HemNyheterHormonstörande ämnen – vad vet forskarna om riskerna?

Hormonstörande ämnen – vad vet forskarna om riskerna?

Publicerad

Hormonstörande ämnen finns i vår omgivning och kan påverka kroppens signalsystem. En ny forskningsöversikt från WHO och FN:s miljöprogram UNEP visar att kunskapen om hälsoriskerna har stärkts, särskilt när det gäller fortplantning och barns utveckling. Men hur farliga är ämnena egentligen, hur utsätts vi för dem och vad går att göra för att minska exponeringen?

Den 17 november 2026 presenterade WHO och UNEP sin första stora globala uppdatering om hormonstörande kemikalier sedan 2012. Den omfattande rapporten sammanställer forskning om hur ämnen kan påverka människors hälsa och vilka kunskapsluckor som fortfarande finns.

En central slutsats är att det vetenskapliga stödet har stärkts på flera områden. Samtidigt betonar forskarna att riskerna varierar mellan olika ämnen, exponeringsnivåer och perioder i livet.

Vad är hormonstörande ämnen?

Hormoner fungerar som kroppens kemiska budbärare. De reglerar bland annat ämnesomsättning, tillväxt, fortplantning och utvecklingen av hjärnan och andra organ.

Hormonstörande ämnen är kemikalier som kan störa dessa system och orsaka skadliga effekter. De kan exempelvis efterlikna kroppens egna hormoner, blockera deras signaler eller påverka hur hormoner bildas och bryts ned.

Det handlar inte om en enda kemikalie utan om många olika ämnen med skilda egenskaper.

Några välkända exempel är:

  • Bisfenoler: Förekommer eller har förekommit i vissa plaster och material som kommer i kontakt med livsmedel. BPA är ett av de mest undersökta ämnena.
  • Ftalater: En grupp kemikalier där vissa används som mjukgörare i plast. En del har konstaterade eller misstänkta hormonstörande egenskaper.
  • PFAS: En stor grupp mycket långlivade ämnen. Vissa PFAS har kopplats till hormonella och andra hälsorelaterade effekter.
  • Bekämpningsmedel: Vissa ämnen som används eller har använts mot skadedjur och ogräs kan störa hormonsystemet.

Det är viktigt att skilja mellan dessa breda kemikaliegrupper och enskilda ämnen. Alla PFAS, ftalater eller bekämpningsmedel har inte samma egenskaper eller samma dokumenterade risker.

Vilka hälsorisker finns det starkast forskningsstöd för?

WHO:s nya sammanställning visar att forskningsunderlaget är olika starkt för olika hälsoproblem.

Hälsområde Styrkan i forskningsunderlaget
Fortplantning hos kvinnor och män Starkt
Sköldkörtelns funktion Starkt
Hjärnans utveckling och beteende Starkt
Ämnesomsättning och diabetes Måttligt
Immunförsvaret Måttligt
Cancer Måttligt
Hjärt-kärlsjukdomar Framväxande

Tabellen återger WHO/UNEP:s övergripande bedömning av forskningsläget. Den betyder inte att varje hormonstörande ämne kan orsaka samtliga sjukdomar eller att alla samband är bevisade orsakssamband.

Forskarna har bland annat undersökt samband med försämrad fertilitet, störningar i sköldkörtelns funktion och förändringar i barns neurologiska utveckling.

Att forskningsstödet bedöms som starkt innebär att det finns ett omfattande vetenskapligt underlag inom området. Det innebär däremot inte att en viss exponering automatiskt leder till sjukdom.

Den som vill fördjupa sig kan läsa WHO:s fullständiga forskningsöversikt om hormonstörande ämnen.

Hur får vi i oss hormonstörande ämnen?

Exponering kan ske genom flera delar av vardagen. Vi kan få i oss kemikalier genom mat och dricksvatten, andas in förorenad luft eller damm och komma i kontakt med ämnen genom olika produkter.

Vilken väg som är viktigast beror på kemikalien.

