En fortsatt högerregering innebär sannolikt att dagens regler för a-kassa, karensavdrag och sjukförsäkring i huvudsak ligger kvar. Ett S-lett maktskifte pekar mot högre ekonomisk trygghet vid längre arbetslöshet och sjukdom, men flera av de mest uppmärksammade förändringarna är långtifrån säkra.

Den tydligaste möjliga skillnaden gäller a-kassan. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill på olika sätt bromsa eller avskaffa den nedtrappning som gör att ersättningen sjunker efter 100 och 200 dagar. Centerpartiet vill däremot att ersättningen ska trappas ned snabbare över tid.

Även karensavdraget splittrar ett möjligt S-lett regeringsunderlag. S, V och MP vill avskaffa avdraget, medan C motsätter sig en modell som lägger en större kostnad på företagen. Ett maktskifte kan därför leda till allt från ett fullständigt avskaffande till ett begränsat karenstak, ett utvidgat högriskskydd eller ingen reform alls.

För den som snabbt hittar ett nytt jobb kan skillnaden mellan regeringsalternativen bli ganska liten. För långtidsarbetslösa, återkommande sjuka, timanställda och personer med svag sjukpenninggrundande inkomst kan valet få betydligt större ekonomisk betydelse.

Det viktigaste för löntagare efter valet

Vid en fortsatt högerregering är det mest sannolika att:

• den inkomstbaserade a-kassan behålls
• ersättningen fortsätter att trappas ned efter 100 och 200 dagar
• karensavdraget vid sjukdom blir kvar
• aktivitetskravet inom försörjningsstödet genomförs
• sjukförsäkringen fortsätter att betona rehabilitering och återgång till arbete
• den stora arbetsrättsreformen från 2022 ligger fast

Vid ett S-lett maktskifte är det mest sannolika att:

• nedtrappningen i a-kassan mildras
• vissa villkor för långtidssjuka och personer med osäker SGI förbättras
• arbetsmarknadsutbildning och offentliga arbetsmarknadsinsatser byggs ut
• fackens ställning och arbetet mot arbetslivskriminalitet stärks
• någon förändring av karensavdraget förhandlas fram
• aktivitetskrav finns kvar, men kombineras med mer utbildning och stöd

Det är däremot inte sannolikt att alla förslag från S, V och MP genomförs samtidigt. Centerpartiet kan bli avgörande för om en S-ledd regering får igenom sin budget och vill i flera frågor dra politiken åt motsatt håll.

Den bredare politiska helhetsbilden finns i vår jämförelse av höger eller vänster i valet 2026.

A-kassa valet 2026: Det här gäller redan

Sverige fick en ny inkomstbaserad arbetslöshetsförsäkring den 1 oktober 2025. Hur mycket en arbetslös person får beror numera framför allt på tidigare inkomster, medlemstiden i en a-kassa och hur länge arbetslösheten pågår.

Den högsta inkomsten som kan ligga till grund för ersättningen är 34 000 kronor i månaden. Den som har tjänat mer än så får alltså inte högre vanlig a-kassa enbart på grund av den högre lönen.

Medlemstiden bestämmer startnivån

Medlemstid	Initial ersättningsnivå
Minst 12 månader	80 procent
6–11 månader	60 procent
Kortare tid eller inte medlem	50 procent

För att få 80 procent krävs alltså en längre sammanhängande medlemstid. Den som går med i a-kassan först när arbetslösheten närmar sig kan få betydligt lägre ersättning även om inkomsten före arbetslösheten har varit relativt hög.

Medlemmar får även en skattereduktion som motsvarar 25 procent av medlemsavgiften till a-kassan.

Ersättningen sjunker under arbetslösheten

Den som börjar på 80 procent får inte behålla den nivån under hela arbetslösheten. Efter 100 ersättningsdagar sänks nivån med 10 procentenheter. Efter 200 dagar sänks den med ytterligare 5 procentenheter.

En person som börjar på 80 procent får därmed:

• 80 procent under de första 100 dagarna
• 70 procent från dag 101
• 65 procent efter dag 200

Den som bara har rätt till 100 eller 200 ersättningsdagar hinner inte nödvändigtvis igenom alla nivåerna.

Antalet dagar beror på arbetsmarknadsförankringen

Inkomsthistorik	Möjlig ersättningsperiod
Minst 11 månader med tillräcklig inkomst	300 dagar
8–10 sådana månader	200 dagar
4–7 sådana månader	100 dagar
Fyra sammanhängande månader enligt alternativregeln	66 dagar

Huvudregeln kräver normalt en sammanlagd inkomst på minst 120 000 kronor under ramtiden och minst 11 000 kronor under minst fyra månader.

