HemNyheterRyskt bolag samlar in data via svenska sajter – det här vet...

Ryskt bolag samlar in data via svenska sajter – det här vet vi

Publicerad

Hundratals svenska webbplatser har skickat besökarinformation till annonssystem kopplade till det ryska bolaget Between Digital, enligt en granskning av Dagens Nyheter. Bland sajterna finns Eniro, Hitta.se, Ratsit och Familjeliv. Flera företag har nu stoppat eller försökt stoppa kommunikationen. Men vilka uppgifter har egentligen samlats in, och går det att veta om spårningen fortfarande pågår?

Här är de svenska sajterna som kopplats till Between Digital

Dagens Nyheter har identifierat kommunikation med Between Digitals annonssystem från 425 svenska webbplatser. Det handlar om allt från söktjänster och diskussionsforum till lokala och regionala nyhetssajter.

Flera företag uppger att de inte kände till att bolaget fanns med i deras annonskedjor. Efter att DN ställt frågor har ett antal aktörer vidtagit åtgärder.

Webbplats Vad företaget har uppgett
Eniro Har blockerat Between Digital.
Hitta.se Har pausat två annonspartner som kopplats till kommunikationen.
Ratsit Har spärrat anropen och uppger att trafiken upphört.
Familjeliv Har inte lämnat något tydligt besked om blockering i det redovisade svaret.
Göteborgs-Posten Har försökt stoppa kommunikationen tidigare och uppger nu att leverantören stoppats.
Uppsala Nya Tidning och Norrköpings Tidningar Ägaren NTM uppger att annonsplattformen har blockerat domänen.
Mitti Uppger att åtgärder vidtagits för att stoppa annonserna.

Tabellen bygger på företagens redovisade svar i samband med DN:s granskning.

Det är inte bekräftat att alla de 425 webbplatserna fortfarande skickar information till Between Digital. Flera har vidtagit åtgärder, och någon ny fullständig kontroll av trafiken efter dessa åtgärder finns inte i det granskade underlaget.

Familjeliv hör till de sajter där beskedet är mindre tydligt. Det innebär inte i sig att kommunikationen fortfarande pågår, utan att en bekräftad avstängning saknas i de redovisade uppgifterna.

Vilka uppgifter har skickats till Between Digital?

Det handlar inte om att webbplatserna nödvändigtvis har lämnat över sina kundregister. Informationen kommer i stället från den teknik som används när annonser visas och säljs automatiskt på internet.

DN:s granskning beskriver hur olika typer av information om besökare och deras enheter har förekommit i kommunikationen.

Typ av information Vad den kan avslöja
IP-adress Uppkoppling och ungefärlig geografisk plats.
Webbadresser Vilka sidor eller artiklar någon besökt.
Enhetsinformation Vilken typ av mobil, dator och webbläsare som används.
Språk och tekniska inställningar Information om webbläsaren och uppkopplingen.
Spårningsidentifierare Kan göra det möjligt att känna igen samma webbläsare vid senare tillfällen.

Det särskilt känsliga är att en webbadress ibland innehåller mer information än besökaren tänker på.

På en vanlig nyhetssajt kan adressen visa vilken artikel någon läser. På en personsöktjänst kan den i vissa fall avslöja vilken person någon har sökt efter.

Det betyder inte automatiskt att Between Digital har tagit emot varje sådan uppgift. DN:s granskning beskriver att information också skickats till andra aktörer i annonskedjan och att identifierare kan kopplas samman mellan systemen.

Det är inte klarlagt exakt hur mycket information Between Digital har kunnat samla in genom dessa kopplingar eller vad bolaget har gjort med uppgifterna efteråt.

Det finns inte heller stöd i granskningen för att påstå att svenska användares lösenord eller hela kundregister generellt har lämnats över.

Så kan information spridas utan att du klickar på en annons

Bakom många annonser på nätet finns ett automatiserat system som kallas realtidsbudgivning, eller RTB.

När någon öppnar en webbplats kan annonsutrymme säljas genom en digital auktion. Flera annonsföretag får möjlighet att bedöma hur mycket de vill betala för att visa en annons för just den besökaren.

För att kunna lägga ett bud kan de få information om exempelvis enheten, webbläsaren och sammanhanget där annonsen ska visas.

Allt sker mycket snabbt, ofta innan sidan har laddats färdigt.

En viktig detalj är att information kan delas med flera företag även om bara ett av dem får visa sin annons. Det krävs alltså inte att besökaren klickar på någonting.

Annonskedjorna kan dessutom bestå av flera mellanhänder.

Hitta.se uppger exempelvis att kommunikationen med Between Digital gått genom annonspartnerna Smile Wanted och Ads Interactive. Företaget har pausat dessa samarbeten.

Det illustrerar ett centralt problem med annonssystemen: en webbplats kan ha avtal med ett företag, som i sin tur använder andra aktörer som webbplatsägaren inte har direktkontakt med.

Därför kan det också vara svårt för besökaren att förstå vem som faktiskt får tillgång till informationen.

Vad har Between Digital för kopplingar till Ryssland?

Between Digital har enligt DN:s granskning sin verkliga verksamhetsbas i Moskva, trots att företaget också har presenterat internationella kontorsadresser.

DN har undersökt företagets tekniska infrastruktur, företagsuppgifter och ekonomiska kopplingar. Granskningen beskriver bland annat kopplingar till riskkapitalbolaget Impulse VC och finansiering från den ryske affärsmannen Roman Abramovitj.

Det finns också uppgifter om teknisk infrastruktur i både Moskva och Luxemburg.

Enligt granskningen finns Between Digital inte självt på EU:s sanktionslista.