Vissa ämnen kan överföras från material till livsmedel. Andra sprids genom miljöföroreningar och når människor via dricksvatten eller mat. Kemikalier från exempelvis möbler, golv och andra material kan också hamna i inomhusdamm.

Ett konkret exempel är bisfenol A, BPA, som har använts i vissa livsmedelsförpackningar. I ett svenskt test av BPA i tonfiskkonserver undersöktes förekomsten av ämnet i olika produkter.

Men ett uppmätt kemikaliefynd ska inte förväxlas med en konstaterad hälsoskada. För att bedöma risken behöver man också veta hur mycket av ämnet en person får i sig och hur exponeringen förhåller sig till ämnets egenskaper.

Varför är foster och barn särskilt känsliga?

En av de viktigaste slutsatserna i WHO:s rapport gäller exponering tidigt i livet.

Under fosterutvecklingen spelar hormoner en avgörande roll när hjärnan, fortplantningsorganen och andra delar av kroppen bildas. Störningar under känsliga utvecklingsperioder kan i vissa fall få konsekvenser långt senare.

Exponeringen kan dessutom börja före födseln. Forskare har påvisat olika kemikalier i bland annat navelsträngsblod, vilket visar att ämnen kan nå fostret under graviditeten.

Barn kan också exponeras på andra sätt än vuxna. De vistas nära golv och damm, stoppar ofta händer och föremål i munnen och kan få i sig större mängder av vissa ämnen i förhållande till sin kroppsvikt.

Det betyder inte att varje barn som exponeras kommer att påverkas. Däremot gör de känsliga utvecklingsperioderna att även exponering som inte ger tydliga effekter hos vuxna kan behöva undersökas särskilt hos foster och barn.

Forskningen fortsätter också att undersöka hur specifika kemikalier kan påverka utvecklingen. Ett svenskt exempel är Karolinska Institutets studie om PFOS och tidig cellutveckling.

Vad händer när flera kemikalier samverkar?

Människor exponeras sällan för ett enda ämne i taget. Vi möter i stället många kemikalier genom mat, produkter och miljön.

Det har väckt ett växande forskningsintresse för den så kallade cocktaileffekten.

Om flera ämnen påverkar samma hormonella system kan deras effekter i vissa fall förstärka varandra. De kan exempelvis bidra till en sammanlagd påverkan även när mängden av varje enskilt ämne är relativt liten.

I vissa experiment har forskare också sett kombinationseffekter som är större än vad man skulle förvänta sig utifrån ämnenas individuella påverkan.

Men detta gäller inte automatiskt alla blandningar. WHO:s rapport beskriver fortfarande stora utmaningar med att bedöma den verkliga hälsorisken från många ämnen samtidigt.

En viktig anledning är att kemikalieregler och riskbedömningar ofta utgår från enskilda ämnen, medan människor i vardagen exponeras för blandningar.

Betyder kemikalier i kroppen att man har tagit skada?

Nej. Att ett ämne kan upptäckas i blod, urin eller någon annan del av kroppen visar i första hand att exponering har förekommit.

Det är inte samma sak som att en hälsoskada har uppstått.

Tre frågor behöver skiljas åt:

  1. Har ämnet egenskaper som kan orsaka skada?
  2. Hur mycket av ämnet har personen utsatts för, och när skedde exponeringen?
  3. Finns det belägg för att exponeringen faktiskt har påverkat hälsan?

Tidpunkten kan vara särskilt viktig för hormonstörande ämnen, eftersom hormonsystemet har olika uppgifter under olika delar av livet.

Ett kemikaliefynd hos en enskild person räcker därför normalt inte för att säga om personen kommer att bli sjuk. Samtidigt kan omfattande forskning på befolkningsnivå visa hälsorisker även när man inte kan fastställa orsaken till ett enskilt sjukdomsfall.

Den skillnaden är central för att förstå rapportens slutsatser.

Vilka regler gäller för hormonstörande ämnen i EU?