Den som inte når den sammanlagda inkomsten men har tjänat minst 11 000 kronor under fyra sammanhängande månader kan omfattas av en alternativregel. Den ger dock bara 66 ersättningsdagar.

Det innebär att den nya försäkringen kan fånga upp fler personer med korta anställningar och svag arbetsmarknadsanknytning. Samtidigt kan deras ersättning bli både lägre och betydligt kortare än för en fast etablerad löntagare.

De fullständiga reglerna finns i IAF:s genomgång av den nya arbetslöshetsförsäkringen.

Så kan ersättningen se ut i kronor

Beloppen är förenklade bruttoexempel för en helt arbetslös person som har varit medlem i minst tolv månader.

Tidigare månadslön	A-kassa under arbetslösheten
25 000 kronor	20 000 → 17 500 → 16 250 kronor
30 000 kronor	24 000 → 21 000 → 19 500 kronor
34 000 kronor	27 200 → 23 800 → 22 100 kronor
45 000 kronor	27 200 → 23 800 → 22 100 kronor

Pilarna visar nivån under de första 100 dagarna, efter dag 100 och efter dag 200.

Den som tidigare tjänade 45 000 kronor får samma maximala vanliga a-kassa som den som tjänade 34 000 kronor. För högre avlönade löntagare blir därför en facklig eller privat inkomstförsäkring särskilt viktig.

Den slutliga utbetalningen kan påverkas av deltidsarbete, andra inkomster, arbetslöshetsgrad och individuella förhållanden.

Vad händer med a-kassan vid en fortsatt högerregering?

Den mest sannolika utvecklingen efter en högerseger är att den nya a-kassan får ligga kvar utan någon större omläggning.

Moderaterna och Liberalerna försvarar principen att ersättningen ska vara förhållandevis hög i början och sedan sjunka. Tanken är att försäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid en omställning, men samtidigt öka den ekonomiska drivkraften att snabbt hitta ett nytt arbete.

Det betyder att nedtrappningen efter 100 och 200 dagar sannolikt blir kvar.

SD bromsar nya stora försämringar

En fortsatt högerregering är samtidigt beroende av Sverigedemokraternas stöd. SD har markerat mot snabbare nedtrappning, kortare tidsgränser och ett slopande av skattereduktionen för a-kasseavgiften.

Det gör det mindre sannolikt att M, KD och L skulle kunna genomföra en ny omfattande försämring av arbetslöshetsförsäkringen under nästa mandatperiod.

Den mest realistiska bedömningen är därför inte att a-kassan omedelbart skärs ned mycket mer. Det troliga är att systemet från 2025 försvaras som en färdig reform:

• 80 procent för den som uppfyller medlemsvillkoret
• ett inkomsttak på 34 000 kronor
• nedtrappning efter 100 och 200 dagar
• kortare ersättningsperiod för den som har arbetat färre månader
• fortsatta krav på aktivt arbetssökande

En statligt organiserad eller mer allmän a-kassa kan återkomma som en större systemfråga. En sådan förändring behöver dock inte automatiskt betyda högre eller lägre ersättning.

Vilka löntagare påverkas mest?

Den som snabbt hittar ett nytt jobb får en relativt hög ersättning under den första perioden och påverkas mindre av nedtrappningen.

Den som blir arbetslös länge får däremot en tydlig inkomstminskning efter dag 100 och ännu en sänkning efter dag 200. Det gäller särskilt i yrken och regioner där det finns få liknande arbeten att söka.

En fortsatt högerregering gynnar därför framför allt förutsägbarheten. Löntagaren vet i stora drag vilka regler som ska gälla. Den innebär inte samma möjlighet till högre långvarig ersättning som ett S-lett maktskifte kan ge.

Vad händer med a-kassan vid ett S-lett maktskifte?

Socialdemokraterna vill riva upp den branta nedtrappningen i den nya a-kassan. Partiet vill förbättra ersättningsnivåerna och skydda möjligheten för fackförbund att erbjuda kompletterande inkomstförsäkringar.

S har däremot inte presenterat en fullständig ny ersättningstabell. Det går därför inte att säga att en S-ledd regering automatiskt skulle ge alla 80 procent under hela arbetslösheten.

Den mest sannolika S-linjen är att den första sänkningen efter 100 dagar blir mindre eller att ersättningen trappas ned långsammare.

Vänsterpartiet vill gå längst

Vänsterpartiet vill att 80 procent av löntagarna ska kunna få 80 procent av sin tidigare lön under hela ersättningsperioden. Partiet vill även höja tak och grundbelopp och förbättra ersättningen för personer som går över till aktivitetsstöd.

Det skulle innebära en stor ekonomisk skillnad för långtidsarbetslösa. En person med 34 000 kronor i ersättningsgrundande inkomst skulle kunna behålla omkring 27 200 kronor före skatt i stället för att sjunka till 23 800 och senare 22 100 kronor.

