HemNyheterNya riktlinjer för skallskador – så förändras vården

Nya riktlinjer för skallskador – så förändras vården

Publicerad

Alla som slår i huvudet behöver inte undersökas med datortomografi. Nya skandinaviska riktlinjer ska hjälpa akutsjukvården att bättre avgöra vilka patienter som riskerar en allvarlig hjärnskada, vilka som kan övervakas och vilka som kan åka hem. Bland förändringarna finns en ny syn på blodförtunnande läkemedel och större möjligheter att använda blodprov vid bedömningen.

De nya rekommendationerna presenterades av Karolinska Institutet den 11 november 2026 och gäller vuxna med lindrig eller måttlig skallskada. De bygger på en omfattande genomgång av forskningen och ersätter skandinaviska rekommendationer från 2013.

Målet är att upptäcka farliga skador utan att patienter i onödan genomgår undersökningar eller behöver stanna på sjukhus.

Vad är nytt i riktlinjerna efter skallskada?

En central förändring är att flera riskfaktorer ska vägas samman när läkaren bedömer om en patient behöver datortomografi av hjärnan.

Tidigare har vissa enskilda riskfaktorer, exempelvis behandling med blodförtunnande läkemedel, haft stor betydelse för beslutet. De nya rekommendationerna öppnar för mer individuella bedömningar.

Samtidigt får blodmarkörer en tydligare roll som stöd i vissa situationer.

OmrådeVad de nya riktlinjerna innebär
Blodförtunnande läkemedelBehandlingen vägs tillsammans med andra riskfaktorer i stället för att ensam automatiskt avgöra behovet av datortomografi.
DatortomografiUndersökningen ska riktas mot patienter där den samlade riskbedömningen motiverar den.
ObservationÖvervakning på sjukhus kan i utvalda fall vara ett alternativ till omedelbar datortomografi.
BlodprovBlodmarkörerna GFAP och UCH-L1 kan användas som stöd vid bedömningen av vissa patienter.
HemgångPatienter med låg bedömd risk kan i vissa fall skrivas ut utan datortomografi.

Rekommendationerna innebär inte att alla dessa alternativ är lämpliga för varje patient. Medvetandegrad, symtom, ålder, läkemedel och andra omständigheter påverkar fortfarande beslutet.

Blodförtunnande läkemedel bedöms på ett nytt sätt

En av de mest betydelsefulla förändringarna gäller personer som behandlas med blodförtunnande läkemedel.

Sådan behandling kan öka risken för blödning efter en skallskada. Därför har den länge varit ett viktigt skäl att undersöka patienter med datortomografi, även när de inte uppvisar tydliga neurologiska symtom.

De nya riktlinjerna innebär att läkemedelsbehandlingen ska bedömas tillsammans med andra faktorer. Det kan exempelvis handla om patientens ålder, medvetandegrad, eventuell medvetslöshet och andra symtom efter olyckan.

Det kan minska antalet undersökningar hos patienter som efter en samlad bedömning bedöms ha låg risk.

Betyder det att blodförtunnande patienter kan stanna hemma?

Nej. Här är det viktigt att skilja mellan två frågor.

Den första är om en person behöver söka vård efter att ha slagit i huvudet. Den andra är om läkaren behöver beställa en datortomografi när patienten väl har undersökts.

De nya riktlinjerna handlar framför allt om det senare.

Den som använder blodförtunnande läkemedel ska därför inte tolka de nya rekommendationerna som att ett slag mot huvudet har blivit mindre riskfyllt. Misstänkt skallskada behöver fortfarande bedömas med särskild försiktighet.

När behövs datortomografi efter ett slag mot huvudet?

Datortomografi används för att upptäcka bland annat blödningar inne i skallen och andra skador som kan kräva behandling.

Undersökningen är viktig när det finns tecken på en allvarlig skada, men alla patienter med lindriga skallskador har inte nytta av den.

Många som söker vård efter ett slag mot huvudet har ingen blödning eller annan skada som syns på datortomografi. Undersökningen innebär dessutom exponering för joniserande strålning, även om stråldosen vid en enskild undersökning normalt är relativt låg.

De nya riktlinjerna ska hjälpa vårdpersonalen att identifiera de patienter där undersökningen är mest motiverad.

Observation kan ibland ersätta en omedelbar undersökning

För vissa patienter kan det vara lämpligare att stanna kvar för observation än att genomgå datortomografi direkt.

Under observationen följer vårdpersonalen patientens tillstånd och kan uppmärksamma förändringar i exempelvis medvetandegrad eller neurologiska symtom.

Om tillståndet försämras eller nya risktecken uppkommer kan bedömningen ändras och datortomografi bli nödvändig.

Observation är alltså inte samma sak som att avstå från vård. Det är ett aktivt sätt att övervaka patienten.

Vilka patienter som kan observeras, hur länge övervakningen ska pågå och när ytterligare undersökningar behövs avgörs utifrån den medicinska situationen och vårdens rutiner.

Nya blodprov kan hjälpa till att upptäcka hjärnskador

De nya riktlinjerna lyfter fram möjligheten att använda blodmarkörerna GFAP och UCH-L1.

