererat positivt varje år och på fler marknader.

BP är däremot svårslaget när frågan är hur mycket ekonomiskt värde som kan skapas utan en stor inköpsbudget. Malmö FF är bäst rustat att omvandla akademi och transferintäkter till en större sportslig satsning. Elfsborg visar att många affärer på 25–50 miljoner kan vara mer hållbara än att vänta på nästa rekordspelare.

Det är den stora skillnaden mot en vanlig lista över de dyraste försäljningarna. En rekordaffär visar vem som fick bäst betalt en viss sommar. Tio års spelaromsättning visar vilka klubbar som faktiskt har byggt en metod för att göra det igen.