V:s modell är samtidigt betydligt mer omfattande än vad ett helt möjligt S-lett regeringsunderlag är överens om.

Miljöpartiet har föreslagit en mindre nedtrappning

Miljöpartiet vill att sänkningen efter de första 100 dagarna ska vara 5 procentenheter i stället för 10.

För en person med 34 000 kronor i ersättningsgrundande inkomst skulle det förenklat ge:

• 27 200 kronor under de första 100 dagarna
• 25 500 kronor efter den första nedtrappningen

Med dagens regler sjunker ersättningen i stället till 23 800 kronor. Skillnaden skulle bli omkring 1 700 kronor före skatt per månad.

Detta är ett konkret MP-förslag, inte en gemensam färdig plan från S, V och MP.

Centerpartiet vill trappa ned snabbare

Centerpartiet vill att ersättningen ska vara stark i början men sedan minska snabbare. C betonar att arbetslöshetsförsäkringen ska kombineras med utbildning, omställning och möjlighet att byta yrke.

Det står i direkt konflikt med S, V och MP, som vill göra den långvariga ersättningen mer generös.

Om C:s röster behövs för att få igenom en S-ledd budget blir Vänsterpartiets modell mycket svår att genomföra. Den mest realistiska kompromissen är då en mindre förändring:

• den första sänkningen blir mindre än i dag
• nedtrappningen förskjuts eller mildras
• vissa tak och villkor förbättras
• arbetsmarknadsutbildning byggs ut
• fackliga inkomstförsäkringar skyddas

Ett maktskifte skulle därmed sannolikt förbättra ekonomin för långtidsarbetslösa, men förbättringen kan bli betydligt mindre än V och delar av MP vill.

Karensavdrag valet 2026: Så fungerar det i dag

Arbetsgivaren betalar normalt sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod. Sjuklönen motsvarar 80 procent av den lön som den anställde går miste om.

Från sjuklönen görs ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av den genomsnittliga sjuklönen under en vecka.

För en person som arbetar lika mycket fem dagar i veckan motsvarar det normalt ungefär en dags sjuklön.

Månadslön	Ungefärligt karensavdrag
25 000 kronor	923 kronor
30 000 kronor	1 108 kronor
34 000 kronor	1 255 kronor
40 000 kronor	1 477 kronor

Beloppen är förenklade. Exakt avdrag kan skilja sig vid oregelbunden arbetstid, skiftarbete och olika kollektivavtal.

Den som blir sjuk igen inom fem kalenderdagar ska normalt inte få ett nytt karensavdrag. Om det går mer än fem dagar räknas det som ett nytt sjukfall och ett nytt avdrag kan göras.

Efter tio sjuktillfällen under en tolvmånadersperiod träder det allmänna högriskskyddet in. Det betyder att något nytt karensavdrag normalt inte ska göras från och med det elfte sjuktillfället.

Det finns även ett särskilt högriskskydd för personer som på grund av en sjukdom eller funktionsnedsättning väntas vara sjuka ofta eller under längre perioder.

Karensavdrag och a-kassans karens är inte samma sak

Det är viktigt att skilja mellan två olika system.

Karensavdraget gäller när en anställd blir sjuk. A-kassan har i stället en egen karens som motsvarar värdet av två ersättningsdagar när en ny ersättningsperiod börjar.

Ett politiskt löfte om att avskaffa karensavdraget vid sjukdom betyder därför inte automatiskt att karensen i arbetslöshetsförsäkringen försvinner.

Vad händer med karensavdraget vid en högerseger?

Vid en fortsatt högerregering blir karensavdraget med mycket stor sannolikhet kvar.

Moderaterna försvarar avdraget med att det minskar risken för överutnyttjande och att ett fullständigt avskaffande skulle innebära stora kostnader för staten eller arbetsgivarna.

Det finns inte heller något färdigförhandlat gemensamt förslag från högerpartierna om att ersätta karensavdraget med ett annat system.

För en löntagare som blir sjuk någon enstaka gång betyder en högerseger därför sannolikt att ekonomin fungerar ungefär som i dag. Den första sjukperioden kostar normalt omkring en dags sjuklön.

Mindre förändringar kan fortfarande göras. Högriskskyddet kan justeras och stödet till rehabilitering eller arbetsgivare kan byggas ut. Det finns däremot mycket lite som talar för att alla anställda får full sjuklön från första dagen.

Vad händer med karensavdraget vid ett S-lett maktskifte?

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill avskaffa karensavdraget. S vill samtidigt införa ett skydd för mindre och medelstora företag så att höga sjuklönekostnader inte slår lika hårt mot arbetsgivaren.

