Jimmie Åkesson går till hård attack mot Ebba Busch efter hennes besked om att hon i ett krig, en kris eller ett exceptionellt läge skulle kunna släppa fram Magdalena Andersson som statsminister. SD-ledaren vill nu ha ett tydligare besked från KD – och frågar öppet om partiet går att lita på bara drygt två veckor före valet.

Konflikten blossade upp under Jimmie Åkessons sommartal i Sölvesborg på lördagen. Där riktade Sverigedemokraternas partiledare ovanligt skarp kritik mot en av Tidösamarbetets egna partiledare.

– Går det att lita på KD? frågade Åkesson enligt TV4.

Bakgrunden är Ebba Buschs uttalanden om hur Kristdemokraterna skulle agera om det politiska läget efter valet blev extraordinärt.

Det här har Ebba Busch faktiskt sagt

Busch har öppnat för att KD skulle kunna göra upp med Socialdemokraterna i enskilda sakfrågor, exempelvis inom energi och välfärd.

När hon fick frågan om det också finns omständigheter där hon skulle kunna släppa fram Magdalena Andersson som statsminister blev svaret:

– Krig, kris och exceptionellt läge. Då är jag beredd att ta ansvar för Sverige.

Det är den formuleringen Åkesson nu angriper.

Samtidigt är en viktig del av Buschs besked att hon uttryckligen inte räknar en vanlig valförlust för Tidöpartierna som ett sådant exceptionellt läge.

Om den nuvarande regeringssidan förlorar valet är KD:s utgångspunkt enligt Busch att partiet går i opposition. Hon har också sagt att det inte är hennes uppgift att hjälpa Magdalena Andersson att samla ett regeringsunderlag efter en vanlig valförlust.

Det handlar alltså inte om att Busch generellt har öppnat för att stödja Andersson efter valet. Det är undantaget för kris och exceptionella situationer som Åkesson vill att hon ska precisera.

Åkesson: ”Måste veta vad jag lånar ut min trovärdighet till”

Efter sitt tal tonade Åkesson samtidigt ned en del av den allra hårdaste retoriken.

Han sade att han litar på Ebba Busch som person, men anklagade henne för att sväva på målet kring vad ett ”exceptionellt läge” egentligen betyder.

Enligt TV4:s rapportering om Åkessons utspel vill SD-ledaren ha ett tydligare svar innan Tidöpartiernas nästa gemensamma politiska framträdande.

– Jag måste veta vad jag lånar ut min trovärdighet till, sade Åkesson.

Det höjer temperaturen ytterligare.

Frågan handlar inte längre bara om en hypotetisk regeringsbildning i ett extremt nationellt läge. Åkesson har själv gjort den till en fråga om förtroendet mellan partierna i det regeringsunderlag som försöker få väljarnas mandat för ytterligare fyra år.

Åkesson varnar för att en KD-röst kan hjälpa Andersson

SD-ledaren kopplar också Buschs uttalanden till diskussionerna om alternativa regeringskonstellationer efter valet.

Centerpartiet har lyft möjligheten till ett bredare samarbete där Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna skulle kunna ingå, eventuellt tillsammans med Miljöpartiet.

KD har avvisat den lösningen.

Men Åkesson använder ändå diskussionen för att sätta press på Busch. Hans budskap är att väljarna måste veta om en röst på KD under några omständigheter kan bidra till att Magdalena Andersson återkommer som statsminister.

För Sverigedemokraterna är frågan strategiskt viktig. Partiets valbudskap bygger i hög grad på ett tydligt val mellan två regeringsalternativ: en fortsatt Tidöregering med Ulf Kristersson som statsminister eller ett regeringsskifte med Magdalena Andersson.

Buschs försök att samtidigt stå fast vid Tidösamarbetet och behålla möjligheten till breda uppgörelser i särskilda situationer gör den skiljelinjen mindre enkel.

Busch vill kunna samarbeta över blockgränsen

Konflikten har byggts upp under flera veckor.

Busch har under valrörelsen återkommande signalerat att KD vill kunna söka bredare överenskommelser i viktiga långsiktiga frågor. Hon har bland annat pekat ut energipolitiken och vårdens finansiering som områden där det kan finnas skäl att samarbeta med Socialdemokraterna.

Magdalena Andersson har i sin tur uppmanat Busch att samarbeta kring välfärdens ekonomi.

Men Busch har samtidigt försökt dra en tydlig gräns mellan sakpolitiska uppgörelser och ett faktiskt regeringssamarbete.

KD ska enligt hennes linje inte bli något socialdemokratiskt stödhjul.

Det är därför ordet ”exceptionellt” har fått så stor betydelse. Busch vill behålla ett handlingsutrymme för extrema situationer. Åkesson vill veta exakt hur stort det handlingsutrymmet är.

Konflikten kommer mitt i valspurten

Tidpunkten gör bråket extra känsligt.

Sverige går till val den 13 september och Tidöpartierna försöker samtidigt övertyga väljarna om att de fortfarande utgör ett samlat och trovärdigt regeringsalternativ.

Den som vill se hur regeringsfrågan kan utvecklas efter valdagen kan läsa Hurbra:s genomgång av de möjliga regeringarna efter valet 2026.

Åkessons attack innebär inte i sig att Tidösamarbetet håller på att spricka. Partierna fortsätter att samarbeta och ska inom kort presentera ny gemensam politik.

Men ordvalet visar att regeringsfrågan har blivit känsligare även inom Tidösidan.

När ledaren för samarbetets största parti frågar offentligt om KD går att lita på är det betydligt mer än den normala retoriska friktionen mellan fyra partier med olika politiska profiler.

KD har samtidigt stärkts

Konflikten kommer dessutom i ett läge där Kristdemokraterna går in i slutspurten med betydligt bättre opinionsläge än partiet haft under stora delar av mandatperioden.

Det gör Busch mindre beroende av att enbart profilera sig som en lojal del av Tidö och skapar större utrymme att försöka framställa KD som ett självständigt parti som kan få igenom politik även över blockgränsen.

Det kan samtidigt vara precis den profileringen som skapar problem för Åkesson.

För SD är ett tydligt regeringsalternativ ett centralt argument mot oppositionen. Ju fler undantag och möjliga blocköverskridande lösningar som diskuteras, desto svårare blir det att beskriva valet som ett helt rent val mellan två block.

Mer om KD:s position och partiets viktigaste frågor finns i Hurbra:s guide till Kristdemokraterna inför valet 2026.

Nu väntar pressen på Busch

Den omedelbara frågan blir nu hur Ebba Busch svarar.

Åkesson har själv satt en tidsmässig press på situationen genom att kräva tydlighet inför Tidöpartiernas kommande gemensamma framträdande.

Om Busch definierar ”exceptionellt läge” så snävt att det enbart handlar om verkliga nationella nödsituationer kan konflikten snabbt tappa kraft.

Om hon däremot håller fast vid en mer öppen formulering får Åkesson ett fortsatt argument för att ifrågasätta hur bindande KD:s regeringsbesked egentligen är.

Det finns fortfarande ingenting i Buschs uttalanden som säger att hon tänker släppa fram Magdalena Andersson enbart därför att Tidöpartierna förlorar valet.

Men genom sin attack har Åkesson sett till att den hypotetiska frågan om ett framtida krisregerande nu blivit en konkret konflikt mitt i valrörelsen.

Och bara drygt två veckor före valdagen är det en diskussion som Tidöpartierna helst hade sluppit.