Bara två av Sveriges sex kärnreaktorer producerar el den 16 november 2026. Forsmark 2 och Oskarshamn 3 är i drift, medan fyra reaktorer står stilla efter revisioner, tekniska problem och det nya stoppet i Forsmark 3. Flera återstarter väntas redan under veckan, men det dröjer innan hela den svenska kärnkraftskapaciteten kan vara tillbaka.
Vilka kärnreaktorer är i drift den 16 november?
Sverige har sex kärnreaktorer som fortfarande används för kommersiell elproduktion. De är fördelade på tre kärnkraftverk: Forsmark, Ringhals och Oskarshamn.
På förmiddagen måndagen den 16 november är läget följande:
| Kärnreaktor | Driftstatus och beräknad återstart |
|---|---|
| Forsmark 1 | Avställd. Väntas börja producera den 17 november, inledningsvis med ungefär halv effekt. |
| Forsmark 2 | I drift med normal produktion. |
| Forsmark 3 | Avställd efter ett kabelfel. Väntas åter den 20 november. |
| Oskarshamn 3 | I drift med normal produktion. |
| Ringhals 3 | Avställd för förlängt underhåll. Väntas åter den 27 november. |
| Ringhals 4 | Avställd efter revision och reparationsarbeten. Väntas åter den 20 november. |
Uppgifterna bygger på de senaste tillgängliga driftbeskeden från anläggningarnas operatörer och marknadsinformation om planerade produktionsavbrott.
Återstartsdatumen är prognoser. Reaktorerna kan behöva ytterligare kontroller innan produktionen återupptas, och när en reaktor startar innebär det inte alltid att den omedelbart producerar med full effekt.
Det är särskilt viktigt för Forsmark 1, där bara en av två turbiner väntas vara redo den 17 november.
När startar kärnreaktorerna igen?
De närmaste veckorna väntas flera förändringar i den svenska kärnkraftsproduktionen. Men återstarterna följs också av ytterligare ett anmält driftstopp.
| Datum | Vad väntas hända? |
|---|---|
| 17 november | Forsmark 1 väntas återuppta produktionen med ungefär halv kapacitet. |
| 20 november | Forsmark 3 och Ringhals 4 väntas återgå till produktion. |
| 27 november | Ringhals 3 väntas återstarta. Samtidigt finns ett anmält kortstopp för Forsmark 2. |
| 2 december | Forsmark 2 väntas åter efter det anmälda kortstoppet. |
| 3 december | Arbetet på Forsmark 1:s återstående turbin beräknas vara färdigt. |
Om alla prognoser håller kan de sex reaktorerna alltså vara tillbaka i produktion samtidigt i början av december, tidigast omkring den 3 december.
Det betyder däremot inte att full produktion vid samtliga anläggningar är garanterad det datumet.
Forsmark 2 ska också stoppas
Forsmark 2 är en av de två reaktorer som producerar el den 16 november. Men enligt marknadsmeddelanden finns ett planerat kortstopp mellan den 27 november och den 2 december.
Stoppet gäller kontroller av elmotorer.
Uppgifterna framgår av marknadsinformation som återger anmälningar till den europeiska elmarknadens transparensplattform. Någon separat nyhet från Vattenfall som bekräftar det aktuella stoppet har inte kunnat verifieras.
Det anmälda avbrottet är ändå viktigt för helhetsbilden. Även om Ringhals 3 kommer tillbaka den 27 november innebär det inte automatiskt att alla sex reaktorer producerar el samtidigt.
Varför står fyra svenska kärnreaktorer stilla?
Bakom avställningarna finns flera olika orsaker. Vissa stopp började som planerade revisioner, medan andra beror på tekniska fel som krävt extra arbeten.
Forsmark 1 – revision och förlängt turbinarbete
Forsmark 1 stängdes av den 6 september för sitt årliga underhåll.
Under revisionen har ytterligare arbeten behövt utföras på en av anläggningens två turbiner. Planen är att den andra turbinen ska kunna börja producera el den 17 november.
Det innebär att ungefär halva produktionskapaciteten kan återkomma först.
Vattenfall har samtidigt meddelat att arbetet på den återstående turbinen beräknas bli färdigt den 3 december. Det är tidigare än den föregående prognosen, som pekade mot den 12 december.
Forsmark 3 – kortslutning och fel i kablage
Forsmark 3 stoppades vid midnatt till den 14 november efter ett tekniskt fel i ett kablage kopplat till ett kylsystem.
Stoppet var oplanerat och kom vid en tidpunkt då tre andra svenska reaktorer redan stod stilla.
Vattenfall arbetar med att åtgärda felet och genomför samtidigt kontroller av drivdonsmotorer som tidigare skulle ha utförts i december.
Prognosen är att Forsmark 3 ska börja återgå mot full produktion den 20 november.
Genom att tidigarelägga kontrollerna kan ett separat decemberstopp eventuellt undvikas, men det är inte definitivt beslutat.
Händelsen och de första uppgifterna om följderna finns i vår tidigare artikel om stoppet i Forsmark 3 den 14 november.
Ringhals 3 – långvarigt stopp efter problem med kylsystemet
Ringhals 3 har varit avställd sedan den 4 maj.
Under revisionen upptäcktes gummirester från ventiler i anläggningens komponentkylsystem. Fynden ledde till omfattande sanering och ytterligare underhåll.
Arbetena har gjort att återstarten senarelagts vid flera tillfällen.
Den senaste prognosen från Vattenfall är att Ringhals 3 ska återgå till produktion den 27 november.