För en anställd med 30 000 kronor i månadslön skulle ett fullständigt avskaffande kunna innebära omkring 1 100 kronor mer före skatt vid ett normalt sjukfall.

Den som blir sjuk vid tre separata tillfällen under ett år skulle förenklat kunna behålla omkring 3 300 kronor som i dag försvinner genom karensavdrag.

Den största direkta vinsten skulle gå till personer som måste vara fysiskt närvarande på jobbet:

• undersköterskor
• butiksanställda
• busschaufförer
• industriarbetare
• lokalvårdare
• förskolepersonal
• lagerarbetare

En tjänsteman som ibland kan arbeta hemifrån med lindriga symtom påverkas ofta mindre av karensen än en anställd som måste stanna hemma helt.

S tidigare datum har passerat

Socialdemokraterna har tidigare angett den 1 juli 2026 som tänkt startdatum för ett avskaffat karensavdrag i sin oppositionsbudget.

Det datumet har passerat och karensavdraget gäller fortfarande. Löftet ska därför inte tolkas som att avdraget redan är på väg att försvinna.

Efter valet är 2027 den första normala tidpunkten för en större reform, om en ny regering får igenom förändringen i sin budget och hinner genomföra nödvändiga lagändringar.

C-konflikten kan stoppa ett slopat karensavdrag

Centerpartiet motsätter sig att karensavdraget avskaffas på ett sätt som höjer företagens kostnader. C har tydligt markerat att partiet inte vill stödja den finansieringsmodell som Socialdemokraterna hittills har beskrivit.

Det betyder inte nödvändigtvis att C säger nej till varje förändring av karensen.

Centerpartiet skulle kunna acceptera en lösning där:

• staten betalar en större del av kostnaden
• mindre företag kompenseras fullt ut
• ett tak införs för antalet karensavdrag
• högriskskyddet utvidgas
• arbetsmarknadens parter får större ansvar
• reformen begränsas till vissa grupper

Konflikten gäller därför både själva avdraget och vem som ska betala när det försvinner.

Tre möjliga utfall efter ett maktskifte

Om S, V och MP kan få igenom en budget utan C ökar sannolikheten betydligt för att karensavdraget avskaffas helt.

Om C blir nödvändigt för regeringsmakten är en kompromiss mer sannolik. Då kan resultatet bli ett karenstak, ett bättre högriskskydd eller en statligt finansierad reform.

Det tredje alternativet är att frågan skjuts upp. En S-ledd regering kan välja att först prioritera a-kassan, sjukförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken.

Ett S-lett maktskifte ökar alltså tydligt chansen till en karensreform. Det gör inte ett fullständigt avskaffande säkert.

Hur beroende en ny regering blir av C eller V behandlas närmare i vår analys av regeringen efter valet 2026.

Sjukförsäkringen efter valet

Från och med den femtonde sjukdagen kan en anställd ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Ersättningen och rätten till fortsatt sjukpenning påverkas bland annat av inkomsten, arbetsförmågan och hur länge sjukskrivningen har pågått.

Sedan den 1 mars 2026 kan en helt sjukskriven person arbetspröva hos sin arbetsgivare med bibehållen sjukpenning under två separata tvåveckorsperioder inom ett år.

Tanken är att fler ska kunna testa en återgång utan att omedelbart riskera hela ersättningen.

Fortsatt högerregering

Högerpartierna betonar tidig rehabilitering, regelbundna avstämningar och att den sjukskrivne ska få hjälp att återgå till arbete.

Det talar för fler åtgärder som:

• arbetsprövning
• rehabiliteringsplaner
• stöd till arbetsgivare
• uppföljning av arbetsförmågan
• kontroll av felaktiga utbetalningar
• tydliga tidpunkter för prövning mot andra arbeten

Liberalerna vill gå längre än de andra partierna och har bland annat förespråkat en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen. Det är dock inte en beslutad gemensam högerlinje.

Den mest sannolika utvecklingen är därför inte att en ny stupstock omedelbart införs. Det troliga är att dagens system behålls och att större vikt läggs vid rehabilitering, kontroll och gradvis återgång.

Några stora generella höjningar av sjukpenningen är mindre sannolika.

S-lett maktskifte

S, V och MP vill på olika sätt göra sjukförsäkringen mer generös och bättre anpassad till personer som är sjuka länge eller har en oregelbunden arbetsmarknadsanknytning.

Socialdemokraterna vill förbättra reglerna för sjukpenninggrundande inkomst, förenkla vissa intyg och ge arbetsgivare ett tydligare ansvar för rehabiliteringsplaner.

Vänsterpartiet vill höja flera ersättningsnivåer och motverka att den ekonomiska ersättningen försämras kraftigt efter lång sjukskrivning.

