Hur fungerar VAR i fotboll? VAR är en videodomare som hjälper huvuddomaren att kontrollera ett begränsat antal matchavgörande situationer. Systemet kan användas vid mål, straffar, röda kort och när fel spelare bestraffas, men inte för att rätta varje frispark, hörna, varning eller annan tveksam bedömning.
VAR-domaren kan rekommendera att ett beslut ändras, men det är alltid huvuddomaren på planen som fattar det slutliga beslutet. Ibland går domaren till skärmen vid sidlinjen. I andra situationer kan ett faktabaserat fel rättas genom information i domarens headset.
Vad är VAR i fotboll?
VAR står för Video Assistant Referee. På svenska används ofta orden videodomare eller videogranskning.
VAR är inte namnet på en dator som automatiskt dömer fotbollsmatcher. Det är en utbildad matchfunktionär som sitter i ett videorum och följer matchen genom olika kamerabilder.
Videodomaren ska hjälpa huvuddomaren vid tydliga och matchavgörande fel. Grundprincipen är att huvuddomaren fortfarande dömer matchen på planen. VAR ska inte ersätta domaren och inte leta efter varje liten förseelse.
Systemet används framför allt för att besvara två frågor:
- Har domaren gjort ett tydligt och uppenbart fel i en granskningsbar situation?
- Har domarteamet missat en allvarlig händelse som VAR får ingripa i?
Det räcker därför inte att VAR-domaren själv hade föredragit ett annat beslut. Felet måste normalt vara tillräckligt tydligt för att passera VAR-protokollets ingripandetröskel.
Vilka domare ingår i VAR-teamet?
VAR-arbetet sköts vanligtvis av flera personer.
VAR-domaren
VAR-domaren är huvudansvarig i videorummet. Domaren följer matchen, kontrollerar repriser och kommunicerar direkt med huvuddomaren på planen.
VAR-domaren kan uppmärksamma huvuddomaren på ett möjligt fel och rekommendera en granskning. VAR-domaren kan däremot inte själv blåsa av spelet eller ensam ändra ett domslut.
AVAR
AVAR står för Assistant Video Assistant Referee och är den assisterande videodomaren.
AVAR kan bland annat fortsätta följa spelet medan VAR-domaren tittar närmare på en tidigare situation. I större matcher kan det finnas flera assisterande videodomare med olika uppgifter, exempelvis särskilt ansvar för offside.
Replay operator
En replay operator hjälper domarna att snabbt ta fram och synkronisera rätt kamerabilder.
Operatören fattar inga domslut. Uppgiften är att visa de vinklar och bildhastigheter som VAR-teamet behöver för att bedöma situationen.
Huvuddomaren
Huvuddomaren leder matchen och har alltid det slutliga beslutet.
Det gäller även när domaren ändrar ett beslut efter information från VAR utan att gå till skärmen. Informationen kommer från videorummet, men det är huvuddomaren som fattar och meddelar beslutet.
Så går en VAR-granskning till
En VAR-process kan se dramatisk ut i en tv-sändning, men de flesta kontroller märks knappt.
Domaren fattar ett första beslut
Huvuddomaren ska först fatta ett beslut på planen. Beslutet kan vara att blåsa straff, godkänna ett mål, visa rött kort eller låta spelet fortsätta.
Att domaren inte blåser är också ett beslut. VAR kan därför kontrollera en situation där domaren har bedömt att inget regelbrott inträffade.
VAR kontrollerar situationen
VAR kontrollerar automatiskt alla potentiella situationer som tillhör de tillåtna kategorierna.
Laget behöver inte begära granskning. Tränare och spelare kan inte använda en utmaning eller ett challenge-system för att tvinga fram VAR.
Vad är en silent check?
De flesta situationer avslutas efter en snabb kontroll i videorummet. Om VAR inte hittar något som motiverar ett ingripande fortsätter matchen utan en offentlig granskning.
Detta brukar kallas en silent check.
En silent check betyder alltså inte att situationen ignorerades. Den betyder att VAR tittade på den och inte fann något tydligt fel som krävde ytterligare åtgärd.
Alla silent checks visas inte i tv-sändningen eller på arenans skärm. Det kan därför se ut som att VAR inte har granskat en situation trots att kontrollen redan är genomförd.
När kontrollen blir en review
Om VAR ser tecken på ett tydligt fel eller en allvarlig missad händelse kontaktas huvuddomaren.
