IK Sirius är Allsvenskans mest effektiva lag 2026. Serieledaren presterar nästan 30 poäng bättre över en hel säsong än vad klubbens ekonomiska resurser normalt borde räcka till. Västerås SK får samtidigt flest poäng per satsad miljon, medan Halmstads BK och Malmö FF står för två helt olika sorters ekonomisk underprestation.

Hurbra har jämfört samtliga 16 klubbar genom att kombinera personalkostnader och kostnader för spelartruppen med poäng, målskillnad samt hemma- och bortafacit. Den sportsliga mätpunkten är färdigspelade matcher till och med den 22 augusti 2026. Ekonomin bygger huvudsakligen på klubbarnas senaste reviderade helårssiffror för 2025.

Resultatet är tydligt. Sirius får mest fotboll för pengarna när både den faktiska nivån och klubbens ekonomiska storlek räknas in. VSK vinner den enklare kronkvoten. Malmö FF får minst rå poängutdelning per truppnära miljon, men Halmstad är laget som presterar allra längst under vad de egna resurserna borde ge.

Därför är Sirius etta i Hurbra-rankingen

Sirius hade 42 poäng efter 18 matcher när jämförelsen låstes. Det motsvarar 70 poäng över en allsvensk säsong med 30 omgångar. Klubbens truppnära resursbas är samtidigt 79,9 miljoner kronor – ungefär en fjärdedel av Malmö FF:s.

En klubb med Sirius ekonomiska nivå väntas i Hurbra-modellen nå omkring 40 poäng. Sirius ligger alltså på en takt som är 29,8 poäng bättre än den ekonomiska förväntan.

Det är inte bara tabellpoängen som sticker ut. Sirius har plus 21 i målskillnad, 20 poäng hemma och 22 borta. Laget är därmed både tvåa i hemmatabellen och bäst i serien på bortaplan. En separat kontroll där målskillnad per match jämförs med resurserna placerar också Sirius överst.

Fördelningen gör resultatet betydligt mer övertygande än om serieledningen hade byggt på ett extremt hemmafacit eller en lång rad knappa segrar. Den som vill följa lagets fortsatta guldjakt hittar det aktuella läget i vår guide till Sirius säsong i Allsvenskan 2026.

Så har Hurbra räknat

Klubbarnas rena omsättning fungerar dåligt som sportsligt resursmått. En stor spelarförsäljning kan få intäkterna att rusa utan att årets trupp blivit dyrare. Europaspel, arenaägande och sidoverksamheter kan också göra två till synes likstora klubbar svåra att jämföra.

Huvudmåttet är därför klubbarnas totala personalkostnader plus avskrivningar på balanserade spelarrättigheter. Det omfattar inte bara spelarlöner utan även exempelvis tränare, sportledning och annan personal, men ligger närmare den löpande fotbollssatsningen än omsättningen gör.

Den ekonomiska grunden kommer från Svenska Fotbollförbundets analys av de allsvenska klubbarnas ekonomi 2025, kompletterad med motsvarande material och årsredovisningar för de tre nykomlingarna.

Eftersom lagen hade spelat olika många matcher räknades poängen först om till en 30-matchersfart. Därefter beräknades vilken poängnivå som normalt kan förväntas vid varje ekonomisk storlek. Modellen är logaritmisk, eftersom ytterligare 40 miljoner rimligen betyder mer för en liten klubb än för en organisation som redan satsar över 300 miljoner.

Hurbraöverskottet är skillnaden mellan lagets verkliga poängfart och modellens förväntade poäng över 30 matcher. Positivt värde betyder överprestation. Negativt värde betyder att klubben får mindre sportslig utdelning än resursnivån antyder.

En fördubblad resursbas är i den här jämförelsen förknippad med ungefär 6,3 fler poäng över en hel säsong. Ekonomin förklarar dock bara omkring 27 procent av skillnaderna mellan lagens poäng per match. Pengar hjälper, men rekrytering, tränararbete, skador och förmågan att vinna jämna matcher har varit minst lika avgörande under 2026.

Hela rankingen över Allsvenskans mest effektiva lag 2026

I tabellen är resursbasen personalkostnader plus avskrivningar på spelarrättigheter. Poängfarten visar hur många poäng laget skulle nå över 30 matcher med nuvarande snitt. Sista talet är Hurbraöverskottet mot den ekonomiskt förväntade nivån.