Miljöpartiet vill göra rehabiliteringskedjan mer individuell. En person ska inte förlora sin försörjning enbart för att vården, en operation eller en rehabiliteringsinsats har blivit försenad.

MP vill även att historiska inkomster ska kunna få större betydelse när SGI bestäms. Det kan förbättra skyddet för:

• timanställda
• behovsanställda
• kulturarbetare
• personer med flera arbetsgivare
• gigarbetare
• småföretagare med varierande inkomster

Ett S-lett maktskifte innebär därför sannolikt ett starkare skydd för långtidssjuka och personer med osäkra inkomster.

Centerpartiets arbetslinje och krav på kontroll över de offentliga utgifterna gör samtidigt att Vänsterpartiets mest omfattande höjningar inte kan tas för givna.

Aktivitetskravet gäller inte vanlig a-kassa

A-kassan kräver redan att den arbetslöse är inskriven hos Arbetsförmedlingen, aktivt söker arbete och kan ta ett lämpligt erbjudet jobb.

Det nya politiskt omdiskuterade aktivitetskravet gäller i stället försörjningsstöd.

Reglerna trädde i kraft den 1 juli 2026 och ska börja tillämpas på försörjningsstöd som avser oktober 2026. Den som har fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader ska normalt delta i aktiviteter efter sin förmåga.

Det kan handla om:

• praktik
• kompetenshöjande insatser
• språkträning
• arbetssökande
• samhällsnyttiga aktiviteter
• förberedelser för arbete eller studier

Stödet kan sänkas eller nekas om en person utan godtagbart skäl vägrar delta.

Den som har vanlig a-kassa omfattas inte automatiskt av detta särskilda kommunala aktivitetskrav, men måste följa a-kassans och Arbetsförmedlingens egna regler.

Högerregeringens linje

Vid en högerseger kommer aktivitetskravet sannolikt att genomföras fullt ut och bli en central del av arbetslinjen.

Kontroll, sanktioner och tydliga krav på deltagande lär få stor betydelse.

S-ledd linje

Ett S-lett regeringsalternativ innebär inte att alla aktivitetskrav försvinner. Socialdemokraterna vill också ha aktivitetsplikt och krav på att arbetslösa ska ta tillgängliga jobb.

Skillnaden ligger främst i vilka insatser som erbjuds tillsammans med kraven.

S, V och MP vill lägga mer resurser på:

• arbetsmarknadsutbildning
• lokal närvaro från Arbetsförmedlingen
• kommunala jobbinsatser
• reguljär utbildning
• validering av yrkeskunskaper
• rehabilitering

Efter ett maktskifte blir politiken därför sannolikt inte kravlös. Den får däremot större tonvikt på att den arbetslöse ska erbjudas en konkret väg till arbete, inte bara uppfylla formella sökkrav.

När a-kassan tar slut och andra trygghetssystem tar över blir även politiken för försörjningsstöd och ekonomiska ersättningar viktig. Den behandlas mer utförligt i vår guide om bidrag och pensioner efter valet 2026.

Arbetsrätten lär inte göras om från grunden

Den stora arbetsrätts- och omställningsreformen från 2022 förändrade både lagen om anställningsskydd och möjligheten till vidareutbildning mitt i arbetslivet.

Arbetsgivare kan bland annat undanta tre personer från turordningen vid arbetsbrist. En anställning fortsätter inte heller automatiskt efter uppsägningstidens slut bara för att uppsägningen har blivit rättsligt ifrågasatt.

Samtidigt förstärktes löntagarnas möjligheter till omställning:

• särskild visstidsanställning övergår snabbare till tillsvidareanställning
• heltidsarbete är norm om inget annat har avtalats
• omställningsstudiestödet gör det möjligt för fler att utbilda sig mitt i arbetslivet
• kollektivavtalade omställningssystem har byggts ut

Reformen byggde på en förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Därför är ett fullständigt återställande av den gamla arbetsrätten osannolikt oavsett vem som vinner valet.

Efter en högerseger

Den nuvarande balansen mellan flexibilitet för arbetsgivare och omställningsstöd för arbetstagare ligger sannolikt fast.

Fokus kommer främst att ligga på:

• kompetensutveckling
• omställning till nya branscher
• flexibilitet vid anställningar
• åtgärder mot långtidsarbetslöshet
• förebyggande arbetsmiljöarbete
• kontroll av bidrag och ersättningar

Efter ett S-lett maktskifte

S, V och MP vill stärka fackens ställning och bekämpa arbetslivskriminalitet, lönedumpning och exploatering.

Socialdemokraterna vill återinföra en skattereduktion eller avdragsrätt för fackföreningsavgiften. Hur mycket det påverkar löntagarens ekonomi beror på den slutliga utformningen och bör ses tillsammans med den bredare skattepolitiken efter valet 2026.