EU har skärpt reglerna för hur hormonstörande ämnen ska identifieras och klassificeras.

Genom förordning 2023/707 infördes nya faroklasser i EU:s regler om klassificering, märkning och förpackning av kemikalier, det så kallade CLP-systemet.

De nya reglerna skiljer bland annat mellan kända eller förmodade hormonstörande ämnen och ämnen som misstänks ha sådana egenskaper. De omfattar påverkan på både människors hälsa och miljön.

Klassificeringskraven började tillämpas för ämnen den 1 maj 2025 och för blandningar den 1 maj 2026. Det finns särskilda övergångsregler för produkter som redan hade släppts ut på marknaden.

En klassificering innebär dock inte att ämnet automatiskt förbjuds.

Klassificeringen beskriver ämnets farliga egenskaper. Om, var och hur ett ämne får användas styrs även av andra EU-regler.

Vissa ämnen omfattas redan av särskilda begränsningar. EU har exempelvis beslutat att förbjuda BPA i stora delar av användningen i material som kommer i kontakt med livsmedel, med vissa undantag och övergångsperioder.

Mer information finns hos Kemikalieinspektionen om EU:s nya faroklasser för hormonstörande ämnen.

Vad kan man själv göra för att minska exponeringen?

Det är inte möjligt att helt undvika kemikalier i vardagen, och det finns heller ingen anledning att behandla alla produkter som lika riskfyllda.

Några praktiska försiktighetsåtgärder är att:

  • Använda plastprodukter enligt tillverkarens anvisningar, särskilt vid uppvärmning och förvaring av mat.
  • Undvika att värma mat i plastförpackningar som inte är avsedda för det.
  • Vädrа och hålla efter damm hemma, särskilt där små barn vistas.
  • Välja bort onödiga kemikaliebehandlingar av produkter när det finns likvärdiga alternativ.
  • Följa myndigheternas råd om dricksvatten och livsmedel om det finns kända föroreningar där man bor.

För vissa grupper av kemikalier kan det vara svårt att påverka exponeringen på egen hand. Det gäller exempelvis långlivade PFAS som redan har spridits i miljön. Läs mer i vår genomgång av hur farligt PFAS är och vilka hälsorisker forskningen visar.

WHO:s och UNEP:s rapport pekar därför också på behovet av bättre kemikalietester, säkrare produktutveckling och tydligare reglering.

Den viktigaste slutsatsen är inte att varje vardagsprodukt utgör ett akut hot. Den är att forskningen nu ger starkare skäl att förebygga skadlig exponering, särskilt under graviditet och barns utveckling, samtidigt som betydande osäkerheter återstår kring enskilda ämnen och kombinationer.

Senaste artiklar

Elcertifikat för solceller – lönar det sig att ha kvar kontot?

Den som har solceller och ett elcertifikatkonto kan betala betydligt mer i avgifter än...

Barns medborgarskap – vilka måste ansöka igen efter de nya reglerna?

Barn som tidigare stod med på en förälders ansökan om svenskt medborgarskap kan behöva...

Trippel med Viaplay, Storytel och Podme – när lönar sig paketet?

Trippel samlar Viaplay, Storytel och Podme i ett abonnemang. Grundpaketet kostar från 149 kronor...

BYD Atto 2 eller Atto 3 EVO – så mycket kostar leasingvalet

BYD Atto 2 Comfort kostar från 3 890 kronor i månaden på privatleasing, medan...

liknande artiklar

Elcertifikat för solceller – lönar det sig att ha kvar kontot?

Den som har solceller och ett elcertifikatkonto kan betala betydligt mer i avgifter än...

Barns medborgarskap – vilka måste ansöka igen efter de nya reglerna?

Barn som tidigare stod med på en förälders ansökan om svenskt medborgarskap kan behöva...

Trippel med Viaplay, Storytel och Podme – när lönar sig paketet?

Trippel samlar Viaplay, Storytel och Podme i ett abonnemang. Grundpaketet kostar från 149 kronor...