Det är proteiner som kan förekomma i förhöjda nivåer i blodet efter skador på hjärnvävnad. Genom att mäta dem kan sjukvården få ytterligare information när risken för en skada inne i skallen ska bedömas.

Det är däremot inte första gången blodprov används vid skallskador. Blodmarkören S100B fanns redan med i de tidigare skandinaviska rekommendationerna.

Det nya är framför allt att fler markörer får en plats i beslutsunderlaget.

Kan ett blodprov ersätta datortomografi?

Inte generellt.

Blodmarkörer kan användas som stöd för att avgöra om datortomografi behövs hos vissa patientgrupper. Men ett blodprov kan inte ensamt avgöra om en skallskada är ofarlig.

Resultatet måste tolkas tillsammans med patientens symtom, undersökningsfynd och övriga riskfaktorer.

Det spelar också roll hur lång tid som gått sedan skadan inträffade. Blodmarkörernas användbarhet varierar beroende på när provet tas och vilken markör som analyseras.

Att markörerna ingår i riktlinjerna betyder inte heller att samtliga svenska akutmottagningar redan har möjlighet att analysera dem.

När ska man söka vård efter en skallskada?

De nya rekommendationerna förändrar inte behovet av att reagera på symtom som kan tyda på hjärnskakning eller en allvarligare skada.

En person som slagit i huvudet kan bland annat få huvudvärk, yrsel, illamående, minnesproblem eller svårigheter att koncentrera sig.

Enligt 1177:s information om hjärnskakning är det viktigt att söka vård om någon har varit medvetslös eller inte minns vad som hänt i samband med skadan.

Vid misstänkt hjärnskakning bör man kontakta 1177 för rådgivning. Personer som använder blodförtunnande läkemedel behöver vara särskilt uppmärksamma efter ett slag mot huvudet och bör skyndsamt få medicinsk rådgivning om behovet av bedömning.

Ring 112 vid allvarliga symtom, exempelvis långvarig medvetslöshet, kramper eller om personen är svår att få kontakt med efter skadan.

Även en person som först verkar må bra kan behöva vård om tillståndet senare försämras.

Det går inte att utifrån de nya riktlinjerna själv avgöra om en datortomografi behövs. Bedömningen ska göras av sjukvårdspersonal.

Har de nya riktlinjerna börjat gälla på svenska sjukhus?

Riktlinjerna har tagits fram av Scandinavian Neurotrauma Committee och bygger på en systematisk genomgång av tillgänglig forskning.

De är avsedda att ge sjukvården ett vetenskapligt stöd vid bedömningen av vuxna med lindrig eller måttlig skallskada.

Men att nya rekommendationer har publicerats innebär inte att alla svenska akutmottagningar omedelbart har ändrat sina arbetssätt.

Sjukhus kan behöva anpassa lokala rutiner, utbilda personal och säkerställa att nödvändig diagnostik finns tillgänglig. Det gäller inte minst användningen av de nya blodmarkörerna.

Det vetenskapliga underlaget är dessutom olika starkt för olika delar av rekommendationerna. Flera bedömningar bygger på begränsad eller osäker evidens och behöver följas upp med ytterligare forskning.

För patienterna är därför den viktigaste förändringen inte att en viss undersökning försvinner. Det är att akutsjukvården får ett mer utvecklat stöd för att avgöra vem som behöver undersökas, övervakas eller kan gå hem.

En patient med tydliga risktecken behöver fortfarande snabb utredning. Men för den som bedöms ha låg risk kan de nya rekommendationerna innebära färre onödiga undersökningar och kortare tid på sjukhus.

Senaste artiklar

Škoda Epiq 35, 40 eller 55 – vilken version är värd pengarna?

Škoda Epiq finns i tre motorversioner med svenska priser från 315 900 kronor. Men...

Hylte Paper pausar delar av produktionen – höga elpriser pressar bruket

Pappersbruket Hylte Paper i Halland har tvingats pausa delar av produktionen när elpriserna blivit...

Ryskt bolag samlar in data via svenska sajter – det här vet vi

Hundratals svenska webbplatser har skickat besökarinformation till annonssystem kopplade till det ryska bolaget Between...

Nokian Hakkapeliitta 01 eller 10 – vilket dubbdäck är mest prisvärt?

Nokian Hakkapeliitta 01 är bättre än föregångaren Hakkapeliitta 10 i M Sveriges nya vinterdäckstest....

liknande artiklar

Škoda Epiq 35, 40 eller 55 – vilken version är värd pengarna?

Škoda Epiq finns i tre motorversioner med svenska priser från 315 900 kronor. Men...

Hylte Paper pausar delar av produktionen – höga elpriser pressar bruket

Pappersbruket Hylte Paper i Halland har tvingats pausa delar av produktionen när elpriserna blivit...

Ryskt bolag samlar in data via svenska sajter – det här vet vi

Hundratals svenska webbplatser har skickat besökarinformation till annonssystem kopplade till det ryska bolaget Between...