VAR kan rekommendera att situationen granskas, men huvuddomaren beslutar formellt om en review ska genomföras.
Granskningen kan sedan ske på två sätt:
- huvuddomaren får faktainformation från VAR och fattar beslutet utan att gå till skärmen
- huvuddomaren tittar själv på repriser i en on-field review
Vilka situationer får VAR granska?
VAR får inte användas för alla beslut i en fotbollsmatch. Systemet har fyra grundkategorier.
I det nuvarande regelverket kan en tävling dessutom välja att tillåta en mycket begränsad korrigering av en klart felaktigt tilldelad hörna. Den möjligheten är inte automatiskt införd i alla tävlingar.
| Situation | Får VAR granska? | Vad kan kontrolleras? |
|---|---|---|
| Mål | Ja | Offside, foul, hands och boll ur spel |
| Straff | Ja | Förseelse, plats och tidigare anfallsfas |
| Rött kort | Ja | Direkta röda och klart felaktiga andra gula |
| Fel spelare får kort | Ja | Vilken spelare eller vilket lag som ska bestraffas |
| Vanlig frispark eller varning | Normalt nej | Bara om den ingår i en tillåten granskning |
| Felaktigt dömd hörna | I vissa tävlingar | Endast om felet kan rättas omedelbart |
Mål och förseelser före mål
VAR kontrollerar om ett mål ska godkännas.
Granskningen kan omfatta:
- om målskytten eller en annan anfallare var offside
- om bollen hade varit utanför planen
- om en anfallare tog bollen med handen
- om det anfallande laget begick en foul
- om en spelare i offsideposition påverkade en motståndare
- om en relevant överträdelse inträffade vid en straffspark
VAR tittar alltså inte bara på själva avslutet. En förseelse tidigare i den anfallsfas som ledde till målet kan göra att målet underkänns.
I HurBras matchrapport om Argentina–Egypten i VM 2026 finns ett konkret exempel på hur ett mål kan påverkas av en VAR-granskning.
Straff eller inte straff
VAR kan ingripa både när domaren har dömt straff och när domaren har låtit spelet fortsätta.
Granskningen kan handla om:
- om en bestraffningsbar förseelse inträffade
- om kontakten skedde innanför eller utanför straffområdet
- om en anfallare först begick en foul
- om bollen hade varit ur spel
- om en hands var bestraffningsbar
- om en spelare filmade
Om domaren dömer straff men VAR tydligt kan visa att kontakten skedde utanför straffområdet kan straffen ändras till frispark.
VAR har då inte granskat en vanlig frispark. Systemet har granskat det ursprungliga straffbeslutet och fastställt att platsen för förseelsen var fel.
Direkta röda kort
VAR kan granska situationer som kan leda till ett direkt rött kort.
Det kan exempelvis handla om:
- en tackling med överdriven kraft
- våldsamt uppträdande
- en frilägesutvisning
- spottning eller bitning
- en mycket grov kränkande handling
En vanlig varning får däremot normalt inte granskas enbart för att VAR anser att spelaren borde ha fått gult kort.
Andra gula kort
Reglerna har ändrats så att VAR i dag kan ingripa om en spelare får ett klart felaktigt andra gult kort och därför utvisas.
Det betyder inte att alla situationer som kunde ha gett en andra varning får granskas.
Skillnaden är viktig:
- Ett klart felaktigt utdelat andra gult som leder till rött kan rättas.
- En förseelse som domaren helt missade och som borde ha gett ett andra gult får normalt inte plockas upp av VAR.
VAR ska alltså kunna förhindra en uppenbart felaktig utvisning, men systemet har inte blivit en allmän granskare av missade varningar.
Fel spelare varnas eller utvisas
VAR kan hjälpa domaren om fel spelare får ett gult eller rött kort.
Det kan exempelvis ske när två spelare står nära varandra och domaren blandar ihop vem som begick förseelsen.
VAR kan även korrigera en situation där domaren har bestraffat en spelare i fel lag.
Normalt granskas då identiteten, inte hela bedömningen av förseelsen. Om situationen samtidigt gäller ett direkt rött kort eller en annan tillåten kategori kan även den delen granskas.
Felaktigt tilldelad hörna
En tävling kan välja att låta VAR korrigera en klart felaktigt tilldelad hörna.
Det gäller bara om rättelsen kan göras omedelbart utan en längre granskning och innan hörnan har slagits.
Det innebär inte att varje tveksam hörna ska analyseras från flera vinklar. Möjligheten är begränsad och används bara i tävlingar som har infört den.