Vänsterpartiet vill bland annat införa hårdare ansvar i entreprenadkedjor, motverka lönestöld och tydliggöra arbetsgivaransvaret för plattformsföretag.

Centerpartiet motsätter sig en bred återreglering av arbetsmarknaden. Om C behövs för regeringsmakten blir det därför svårt att riva upp den centrala arbetsrättsreformen.

Det mest sannolika S-ledda utfallet är:

• mer arbetsmiljötillsyn
• starkare arbete mot arbetslivskriminalitet
• vissa förbättringar för visstids- och plattformsanställda
• stärkt facklig organisering
• fortsatt omställningsstudiestöd
• i huvudsak bevarad grundstruktur från 2022

Fyra partier som vill åt olika håll

Ett S-lett regeringsunderlag kan bestå av partier som är överens om regeringsskifte men inte om hur trygghetssystemen ska fungera.

Parti	Huvudsaklig riktning
Socialdemokraterna	Mildare a-kassa, slopad karens, stark arbetslinje och mer aktiv arbetsmarknadspolitik
Vänsterpartiet	Betydligt högre ersättningar, 80 procent under längre tid och starkare arbetsrätt
Miljöpartiet	Mindre nedtrappning, slopad karens och mer individuell sjukförsäkring
Centerpartiet	Snabbare nedtrappning, företagarhänsyn och större tonvikt på utbildning och omställning

S, V och MP ligger nära varandra i frågan om karensavdraget. C kan ändå stoppa ett fullständigt avskaffande om partiets stöd krävs.

I a-kassan går skiljelinjen ännu tydligare. V och MP vill göra den långvariga ersättningen mer generös. C vill använda en snabbare nedtrappning för att förstärka drivkraften att ta ett nytt arbete.

S befinner sig mellan dessa linjer. Partiet vill förbättra tryggheten, men behöver samtidigt kunna förhandla med både V och C.

Det gör att väljaren bör skilja mellan två frågor:

1. Åt vilket håll vill en S-ledd regering röra systemen?
2. Hur långt får regeringen faktiskt stöd att gå?

Riktningen är sannolikt mer generös. Den exakta reformen avgörs av mandatfördelningen och regeringsförhandlingarna efter valet.

Så påverkas olika typer av löntagare

Undersköterska med 30 000 kronor i lön

En undersköterska som är sjuk vid två separata tillfällen, med mer än fem kalenderdagar mellan sjukperioderna, förlorar förenklat omkring 1 108 kronor per sjukfall.

Den sammanlagda karensen blir cirka 2 216 kronor före skatt.

Vid en högerseger kvarstår sannolikt hela avdraget.

Vid ett S-lett maktskifte kan förlusten försvinna om karensavdraget avskaffas. Om partierna bara enas om ett karenstak eller ett förbättrat högriskskydd blir vinsten mindre och beror på hur ofta undersköterskan är sjuk.

För den som arbetar nära sjuka patienter och inte kan arbeta hemifrån är karensfrågan ekonomiskt viktigare än för många kontorsanställda.

Industriarbetare med 34 000 kronor som blir långtidsarbetslös

Med minst tolv månaders medlemskap i a-kassan blir det förenklade förloppet:

• 27 200 kronor under de första 100 dagarna
• 23 800 kronor från dag 101
• 22 100 kronor efter dag 200

Vid en högerseger ligger nivåerna sannolikt kvar.

Vid ett S-lett maktskifte blir nedtrappningen troligen mindre. MP:s modell skulle ge omkring 25 500 kronor efter den första sänkningen. V:s modell skulle i princip låta personen ligga kvar på 27 200 kronor.

Socialdemokraterna har ännu inte angett exakt vilken nivå som ska gälla.

Industriarbetaren är ett exempel på en löntagare som kan vinna tydligt ekonomiskt på ett maktskifte om arbetslösheten blir lång. Vid en kort arbetslöshetsperiod blir skillnaden betydligt mindre.

Timanställd med kort arbetslivserfarenhet

En person som har haft tillräcklig månadsinkomst under bara fyra till sju månader kan få 100 ersättningsdagar.

Om personen inte har varit medlem i a-kassan tillräckligt länge kan startnivån bli 50 procent.

En timanställd som tidigare tjänade 20 000 kronor kan då få en förenklad ersättning på omkring 10 000 kronor före skatt.

Vid en högerseger består sannolikt den nya inkomstmodellen. Den gör det möjligt för fler korttidsanställda att kvalificera sig, men ersättningen kan vara låg och kortvarig.

Vid ett S-lett maktskifte kan villkoren förbättras genom högre nivåer, bättre SGI-regler och mindre nedtrappning. Det är dock inte säkert att kvalificeringsreglerna görs om helt.