Hurbra-ranking	Resursbas	Sportsligt utfall
1. IK Sirius	79,9 mkr	42 p/18 · fart 70,0 · +29,8
2. Västerås SK	29,1 mkr	25 p/17 · fart 44,1 · +13,2
3. Hammarby IF	167,2 mkr	33 p/17 · fart 58,2 · +11,3
4. GAIS	40,7 mkr	23 p/17 · fart 40,6 · +6,6
5. BK Häcken	215,4 mkr	31 p/18 · fart 51,7 · +2,4
6. IF Elfsborg	146,1 mkr	27 p/17 · fart 47,6 · +1,9
7. AIK	196,8 mkr	28 p/17 · fart 49,4 · +1,0
8. IF Brommapojkarna	67,1 mkr	21 p/17 · fart 37,1 · −1,5
9. Mjällby AIF	70,6 mkr	20 p/16 · fart 37,5 · −1,6
10. Djurgårdens IF	265,4 mkr	26 p/16 · fart 48,8 · −2,4
11. Kalmar FF	45,4 mkr	18 p/17 · fart 31,8 · −3,2
12. Degerfors IF	45,1 mkr	16 p/17 · fart 28,2 · −6,7
13. Malmö FF	353,2 mkr	26 p/17 · fart 45,9 · −7,9
14. Örgryte IS	36,3 mkr	14 p/18 · fart 23,3 · −9,6
15. IFK Göteborg	121,7 mkr	19 p/17 · fart 33,5 · −10,5
16. Halmstads BK	50,9 mkr	8 p/18 · fart 13,3 · −22,7

Den vanliga tabellen och guiden till Allsvenskan 2026 ger en helt annan ordning. Här bedöms inte vem som är bäst, utan hur mycket resultat varje klubb skapar av sina tillgängliga resurser.

VSK får flest poäng per miljon

Västerås SK har jämförelsens lägsta truppnära resursbas: 29,1 miljoner kronor. Lagets 25 poäng på 17 matcher ger en helårsfart på 44,1 poäng och hela 1,52 prognostiserade poäng per resursmiljon.

Ingen annan klubb är nära den råa kvoten. GAIS når 1,00 och Sirius 0,88. Malmö FF ligger sist på 0,13.

Det innebär att VSK får 11,7 gånger fler poäng per truppnära miljon än MFF. Malmö har drygt tolv gånger större resursbas, men skillnaden i helårsfart mellan lagen är bara 1,8 poäng: 45,9 mot 44,1.

Ändå blir VSK tvåa och inte etta i huvudrankingen. Målskillnaden är minus 7, trots att laget ligger på övre halvan. Bortamatcherna har gett 13 poäng men minus 10 i målskillnad. VSK har fått mycket betalt för sina mål och varit skickligt i jämna lägen, men marginalerna är tunnare än hos Sirius.

Hemma- och bortapoängen är däremot välbalanserade, 12 mot 13. Det är inte spelplatsen som skapar skevheten, utan att poängutfallet är starkare än målskillnaden.

Hammarby och GAIS överpresterar på olika sätt

Hammarby är ingen liten ekonomisk aktör. Resursbasen på 167,2 miljoner är femte störst i serien. Men 33 poäng på 17 matcher och ligans bästa målskillnad, plus 25, ger ändå ett Hurbraöverskott på 11,3 poäng.

Överprestationen är framför allt byggd hemma. Hammarby har tagit 22 poäng på nio hemmamatcher med plus 24 i målskillnad. Borta har laget 11 poäng på åtta matcher. Det är ett godkänt facit, men inte i närheten av dominansen på hemmaplan.

GAIS väg till fjärdeplatsen i effektivitetsrankingen är den motsatta. Klubben har bara 40,7 miljoner i truppnära resurser, tredje minst i Allsvenskan, men står på 23 poäng och plus 5 i målskillnad. Helårsfarten på 40,6 poäng är 6,6 bättre än modellen väntar sig.

Det intressanta är att GAIS prestation inte kommer ur tomma intet. Klubben pekades ut som ekonomisk överpresterare även under 2024 och 2025. Att samma mönster fortsätter 2026 talar för att organisationen faktiskt har en återkommande förmåga att omsätta begränsade resurser i konkurrenskraftig fotboll.

Häcken visar problemet med klubbarnas totalkostnader

Häcken ligger femma i Hurbra-rankingen när personalkostnader och spelaravskrivningar används, men faller till sjunde plats om hela klubbens kostnadsmassa blir måttstock.

Förklaringen är Gothia Cup och andra evenemang. Av Häckens totala kostnader på 457,2 miljoner kronor avsåg 153,8 miljoner den verksamheten. Det gör Häcken till en stor organisation på papperet, men alla utgifterna arbetar inte för herrlagets tabellplacering.

Motsvarande problem finns i andra former hos klubbar som äger arenor. Malmö FF:s totalkostnad på 608,6 miljoner säger därför mer om organisationens fulla ekonomiska tyngd än om den exakta kostnaden för laget på planen.

Som kontroll har Hurbra ändå räknat om hela modellen med totalkostnader. Toppkvartetten är oförändrad: Sirius, VSK, Hammarby och GAIS. Halmstad och IFK Göteborg ligger fortfarande längst ned. Det är främst ordningen i mitten, särskilt Häckens placering, som påverkas.

AIK:s poäng kommer borta – Kalmar är den raka motsatsen

AIK är sjua i effektivitetsrankingen och ligger nästan exakt på den nivå som klubbens resurser förutspår. De 28 poängen ger en helårsfart på 49,4 mot förväntade 48,4.