Vad betyder clear and obvious error?
Uttrycket clear and obvious error brukar översättas till ett tydligt och uppenbart fel.
Det är den centrala tröskeln för när VAR ska ingripa.
Ett domslut behöver inte vara det beslut som VAR-domaren själv hade valt. Det kan finnas situationer där två domare gör olika men fortfarande rimliga bedömningar.
VAR ska normalt ingripa först när repriserna tydligt visar att det ursprungliga beslutet var fel.
Det är därför en situation kan se tveksam ut utan att domaren skickas till skärmen. Att ett beslut kan diskuteras betyder inte automatiskt att det är tillräckligt fel för att ändras genom VAR.
Det ursprungliga beslutet har betydelse
VAR-processen börjar alltid med huvuddomarens beslut på planen.
Om bilderna inte tydligt visar att beslutet är fel ska det normalt stå kvar. Detta kallas ibland för att domslutet på planen har en utgångspunkt eller en presumtion.
Två liknande situationer kan därför få olika slutresultat:
- I den ena matchen dömer domaren straff och VAR hittar inte tillräckliga bevis för att ändra.
- I den andra matchen låter domaren spelet fortsätta och VAR hittar inte heller tillräckliga bevis för att ändra.
Det kan uppfattas som inkonsekvent, men följer av att VAR inte ska ersätta varje subjektiv bedömning med en ny.
Hur den skillnaden kan påverka omdiskuterade situationer syns i HurBras analys av VAR-domsluten i England–Norge.
Serious missed incident
VAR kan också ingripa vid en allvarlig missad händelse.
Det gäller när domarteamet inte såg eller inte uppfattade något som tillhör de granskningsbara kategorierna, exempelvis ett slag utanför domarens synfält.
VAR behöver då inte rätta ett uttryckligt domslut. Systemet uppmärksammar i stället domaren på en allvarlig händelse som helt missades.
Faktabaserade och bedömningsbaserade beslut
En viktig del av VAR är skillnaden mellan fakta och bedömning.
Faktabaserade frågor
En faktabaserad fråga handlar om vad som faktiskt hände.
Exempel:
- befann sig spelaren i offsideposition?
- hade bollen passerat linjen?
- var bollen utanför planen?
- skedde kontakten innanför eller utanför straffområdet?
- vilken spelare begick förseelsen?
- var träffade bollen spelarens kropp?
Dessa frågor kan ofta besvaras med kamerabilder, linjer eller annan teknik.
Bedömningsbaserade frågor
En bedömningsbaserad fråga kräver att domaren tolkar situationen.
Exempel:
- var tacklingen vårdslös eller användes överdriven kraft?
- var kontakten tillräcklig för straff?
- var armens position onaturlig?
- försökte spelaren undvika kontakten?
- påverkade en offsidestående spelare målvakten?
- störde spelaren en motståndares möjlighet att spela bollen?
Kamerabilderna kan visa vad som hände, men reglerna måste fortfarande tillämpas genom en mänsklig bedömning.
Normal hastighet och slow motion
Slow motion är användbart för att fastställa fakta, exempelvis en kontaktpunkt eller bollens exakta position.
Det kan däremot få en tackling eller en rörelse att se allvarligare ut än den gjorde i verklig hastighet.
Domarna bör därför även använda normal hastighet när de bedömer kraft, intensitet, spelarens rörelse och vissa handssituationer.
När går domaren till VAR-skärmen?
Domaren går normalt till skärmen vid planen när situationen kräver en subjektiv bedömning.
Det kallas on-field review.
Vanliga exempel är:
- om en tackling ska ge rött kort
- om en kontakt i straffområdet är bestraffningsbar
- om en hands ska ge straff
- om en spelare i offsideposition störde målvakten
- om en foul i anfallsfasen ska göra att ett mål underkänns
VAR-domaren väljer vanligtvis ut de tydligaste repriserna, men huvuddomaren kan be att få se fler vinklar eller andra hastigheter.
Domaren ska inte bara bekräfta VAR-domarens åsikt. Syftet med skärmen är att huvuddomaren själv ska göra den slutliga bedömningen.
När kan beslutet ändras utan skärmgranskning?
Domaren behöver inte alltid gå till skärmen.
Vid tydliga faktabaserade frågor kan VAR lämna information direkt genom headsetet. Det brukar kallas en VAR-only review.
