HemNyheterPFOS och fertilitet – vad visar den nya svenska studien?

PFOS och fertilitet – vad visar den nya svenska studien?

Publicerad

PFOS, en av de så kallade evighetskemikalierna, kan störa mycket tidiga utvecklingsprocesser i mänskliga celler. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, där forskare undersökt hur kemikalien påverkar embryoliknande strukturer och de celler som senare kan utvecklas till ägg eller spermier. Effekter syntes redan vid en PFOS-koncentration som valts utifrån halter uppmätta hos gravida kvinnor i Sverige. Men resultaten betyder inte att forskarna har visat att PFOS orsakar infertilitet hos människor.

PFOS påverkade tidig utveckling i laboratoriet

Studien publicerades den 12 november 2026 i den vetenskapliga tidskriften Human Reproduction Open. Forskarna vid Karolinska Institutet ville undersöka vad som händer när mänskliga celler exponeras för olika PFAS-ämnen under mycket tidiga utvecklingsstadier.

PFAS är en stor grupp kemikalier som bryts ned mycket långsamt i miljön. PFOS är ett av de mest undersökta ämnena i gruppen och har tidigare kopplats till flera hälsorisker.

I den nya studien använde forskarna mänskliga stamceller som kan utvecklas till olika celltyper. Genom att odla dem under särskilda förhållanden skapade de tredimensionella strukturer som efterliknar vissa delar av ett embryos allra tidigaste utveckling.

Forskarna undersökte framför allt hur cellerna växte, förändrades och började specialisera sig. Särskilt intressanta var de tidiga könscellerna, som i kroppen så småningom kan utvecklas till ägg eller spermier.

Resultaten visade att PFOS kunde störa dessa processer.

De embryoliknande strukturerna växte långsammare och blev mindre. Forskarna upptäckte också förändringar i aktiviteten hos ett stort antal gener i de tidiga könscellerna.

Vid den lägsta planerade PFOS-koncentrationen hittades förändrat genuttryck hos 746 gener jämfört med kontrollproverna.

Det innebär att cellernas biologiska aktivitet förändrades. Det betyder däremot inte automatiskt att cellerna hade skadats permanent eller förlorat förmågan att utvecklas.

Tre PFAS-ämnen undersöktes – PFOS gav tydligast resultat

Forskarna jämförde tre olika PFAS-ämnen. Resultaten var inte likadana för samtliga.

Ämne Vad forskarna såg
PFOS Tydlig påverkan på strukturernas tillväxt och genaktiviteten i tidiga könsceller.
PFOA En tendens till mindre strukturer, men skillnaden var inte statistiskt säkerställd.
PFHxS Svagare och mindre entydiga effekter.

Skillnaderna är viktiga eftersom PFAS ofta diskuteras som en enda grupp, trots att ämnena har olika egenskaper.

Studien ger alltså starkast stöd för att just PFOS kan påverka de undersökta processerna i den aktuella laboratoriemodellen.

Den visar inte att alla PFAS-ämnen har samma effekt eller att motsvarande förändringar sker vid samma koncentrationer i människokroppen.

Hur höga var PFOS-halterna?

En central fråga är om forskarna använde extremt höga koncentrationer eller nivåer som kan förekomma hos människor.

För PFOS undersöktes fem planerade koncentrationer, från 7 till 700 nanomol per liter.

Den lägsta nivån valdes med utgångspunkt i tidigare svenska mätningar av PFOS i blod från gravida kvinnor inom forskningsprojektet SELMA.

Det gör försöket särskilt intressant. Forskarna undersökte inte enbart mycket höga laboratoriedoser, utan inkluderade även en nivå med koppling till uppmätt mänsklig exponering.

Men det finns en viktig detalj i originalstudien.

När forskarna kontrollerade PFOS-koncentrationerna i ett av odlingsmedierna med kemisk analys var de uppmätta värdena lägre än de planerade. För nivån 7 nanomol per liter uppmättes 3,2 nanomol per liter i det testade mediet. Vid den högsta planerade nivån, 700 nanomol per liter, uppmättes 280,1.