Det är viktigt att skilja detta besked från äldre uppgifter som fortfarande kan förekomma på vissa informationssidor. Den tidigare återstartsprognosen den 18 november har ersatts.
Ringhals 4 – problem med huvudgeneratorn
Ringhals 4 har också haft en förlängd avställning.
Förutom tillkommande underhåll och saneringsarbete har ett fel uppstått i en av anläggningens huvudgeneratorer. En kylledning i en statorhärva började läcka, vilket krävde ett omfattande reparationsarbete.
Den senaste prognosen innebär att reaktorn kan återgå till produktion den 20 november.
Det är tidigare än ett föregående besked som angav den 30 november.
Så påverkar kärnkraftstoppen elpriset
De fyra avställda reaktorerna innebär att en stor del av Sveriges planerbara elproduktion tillfälligt inte är tillgänglig.
Alla sex svenska reaktorer ligger i elområde SE3, där bland annat Stockholm och stora delar av Mellansverige ingår.
När kärnkraftsproduktionen minskar behöver elbehovet täckas på andra sätt, exempelvis genom mer vattenkraft, vindkraft, import eller förändrade överföringar mellan elområden.
Det kan bidra till högre elpriser, framför allt i södra Sverige.
Elpriset den 16 november – stora skillnader mellan norr och söder
De publicerade dygnsmedelpriserna på spotmarknaden måndagen den 16 november visar stora skillnader:
| Elområde | Genomsnittligt spotpris |
|---|---|
| SE1 – norra Sverige | 33,8 öre/kWh |
| SE2 – södra Norrland | 38,0 öre/kWh |
| SE3 – Mellansverige | 166,3 öre/kWh |
| SE4 – södra Sverige | 217,9 öre/kWh |
Priserna är exklusive moms, energiskatt, elnätsavgift och elhandlarens påslag.
Skillnaden mellan SE1 och SE4 är omkring 184 öre per kilowattimme.
För 20 kilowattimmar motsvarar den skillnaden ungefär 37 kronor på spotmarknaden under dygnet, före skatter, avgifter och andra påslag. Den faktiska kostnaden för ett hushåll beror bland annat på elavtal och när elen används.
Det går däremot inte att slå fast att hela prisskillnaden orsakas av kärnkraftstoppen.
Elpriset påverkas också av hur mycket det blåser, temperaturen, vattenkraftens tillgänglighet, efterfrågan på el och prisutvecklingen i andra länder.
Kärnkraften påverkar också möjligheten att överföra el
En viktig faktor är att elnätet inte kan transportera obegränsade mängder el mellan Sveriges olika delar.
När produktion faller bort i södra eller mellersta Sverige kan det påverka förutsättningarna för överföring från norr till söder.
Det handlar både om hur mycket el som produceras och var produktionen finns.
Det är en förklaring till att stora mängder tillgänglig vattenkraft i norra Sverige inte alltid räcker för att pressa ner priserna i landets södra delar.
Den som vill förstå varför fyra reaktorer samtidigt kan ha så stor betydelse kan också läsa vår genomgång av kärnkraftstoppen och elpriset i oktober 2026.
Är det risk för elbrist när fyra reaktorer står stilla?
Höga elpriser och elbrist är inte samma sak.
Det är fullt möjligt att elen blir mycket dyr utan att den fysiska tillgången är otillräcklig.
Tre begrepp är särskilt viktiga:
- Elbrist innebär att den tillgängliga mängden elenergi inte räcker för behovet under en längre period.
- Effektbrist uppstår när tillgänglig effekt inte räcker för att täcka efterfrågan vid en viss tidpunkt, inte heller med tillgänglig import och andra åtgärder.
- Kapacitetsbrist handlar om begränsningar i elnätets möjlighet att föra fram el dit den behövs.
I Energimyndighetens lägesbild över Sveriges energiförsörjning finns myndighetens bedömningar av situationen.
I lägesbilden den 11 november bedömdes risken för effektbrist under vintern 2026/2027 som låg, samtidigt som risken för höga elpriser var förhöjd.
Den bedömningen gjordes före det oplanerade stoppet i Forsmark 3 den 14 november. Den ska därför inte tolkas som en ny riskbedömning efter att fyra reaktorer blivit avställda samtidigt.
Att många reaktorer står stilla ökar beroendet av annan produktion och fungerande överföringar. Det innebär dock inte i sig att Sverige har effektbrist eller att hushåll står inför planerade strömavbrott.
När kan all svensk kärnkraft vara tillbaka?
Med de återstartsprognoser som gäller den 16 november kan situationen förbättras stegvis under andra halvan av månaden.
Forsmark 1 väntas börja leverera el redan den 17 november. Tre dagar senare kan både Forsmark 3 och Ringhals 4 vara tillbaka.
Ringhals 3 har ett senare återstartsdatum, den 27 november, medan Forsmark 2 enligt marknadsanmälan ska genomgå ett kortstopp som pågår till den 2 december.
Först omkring den 3 december kan därför samtliga sex reaktorer vara tillbaka samtidigt enligt den nuvarande tidsplanen. Då väntas även arbetet på den andra turbinen i Forsmark 1 vara färdigt.
Men tekniska kontroller, provdrift och eventuella nya fel kan förändra bilden.
För elkunderna är det dessutom viktigt att skilja på återställd kärnkraftsproduktion och lägre elräkningar. Mer tillgänglig produktion förbättrar förutsättningarna på elmarknaden, men väder, efterfrågan och överföringskapacitet kommer fortsatt att påverka priserna.