Det kan exempelvis handla om:
- att en spelare var offside
- att bollen hade varit ur spel
- att kontakten skedde utanför straffområdet
- att fel spelare fick kort
- att bollen träffade en viss kroppsdel
Huvuddomaren kan då ändra beslutet utifrån informationen utan att själv titta på reprisen.
Det slutliga beslutet är ändå huvuddomarens.
Hur långt tillbaka får VAR granska före ett mål?
VAR har ingen fast gräns på ett visst antal sekunder eller passningar.
Granskningen går tillbaka till början av den relevanta anfallsfas som direkt ledde fram till målet eller straffsituationen.
VAR kan därför kontrollera:
- hur det anfallande laget fick kontroll över bollen
- om en foul begicks när bollen vanns
- om bollen hade varit ute
- om en offside inträffade tidigare i anfallet
- om en hands gav laget en avgörande fördel
Det betyder inte att VAR kan gå tillbaka hur långt som helst i matchen.
Om det försvarande laget tydligt vinner kontroll över bollen och startar ett eget spel kan den tidigare anfallsfasen vara avslutad. Ett nytt bollinnehav eller en ny spelperiod kan alltså bryta granskningskedjan.
Det finns ingen enkel regel om att VAR alltid får gå tillbaka exempelvis tre passningar eller 20 sekunder. Avgränsningen beror på hur den aktuella anfallsfasen utvecklades.
Exempel: mål efter möjlig foul
- Domaren godkänner ett mål.
- VAR kontrollerar automatiskt den relevanta anfallsfasen.
- Reprisen visar en möjlig foul när laget vann bollen.
- VAR bedömer att ett tydligt fel kan ha inträffat.
- Domaren går till skärmen eftersom foulens kraft är en subjektiv fråga.
- Domaren godkänner eller underkänner målet.
Vad får VAR inte granska?
VAR kan inte användas som ett allmänt rättningssystem för hela matchen.
Systemet får normalt inte ingripa vid:
- en vanlig felaktigt dömd frispark
- en missad frispark utan koppling till mål, straff eller rött kort
- en felaktig varning
- ett inkast åt fel lag
- en felaktig inspark
- en vanlig tveksam hörna
- mindre knuffar och fasthållningar som inte ingår i en tillåten situation
- domarens hantering av tilläggstid
- varje situation där en spelare eller tränare protesterar
Ett sådant beslut kan ändå påverkas om det ingår i en större granskningsbar situation.
En foul mitt på planen kan exempelvis granskas om den inträffade i den anfallsfas som direkt ledde fram till ett mål. Samma foul hade inte kunnat granskas om anfallet rann ut i ingenting.
Kan VAR ändra ett frisparksbeslut?
VAR kan normalt inte ingripa bara för att domaren dömde en vanlig frispark fel.
Ett frisparksbeslut kan däremot ändras som följd av en tillåten granskning.
Exempel:
- En dömd straff ändras till frispark eftersom förseelsen skedde utanför straffområdet.
- Ett mål underkänns för en foul tidigare i anfallet.
- En röd-kortssituation granskas och spelet återupptas med frispark.
- Domaren har bestraffat fel lag eller fel spelare.
VAR granskar då straffsituationen, målet, det röda kortet eller den felaktiga identiteten. Frisparken blir en konsekvens av beslutet.
Kan VAR ge eller ta bort ett gult kort?
VAR-domaren kan inte själv visa ett kort.
En VAR-granskning kan däremot göra att huvuddomaren delar ut, tar bort eller ändrar ett gult kort.
Det kan exempelvis ske när:
- en granskad tackling bedöms som gult i stället för rött
- en spelare varnas för filmning efter att en felaktig straff tagits bort
- en varning för filmning tas bort eftersom reprisen visar att spelaren faktiskt blev fälld
- fel spelare hade fått varningen
- ett klart felaktigt andra gult och det efterföljande röda kortet tas bort
VAR får däremot inte leta efter varje missad varning.
Vad händer om spelet redan har återupptagits?
När domaren har stoppat spelet och sedan låtit spelet återupptas får det tidigare beslutet normalt inte ändras.
En granskning måste därför vanligtvis avslutas före nästa avspark, frispark, hörna, inkast eller annan återstart.
Det finns begränsade undantag för bland annat:
- felaktig identitet
- våldsamt uppträdande
- spottning eller bitning
- vissa extremt kränkande handlingar
VAR kan exempelvis uppmärksamma domaren på ett slag som skedde under det föregående spelavbrottet även om spelet hunnit komma i gång igen.