Det är inte samma sak som att man vet exakt vilken PFOS-mängd varje cell utsattes för under hela experimentet.

Dessutom är blod och laboratoriets odlingsmedium olika biologiska miljöer. Ämnen kan bindas, transporteras och fördelas på olika sätt.

Därför kan studiens lägsta koncentration inte användas som en gräns för när PFOS blir farligt för ett mänskligt embryo.

Den svenska jämförelsen gör resultaten relevanta att undersöka vidare, men den bevisar inte att gravida kvinnor med motsvarande PFOS-halter får samma biologiska effekter.

Betyder förändringarna att PFOS försämrar fertiliteten?

Inte nödvändigtvis.

Det är viktigt att skilja mellan tre saker: förändringar i en laboratoriemodell, påverkan på fortplantningsorgan och faktisk fertilitet hos människor.

Den nya studien undersökte den första av dessa.

Forskarna kunde följa hur stamceller började utvecklas och hur deras genaktivitet förändrades vid PFOS-exponering. De såg däremot inte att bildandet av tidiga könsceller helt upphörde.

Studien undersökte inte heller om cellerna senare skulle kunna utvecklas till fungerande ägg eller spermier.

För att fastställa om PFOS försämrar fertiliteten hos människor behöver forskare bland annat undersöka om personer med högre exponering har svårare att bli gravida, får förändrad ägg- eller spermiefunktion eller upplever andra reproduktiva problem.

Sådana undersökningar kräver andra forskningsmetoder.

Stamcellsmodellen är inte ett riktigt embryo

De tredimensionella cellstrukturerna efterliknar vissa tidiga utvecklingsprocesser, men de är inte kompletta mänskliga embryon.

De saknar flera biologiska förhållanden som finns under en verklig graviditet, däribland samspelet med livmodern och den omgivande vävnaden.

Laboratoriemodellen gör det möjligt att studera biologiska mekanismer som annars är mycket svåra att undersöka hos människor.

Men just förenklingen innebär också att resultaten måste tolkas försiktigt.

Forskarna använde dessutom en stamcellslinje, och PFAS-ämnena undersöktes var för sig. I verkligheten exponeras människor ofta för blandningar av flera olika kemikalier.

Det är därför inte möjligt att utifrån försöket beräkna hur mycket PFOS ökar risken för exempelvis infertilitet eller missfall.

Vad visar tidigare forskning om PFAS och möjligheten att få barn?

Forskningen om PFAS och reproduktiv hälsa har pågått under flera år, men resultaten är inte entydiga.

En större amerikansk vetenskaplig genomgång från 2022 bedömde att det då saknades tillräckligt starkt underlag för att fastställa ett samband mellan PFAS-exponering och infertilitet.

För vissa andra hälsoutfall, bland annat lägre födelsevikt, bedömdes forskningsstödet vara starkare.

Senare studier har gett ytterligare kunskap.

En studie från Singapore 2023, som omfattade 382 kvinnor som försökte bli gravida, fann samband mellan vissa PFAS-halter och försämrade fertilitetsutfall.

I en studie publicerad i november 2026 undersöktes 612 kvinnor i USA och Danmark. Där var sambanden för enskilda PFAS-ämnen överlag svaga, medan forskarna såg tydligare samband mellan blandad PFAS-exponering och minskad sannolikhet för befruktning per menstruationscykel i vissa grupper.

Det betyder att det finns epidemiologiska resultat som väcker frågor om PFAS och fertilitet.

Samtidigt är ett statistiskt samband inte automatiskt ett bevis för att ett ämne orsakar en viss effekt. Andra faktorer kan påverka både exponeringen och möjligheten att bli gravid.

Den nya KI-studien bidrar med en annan pusselbit: en möjlig biologisk mekanism bakom vissa av de samband som undersöks i befolkningsstudier.

Tillsammans kan olika forskningsmetoder ge en bättre bild av riskerna än någon enskild studie.