Företagets geografiska och ekonomiska kopplingar gör ändå datadelningen säkerhetsmässigt intressant.

Information om människors besök på webbplatser kan, särskilt när den kombineras med andra uppgifter, användas för att kartlägga intressen och beteenden.

Forskaren Carl Heath vid forskningsinstitutet Rise har i samband med granskningen pekat på riskerna med att den ryska staten skulle kunna få tillgång till sådan information.

Det är däremot inte bevisat att ryska myndigheter faktiskt har tagit del av uppgifterna från svenska webbplatser.

Den skillnaden är viktig. Att ett företag har kopplingar till Ryssland och samlar in information innebär inte automatiskt att uppgifterna har använts för underrättelseverksamhet.

Varför har inte svenska sajter stoppat spårningen tidigare?

Företagens förklaringar visar hur komplicerat det kan vara att kontrollera annonsleverantörernas nätverk.

Göteborgs-Posten hade enligt de redovisade uppgifterna försökt stoppa kommunikationen redan i augusti. Trots det upptäcktes nya anrop senare.

Andra aktörer beskriver att bolaget dykt upp genom indirekta annonsrelationer, snarare än genom ett avtal som webbplatsen själv tecknat med Between Digital.

Det väcker frågor om hur långt webbplatsernas kontroll över den egna annonsmiljön faktiskt sträcker sig.

En webbplats kan behöva granska inte bara sina direkta leverantörer utan även vilka andra företag som får delta i budgivningen eller ta emot information genom dem.

Att blockera en viss annonsleverantör kan stoppa framtida kommunikation genom just den kopplingen. Det säger däremot ingenting säkert om vad som redan har samlats in, sparats eller delats vidare.

Har du besökt Eniro, Hitta.se eller Familjeliv? Det här kan du göra

För den som har besökt någon av de berörda sajterna är den praktiska frågan vad som går att göra i efterhand.

Det går normalt inte att själv se exakt vilka externa annonsföretag som redan har tagit emot information under tidigare besök.

Däremot finns flera sätt att begränsa framtida spårning och begära information om personuppgifter.

1. Kontrollera cookieinställningarna. Öppna webbplatsens inställningar för cookies och annonsering. Där kan du ofta återkalla tidigare samtycken till spårning som inte är nödvändig.

2. Granska listan över annonspartner. Vissa webbplatser visar vilka externa leverantörer som ingår i deras annonssystem. Between Exchange är ett närliggande namn som förekommit i internationella annonsregister. Att ett namn finns i en sådan lista är dock inte bevis för aktiv datatrafik.

3. Begränsa tredjepartscookies. Du kan ändra webbläsarens inställningar eller radera befintliga cookies. Det kan minska möjligheten att följa dig mellan olika webbplatser, men tar inte bort information som redan har skickats till företag.

4. Begär information från webbplatsen. Du har enligt GDPR rätt att begära information om behandlingen av dina personuppgifter, däribland vilka mottagare eller kategorier av mottagare som har fått dem.

5. Fråga om radering. Under vissa förutsättningar kan du också begära att personuppgifter raderas. Rätten är inte absolut, och det är inte säkert att webbplatsen har möjlighet att identifiera alla uppgifter som redan har spridits i annonskedjan.

På Post- och telestyrelsens webbplats om cookies finns mer information om reglerna för samtycke och hur kakor får användas.

Företag som får en begäran om tillgång till personuppgifter ska normalt svara inom en månad.

Är mina personuppgifter redan spridda?

Den som har besökt någon av webbplatserna behöver inte utgå från att all personlig information har hamnat hos Between Digital.

Granskningen visar att teknisk kommunikation förekommit via annonssystem. Den visar inte att varje besökare fått samma uppgifter överförda eller att bolaget har kunnat identifiera alla personer bakom besöken.

Det går inte heller att utifrån en lista över berörda webbplatser avgöra vad som hänt vid ett enskilt besök.

Samtidigt innebär företagens blockeringar inte att information som redan skickats automatiskt försvinner.

Det är därför två skilda frågor som återstår efter avslöjandet: om företagen verkligen har stoppat den fortsatta kommunikationen och vad som har hänt med den information som redan lämnat webbplatserna.

På båda punkterna finns fortfarande obesvarade frågor.

Senaste artiklar

Varför faller oljepriset trots oron vid Hormuzsundet?

Oljepriset sjunker den 16 november trots nya attacker mot fartyg vid Hormuzsundet. Samtidigt räknar...

Tyskland–Nederländerna i Nations League: tid, kanal och förutsättningar

Tyskland möter Nederländerna i Nations League måndagen den 16 november 2026. Matchen börjar klockan...

Där solen alltid skiner säsong 2 – avsnitt, premiär och rollista

Där solen alltid skiner är tillbaka med en andra säsong. Den svenska dramakomedin med...

Så arbetar din kommun för att förebygga brott – se Brås uppgifter

Hur arbetar din kommun för att minska brottsligheten? I Brottsförebyggande rådets kommunspecifika återkoppling finns...

liknande artiklar

Varför faller oljepriset trots oron vid Hormuzsundet?

Oljepriset sjunker den 16 november trots nya attacker mot fartyg vid Hormuzsundet. Samtidigt räknar...

Tyskland–Nederländerna i Nations League: tid, kanal och förutsättningar

Tyskland möter Nederländerna i Nations League måndagen den 16 november 2026. Matchen börjar klockan...

Där solen alltid skiner säsong 2 – avsnitt, premiär och rollista

Där solen alltid skiner är tillbaka med en andra säsong. Den svenska dramakomedin med...