En vanlig missad straff eller offside kan däremot inte normalt plockas upp efter att spelet redan har återupptagits.
Varför väntar den assisterande domaren med offsideflaggan?
Vid ett tydligt anfallsläge kan den assisterande domaren vänta med att höja flaggan för offside.
Det brukar kallas delayed flag.
Syftet är att undvika att ett möjligt mål stoppas i onödan. Om den assisterande domaren flaggar direkt och huvuddomaren blåser kan anfallet inte återskapas, även om en senare repris visar att spelaren inte var offside.
Därför kan spelet få fortsätta tills anfallet är avslutat. Flaggan höjs då efter avslutet och situationen kan kontrolleras om det blev mål, straff eller en annan avgörande händelse.
Detta används främst i tydliga och lovande anfall. Den assisterande domaren ska inte automatiskt vänta i varje offsidesituation.
Varför tar en VAR-granskning ibland lång tid?
En granskning kan innehålla flera olika frågor.
Vid ett mål kan VAR exempelvis behöva kontrollera:
- om bollen tidigare var utanför planen
- om en spelare var offside
- när bollen spelades
- om den offsidestående spelaren påverkade spelet
- om en foul eller hands inträffade
- om felet var tillräckligt tydligt för att beslutet skulle ändras
Rätt kameravinkel måste hittas och bilderna kan behöva synkroniseras. En situation kan först innehålla en faktabaserad fråga och därefter en subjektiv bedömning.
Begränsade kameravinklar, skymda spelare eller tekniska problem kan också fördröja processen.
Det finns ingen bestämd maximal tid för en VAR-granskning. Domarna ska arbeta effektivt, men det korrekta beslutet prioriteras framför att granskningen alltid blir snabb.
Skillnaden mellan VAR och halvautomatisk offside
VAR är domarteamet och protokollet för videogranskning.
Halvautomatisk offside är ett tekniskt hjälpmedel som kan användas av VAR-teamet. Systemet hjälper domarna att snabbare fastställa spelarnas och bollens positioner vid passningsögonblicket.
Tekniken kan exempelvis hjälpa till att avgöra om en axel, fot eller annan tillåten målbar kroppsdel befann sig framför den näst sista försvararen.
Den avgör däremot inte alla offsidefrågor automatiskt.
Domarna måste fortfarande bedöma exempelvis:
- om den offsidestående spelaren deltog i spelet
- om spelaren störde en motståndare
- om målvaktens sikt blockerades
- om en försvarares bollkontakt var en medveten spelhandling eller en räddning
Olika tävlingar kan använda olika tekniska lösningar. Hur tekniken används i ett särskilt mästerskap beskrivs närmare i HurBras guide till VAR och offsideteknik i VM 2026.
Skillnaden mellan VAR och mållinjeteknik
Mållinjeteknik har en enda uppgift: att avgöra om hela bollen har passerat mållinjen.
När systemet fastställer att bollen är inne skickas normalt en snabb automatisk signal till domaren.
Mållinjeteknik bedömer inte:
- offside
- hands
- foul
- röda kort
- straffar
- förseelser före målet
VAR kan däremot granska hela den tillåtna situationen runt ett mål.
Ett mållinjesystem kan alltså visa att bollen passerade linjen, samtidigt som VAR upptäcker att målet ska underkännas för offside eller foul.
Varför bedöms liknande VAR-situationer olika?
Det finns flera orsaker till att situationer som ser likadana ut kan få olika beslut.
Detaljerna skiljer sig
En liten skillnad i kontaktpunkt, fart, armposition eller spelarens möjlighet att nå bollen kan förändra bedömningen.
Två stillbilder kan se likadana ut trots att situationerna var olika i normal hastighet.
Det ursprungliga domslutet skiljer sig
VAR ska normalt bara ändra ett tydligt fel.
Om en situation ligger i en gråzon kan domarens ursprungliga beslut därför stå kvar, oavsett om beslutet var straff eller inget straff.
Många regler kräver bedömning
Begrepp som överdriven kraft, onaturlig armposition, påverkan på en motståndare och tillräcklig kontakt är inte alltid helt binära.
Tekniken kan visa bilderna, men den kan inte ta bort alla bedömningsskillnader.
Kamerabilderna skiljer sig
En tävling med många kameror, offsidekameror och avancerad teknik kan ge domarna bättre underlag än en match med ett enklare produktionsupplägg.
VAR-protokollet är detsamma i grunden, men det tillgängliga bildmaterialet kan variera.