Vägen dit är ovanlig. AIK har bara tagit nio poäng hemma men 19 borta, näst mest i serien. Den neutrala målskillnaden visar samtidigt att poängskörden har varit bättre än lagets samlade målövertag.

Kalmar FF har seriens mest extrema spegelbild. Av lagets 18 poäng har 17 kommit hemma och bara en borta. Den råa utdelningen på 0,70 poäng per resursmiljon ser stark ut, men minus 7 i målskillnad och det nästan obefintliga bortafacitet gör elfteplatsen i Hurbra-rankingen rimlig.

Djurgården är ett annat intressant fall. Laget ligger bara något under den ekonomiska poängförväntan men har plus 15 i målskillnad, klart bättre än flera klubbar ovanför. Där finns ett möjligt tecken på att poängutfallet varit svagare än den underliggande prestationsnivån.

BP och Mjällby ligger också nära sina förväntade nivåer. Elfsborg, Häcken och AIK får ett mindre positivt överskott, men inte tillräckligt för att räknas till säsongens stora ekonomiska överpresterare.

Halmstad underpresterar mest – Malmö har dyrast poäng

Botten av rankingen kräver två olika svar.

Halmstads BK är laget som presterar sämst i förhållande till vad de egna resurserna borde ge. Resursbasen på 50,9 miljoner är inte lägst i ligan, men laget hade bara åtta poäng, en seger och minus 23 i målskillnad efter 18 matcher.

Poängtakten motsvarar 13,3 över en hel säsong. Modellen väntar sig 36,1. Underskottet på 22,7 poäng är mer än dubbelt så stort som för nästjumbon IFK Göteborg. Halmstad har dessutom bara fem poäng hemma och tre borta. Det finns ingen tydlig del av resultaten som drar åt rätt håll.

IFK Göteborg har en betydligt större resursbas, 121,7 miljoner, men ligger tolva med 19 poäng och minus 16. Klubben går mot 33,5 poäng mot ekonomiskt förväntade 44,0. Det är en underprestation på 10,5 poäng, förstärkt av att bortamålskillnaden är minus 16.

Örgryte är trea från slutet efter att kostnaden justerats till klubbens offentliga budget för 2026. Att använda ÖIS betydligt lägre Superettankostnad från 2025 hade gett en missvisande hög effektivitet. Med 36,3 miljoner i budgeterad personalkostnad går laget mot 23,3 poäng, nästan tio färre än väntat, och har minus 19 i målskillnad.

Malmö FF har inte ligans största negativa avvikelse, men varje vunnen poäng är överlägset dyrast. Resursbasen på 353,2 miljoner är 4,4 gånger Sirius nivå. Trots det går MFF mot 45,9 poäng, medan Sirius går mot 70.

Det är därför möjligt att samtidigt säga att Halmstad har utfört sitt sportsliga uppdrag sämst relativt sin budget och att Malmö har fått minst rå utdelning per satsad resurskrona.

Ekonomin är senast tillgängliga helår – inte klubbarnas exakta 2026-budget

En jämförelse mitt under säsongen kan inte bli ett slutligt bokslut. Den sportsliga delen gäller matcher till och med den 22 augusti 2026, medan de jämförbara ekonomiska siffrorna huvudsakligen avser kalenderåret 2025.

Västerås och Kalmar spelade då i Superettan, men båda drev uttalade satsningar på omedelbar återkomst. VSK uppgav dessutom att klubben behöll en allsvensk organisation och trupp. För ÖIS fanns en tydlig offentlig 2026-budget som visade ett stort kostnadshopp, och den har därför ersatt Superettansiffran i modellen.

Personalkostnader är inte heller identiska med spelartruppens löner. Klubbarnas juridiska strukturer och redovisningsomfattning skiljer sig, och spelarförvärv kan antingen kostnadsföras direkt eller skrivas av över flera år.

Rankingen ska därför läsas som den bästa jämförbara nulägesbilden av vad klubbarna får ut av sina ekonomiska resurser – inte som en exakt revisionsrapport över varje krona som lagts på startelvan 2026.

Tre vinnare – och två olika förlorare

Sirius är den klara modellvinnaren. Klubben kombinerar en resursnivå nära ligans mitt med överlägset bäst poängutveckling och ett hemma-/bortafacit som gör prestationen svår att avfärda som tillfällig.

VSK är kronvinnaren. Ingen klubb får fler poäng per truppnära miljon, även om målskillnaden varnar för att utdelningen kan vara svår att bibehålla.

Hammarby är den mest effektiva av de större satsningarna, medan GAIS återigen visar att en liten budget kan räcka långt när organisationen träffar rätt.

I andra änden finns Halmstad och Malmö. Halmstad ligger längst under den nivå resurserna borde ge. Malmö betalar mest för varje producerad poäng. Det är två olika problem – och precis den skillnad som försvinner när tabellen och klubbekonomin granskas var för sig.