Tjänsteman med 45 000 kronor och inkomstförsäkring

Eftersom a-kassans inkomsttak är 34 000 kronor får tjänstemannen högst omkring 27 200 kronor från den vanliga a-kassan under den första perioden.

Det är drygt 17 000 kronor mindre än den tidigare bruttolönen.

En kompletterande inkomstförsäkring blir därför avgörande.

Vid en högerseger består sannolikt taket och nedtrappningen. Vid ett S-lett maktskifte kan taket höjas, men något exakt gemensamt löfte finns inte.

S vill skydda de fackliga inkomstförsäkringarna och återinföra en ekonomisk lättnad för fackavgiften. För en högre avlönad tjänsteman kan dessa förändringar vara viktigare än mindre justeringar av den vanliga a-kassan.

Långtidssjuk löntagare

En person som är sjuk i många månader påverkas mindre av själva karensavdraget och mer av reglerna för sjukpenning, SGI, rehabilitering och bedömning av arbetsförmågan.

Vid en högerseger fortsätter sannolikt den tydliga inriktningen mot avstämningar, arbetsprövning och återgång i arbete.

Vid ett S-lett maktskifte ökar chansen till:

• mer individuella bedömningar
• högre långvarig ersättning
• bättre skydd vid försenad vård
• förbättrade SGI-regler
• starkare ansvar för arbetsgivarens rehabilitering

Den långtidssjuke är därför en av de grupper som kan märka störst skillnad mellan regeringsalternativen.

Butiksanställd eller busschaufför som inte kan arbeta hemifrån

Karensavdraget slår direkt mot den som måste vara på plats för att kunna arbeta.

En kontorsanställd kan i vissa fall arbeta hemma trots lindriga symtom. En chaufför, kassörska eller lagerarbetare har sällan samma möjlighet.

Vid en högerseger består skillnaden.

Vid ett S-lett maktskifte är dessa platsbundna yrkesgrupper de tydligaste ekonomiska vinnarna om karensavdraget avskaffas eller begränsas.

Vilka gynnas och missgynnas av en högerseger?

En fortsatt högerregering ger störst förutsägbarhet för både löntagare och arbetsgivare. De nya systemen är redan beslutade och behöver inte förhandlas fram igen.

Löntagare som snabbt hittar ett nytt arbete påverkas relativt lite av nedtrappningen i a-kassan. Den som bara är sjuk sällan får en begränsad årlig kostnad av karensavdraget.

Arbetsgivare slipper en större ny generell sjuklönekostnad och behåller den flexibilitet som infördes genom arbetsrättsreformen.

De grupper som riskerar att missgynnas mest är:

• långtidsarbetslösa
• personer i branscher med få lediga jobb
• anställda som ofta blir sjuka
• personer som inte kan arbeta hemifrån
• timanställda med kort medlemstid i a-kassan
• långtidssjuka som har svårt att möta fasta avstämningspunkter

En högerseger betyder inte nödvändigtvis nya stora försämringar. Den betyder framför allt att dagens mer nedtrappade och arbetslinjeinriktade system består.

Vilka gynnas och missgynnas av ett S-lett maktskifte?

De tydligaste möjliga vinnarna är:

• långtidsarbetslösa
• återkommande sjuka
• anställda i platsbundna yrken
• långtidssjuka
• personer med oregelbundna inkomster
• fackligt anslutna med inkomstförsäkring
• visstids- och plattformsanställda

En person som bara är arbetslös under några veckor får sannolikt ingen stor direkt förbättring, eftersom den högsta initiala nivån redan är 80 procent upp till taket.

Den stora ekonomiska skillnaden uppstår efter 100 dagar, vid återkommande sjukfrånvaro eller efter lång tid i sjukförsäkringen.

Ett S-lett alternativ kan samtidigt medföra ökade kostnader för staten eller arbetsgivarna. Hur reformerna finansieras kan påverka skatter, arbetsgivaravgifter och företagens anställningsvilja, men sådana effekter beror helt på den slutliga kompromissen.

Det går därför inte att säga att varje löntagare automatiskt får mer pengar efter ett maktskifte. Den direkta tryggheten vid arbetslöshet och sjukdom rör sig däremot sannolikt i en mer generös riktning.

Vad förändras inte direkt efter valdagen?

Valresultatet ändrar inte a-kassan eller karensavdraget över en natt.

Dagens regler fortsätter att gälla tills riksdagen fattar nya beslut och myndigheterna har hunnit införa förändringarna.