Den som vill läsa mer om andra dokumenterade och misstänkta hälsoeffekter kan fördjupa sig i hur farligt PFAS är.

Vad innebär studien för gravida och den som försöker få barn?

Den nya forskningen förändrar inte i sig de medicinska rekommendationerna för den som är gravid eller planerar graviditet.

Däremot ger den ytterligare anledning att undersöka hur långvarig exponering för PFOS och andra PFAS-ämnen kan påverka människors hälsa.

PFAS kan nå människor genom bland annat mat och dricksvatten. Hur stor exponeringen är beror bland annat på lokala föroreningar och vilka livsmedel och vattenkällor man använder.

I Sverige gäller sedan den 1 januari 2026 ett gränsvärde på 4 nanogram per liter dricksvatten för summan av fyra särskilt utpekade PFAS-ämnen, där PFOS ingår.

Det värdet går inte att jämföra direkt med koncentrationerna i KI:s laboratorieexperiment. Gränsvärdet gäller dricksvatten och bygger på en annan riskbedömning än de koncentrationer som forskarna använde i cellodlingen.

För den som har kommunalt vatten är det i första hand vattenproducentens kontroll och eventuella lokala besked som är relevanta. Den som använder egen brunn kan behöva undersöka PFAS-halterna om det finns anledning att misstänka förorening.

Livsmedelsverket har information om PFAS i mat och dricksvatten och hur exponeringen kan begränsas.

Det finns däremot inget stöd i den nya studien för att använda ett enskilt PFOS-blodvärde som ett test på den egna fertiliteten.

Vad händer härnäst i forskningen?

En viktig fortsättning blir att undersöka om förändringarna i de tidiga könscellerna får bestående konsekvenser längre fram i utvecklingen.

Forskarna behöver också klarlägga vilka biologiska processer som påverkas, om resultaten går att upprepa i andra stamcellslinjer och hur olika PFAS-ämnen samverkar.

Den nya studiens styrka är att den visar hur PFOS kan påverka mänskliga celler under ett utvecklingsstadium som är svårt att undersöka direkt.

Dess begränsning är att cellmodellen inte kan visa vad som faktiskt händer med fertiliteten hos en människa.

Det är därför för tidigt att säga att studien bevisar att PFOS orsakar infertilitet eller skadar mänskliga embryon. Däremot ger den forskarna mer konkreta frågor att gå vidare med – och ytterligare kunskap om varför exponering under tidig utveckling behöver undersökas noggrant.

Den som vill granska resultaten och metoderna kan läsa originalstudien i Human Reproduction Open.

Senaste artiklar

Över Atlanten ikväll 17 november – Filip Berg skadas när oväder slår till

Över Atlanten är tillbaka på Kanal 5 ikväll, tisdag 17 november 2026. I säsongens...

Gränsbevakarna Sverige ikväll: Bennys storfynd och misstänkt stöldgods

Gränsbevakarna Sverige är tillbaka med ett nytt avsnitt ikväll, tisdag 17 november 2026. Klockan...

GW:s mord ikväll: Mordet på Wilma på TV4

GW:s mord är tillbaka på TV4 ikväll, tisdag 17 november 2026. Klockan 21.30 granskar...

Frölunda–Växjö på tv ikväll: kanal, tid och avgörandet i CHL

Frölunda möter Växjö Lakers i en avgörande åttondelsfinal i Champions Hockey League (CHL) tisdagen...

liknande artiklar

Över Atlanten ikväll 17 november – Filip Berg skadas när oväder slår till

Över Atlanten är tillbaka på Kanal 5 ikväll, tisdag 17 november 2026. I säsongens...

Gränsbevakarna Sverige ikväll: Bennys storfynd och misstänkt stöldgods

Gränsbevakarna Sverige är tillbaka med ett nytt avsnitt ikväll, tisdag 17 november 2026. Klockan...

GW:s mord ikväll: Mordet på Wilma på TV4

GW:s mord är tillbaka på TV4 ikväll, tisdag 17 november 2026. Klockan 21.30 granskar...