Tävlingar kan använda olika tillval
Vissa delar av protokollet är valbara eller beroende av vilken teknik tävlingen har infört.
En regel eller teknisk metod som används i ett internationellt mästerskap behöver därför inte användas i en nationell liga.
Varför används inte VAR i alla matcher?
VAR kräver mer än att en tv-kamera finns på arenan.
En tävling behöver bland annat:
- godkänd teknik
- utbildade VAR-domare
- replay operators
- ett fungerande videorum
- säker kommunikation med huvuddomaren
- tillräckliga kamerabilder
- en godkänd implementeringsprocess
Det kostar pengar och kräver organisation, utbildning och tester.
Tävlingsarrangören måste dessutom besluta att systemet ska användas. Alla ligor och cuper gör inte samma bedömning av kostnad, rättvisa, matchupplevelse och praktiska möjligheter.
Allsvenskan 2026 spelas exempelvis utan VAR, vilket även framgår av HurBras guide till domarna i Allsvenskan 2026. Det är ett aktuellt svenskt exempel, men en tävling kan fatta ett annat beslut inför en senare säsong.
Har huvuddomaren alltid det slutliga beslutet?
Ja.
VAR-domaren kan:
- kontrollera en situation
- välja ut repriser
- lämna faktainformation
- rekommendera en granskning
- rekommendera att ett beslut ändras
VAR-domaren kan inte fatta det slutliga domslutet åt huvuddomaren.
Vid en on-field review ser huvuddomaren bilderna och gör sin egen bedömning. Vid en faktabaserad VAR-only review får huvuddomaren informationen genom headsetet och fattar beslutet utan att använda skärmen.
I båda fallen är det huvuddomaren som ansvarar för beslutet.
Vanliga frågor om VAR
Granskas alla mål av VAR?
Ja, alla mål i en match med VAR kontrolleras automatiskt.
Kontrollen kan ske snabbt och utan att tittarna tydligt märker den. Spelet kan starta igen när kontrollen är klar.
Kan ett lag begära VAR?
Nej. Spelare, tränare och lag kan inte kräva att domaren använder VAR.
En spelare som gör en tydlig tv-skärmsgest eller uppträder respektlöst kan bestraffas.
Måste domaren gå till skärmen?
Nej. Skärmen används främst vid subjektiva bedömningar.
Faktabaserade fel kan ofta rättas genom information från VAR-domaren.
Måste domaren följa VAR-domarens rekommendation?
Nej. Huvuddomaren fattar det slutliga beslutet.
Domaren kan efter en skärmgranskning behålla sitt ursprungliga beslut.
Kan VAR ändra ett gult kort?
Ett vanligt fristående gult kort granskas normalt inte.
Kortet kan däremot ändras som följd av en tillåten granskning, exempelvis ett möjligt rött kort, en straffsituation, felaktig identitet eller ett klart felaktigt andra gult.
Kan VAR ändra ett inkast eller en inspark?
Normalt inte.
Ett sådant beslut kan bara få betydelse om bollen exempelvis hade varit ur spel i den anfallsfas som direkt ledde till ett granskningsbart mål eller en straffsituation.
Kan VAR användas om tekniken går sönder?
En match kan fortsätta utan VAR om systemet slutar fungera.
Domaren ska då döma matchen på vanligt sätt. Ett tekniskt fel gör inte matchen ogiltig i sig.
Var finns de fullständiga VAR-reglerna?
Det officiella regelverket finns i IFAB:s fullständiga VAR-protokoll.
Så fungerar VAR – sammanfattning
VAR är en videodomare som hjälper huvuddomaren i ett begränsat antal matchavgörande situationer.
De fyra grundkategorierna är:
- mål
- straffsituationer
- röda kort
- felaktig identitet
En tävling kan även välja att tillåta omedelbar korrigering av en klart felaktigt tilldelad hörna.
Alla potentiella VAR-situationer kontrolleras automatiskt. De flesta avslutas genom en silent check utan att spelet stoppas.
Vid ett tydligt möjligt fel kan VAR rekommendera en review. Subjektiva bedömningar granskas normalt av huvuddomaren vid skärmen, medan faktabaserade fel ofta kan rättas genom information i headsetet.
VAR får inte ingripa i alla felaktiga domslut. Vanliga frisparkar, inkast, insparkar och fristående gula kort ligger normalt utanför systemet.
Det slutliga beslutet fattas alltid av huvuddomaren.