En ny regering behöver normalt:

1. förhandla fram en gemensam politik
2. lägga ett budgetförslag
3. få stöd i riksdagen
4. ta fram nödvändiga lagändringar
5. ge myndigheter och arbetsgivare tid att anpassa systemen

Större reformer av karensavdraget eller a-kassan kan därför tidigast märkas under 2027, även om vissa mindre budgetförändringar kan genomföras snabbare.

Den politiska utvecklingen, partiernas valbesked och våra övriga jämförelser samlas på sidan om valet 2026.

Hurbra bedömer: Så rör sig trygghetssystemen efter valet

En fortsatt högerregering innebär sannolikt att Sverige fortsätter på den väg som redan har lagts fast.

A-kassan ger ett relativt starkt skydd i början men sjunker tydligt över tid. Karensavdraget består. Aktivitetskrav, kontroll och ekonomiska drivkrafter fortsätter att väga tungt. Arbetsrätten förändras inte dramatiskt och sjukförsäkringen fokuserar på rehabilitering och återgång i arbete.

För den som har en stabil anställning, sällan är sjuk och snabbt kan hitta ett nytt jobb blir förändringarna begränsade. För långtidsarbetslösa och långtidssjuka blir systemen mer ekonomiskt krävande.

Ett S-lett maktskifte innebär sannolikt att trygghetssystemen rör sig åt ett mer generöst håll.

Nedtrappningen i a-kassan lär mildras. Sjukförsäkringen kan bli mer individuell och ge ett bättre skydd vid långvarig sjukdom. Fackens ställning och arbetsmarknadspolitiken kan stärkas.

Karensavdraget är den största möjliga direkta plånboksförändringen för vanliga löntagare, men också den mest osäkra. C kan stoppa ett fullständigt avskaffande eller tvinga fram en modell där staten tar en större del av kostnaden.

Den tydligaste samlade bedömningen är därför:

En högerseger ger störst säkerhet om vilka regler som kommer att gälla, eftersom huvuddelen av politiken redan är genomförd. Ett S-lett maktskifte ger större möjlighet till högre ekonomisk trygghet, men också större osäkerhet om den exakta politiken eftersom S, V, MP och C vill åt olika håll.

För långtidsarbetslösa, återkommande sjuka och personer med svag ställning på arbetsmarknaden är ett S-lett alternativ sannolikt mer ekonomiskt fördelaktigt.

För den som prioriterar tydliga aktivitetskrav, snabbare omställning och begränsade nya kostnader för arbetsgivarna ligger högeralternativet närmare dagens inriktning.

Vanliga frågor om a-kassa och karensavdrag efter valet

Försvinner karensavdraget om Socialdemokraterna vinner?

Inte automatiskt. S, V och MP vill avskaffa det, men Centerpartiet motsätter sig en modell som höjer företagens kostnader. Resultatet kan bli ett fullständigt avskaffande, en statligt finansierad lösning, ett karenstak eller en mindre reform.

Kommer högern att sänka a-kassan ytterligare?

Dagens nedtrappning kommer sannolikt att behållas. Nya stora försämringar är mindre säkra eftersom SD har motsatt sig snabbare nedtrappning och kortare tidsgränser.

Vill S ge 80 procent under hela arbetslösheten?

Socialdemokraterna vill mildra den branta nedtrappningen men har inte presenterat en fullständig ny ersättningstabell. Det är Vänsterpartiet som tydligast driver 80 procent under hela ersättningsperioden.

Vad händer med a-kassan om Centerpartiet får stort inflytande?

C vill att ersättningen ska vara hög i början och trappas ned snabbare. Ett starkt C kan därför begränsa S, V och MP:s planer på en betydligt mer generös långvarig ersättning.

Gäller aktivitetskravet personer med vanlig a-kassa?

Det särskilda nya aktivitetskravet gäller försörjningsstöd, inte vanlig a-kassa. Den som får a-kassa har däremot redan krav på sig att söka arbete, vara tillgänglig för arbetsmarknaden och följa Arbetsförmedlingens planering.

Vem vinner mest på ett slopat karensavdrag?

Personer i yrken där hemarbete inte är möjligt och där smittor eller fysiska belastningar ger återkommande sjukfrånvaro. Det gäller exempelvis vårdpersonal, förskolepersonal, chaufförer, industriarbetare, butiksanställda och lokalvårdare.

Vem vinner mest på en mer generös a-kassa?

Den som blir arbetslös längre än 100 dagar. Under de första 100 dagarna är ersättningen redan relativt hög för den som uppfyller medlemsvillkoret. Den stora politiska skillnaden gäller vad som händer därefter.

Kan arbetsrätten göras om helt efter valet?

Det är osannolikt. Reformen från 2022 byggde på en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter och lär i stora drag bestå. Ett S-lett maktskifte kan däremot stärka fackens ställning, tillsynen och skyddet för utsatta anställningsformer.