Ukrainas energisystem är hårt pressat inför vintern. Tre av energibolaget DTEK:s värmekraftverk har tvingats stoppa produktionen efter ryska attacker, samtidigt som hushåll i delar av landet är utan el i upp till 18 timmar per dygn. Nya angrepp under lördagen den 14 november har förvärrat läget. Problemet är inte längre bara hur mycket elektricitet Ukraina kan producera, utan också om elen över huvud taget kan transporteras till de städer som behöver den.

Tre kraftverk utslagna efter ryska attacker

Tre av energibolaget DTEK:s fem kvarvarande värmekraftverk har attackerats under november och tvingats stoppa elproduktionen. Anläggningarna ingår i den infrastruktur som Ukraina är beroende av när elförbrukningen stiger under vintermånaderna.

I en Reutersrapport som publicerades fredagen den 13 november beskrivs omfattande förstörelse vid ett av kraftverken. När nyhetsbyrån besökte anläggningen den 11 november låg turbiner och ångpannor fortfarande begravda under rasmassor.

Reparationspersonal arbetade med att frilägga utrustningen för att kunna undersöka vad som gick att rädda.

DTEK:s kraftverk har drabbats upprepade gånger under kriget. Enligt bolaget har dess anläggningar behövt återstartas fler än 70 gånger efter ryska angrepp.

Det handlar alltså inte om enstaka reparationer. Utrustning som redan har återställts kan förstöras igen innan den hunnit användas under någon längre tid.

Det finns ännu ingen verifierad samlad uppgift om hur mycket produktion de tre kraftverken hade återfått den 14 november. Det är därför inte fastställt att samtliga fortfarande stod helt stilla, men omfattningen av skadorna visar varför återställningen är så svår.

Ny attack lämnade nästan 50 000 utan el

På lördagsmorgonen den 14 november attackerades ytterligare en av DTEK:s elanläggningar i norra delen av Odesaregionen.

Nästan 50 000 elkunder rapporterades ha blivit utan ström. DTEK meddelade att reparationsarbetet hade inletts, men varnade samtidigt för att återställningen skulle ta tid.

Angreppet visar hur snabbt nya skador kan förvärra ett redan ansträngt läge.

Den ukrainska nätoperatören Ukrenergo hade också aviserat planerade strömavbrott under lördagen. Begränsningarna omfattade flera delar av landet och varierade mellan olika områden.

I centrala och östra Ukraina, inklusive Kiev, har avbrotten under den senaste tiden i vissa fall uppgått till 18 timmar per dygn.

Det betyder inte att alla ukrainska hushåll är utan el så länge. Skillnaderna är stora beroende på var människor bor och vilka delar av elnätet som fortfarande fungerar.

Ukraina kan producera el som inte når fram

En avgörande del av energikrisen är att Ryssland inte bara attackerar kraftverk. Även högspänningsledningar, transformatorstationer och andra viktiga delar av elöverföringen har blivit måltavlor.

Det skapar ett problem som inte kan lösas enbart genom att starta fler kraftverk.

Elektriciteten måste kunna transporteras från produktionsanläggningarna till de platser där den används. När en stor transformatorstation förstörs kan en stad förlora en viktig förbindelse till det nationella elnätet.

Även om ett kraftverk fortfarande producerar el kan överföringssystemet sakna kapacitet att leverera den.

Reservledningar kan ibland användas, men de klarar inte nödvändigtvis samma belastning som de ursprungliga förbindelserna. För att undvika överbelastning och ytterligare skador tvingas Ukrenergo då begränsa elförbrukningen.

Det är en viktig förklaring till att Ukraina kan ha fungerande produktionsanläggningar samtidigt som stora bostadsområden saknar elektricitet.

Därför kan Ukraina exportera el trots strömavbrotten

Under veckan den 2–8 november ökade Ukrainas elexport med drygt 40 procent, enligt energianalysgruppen DiXi Group.

Siffran kan framstå som märklig när människor samtidigt lever med omfattande strömavbrott.

Förklaringen ligger delvis i hur elnätet fungerar geografiskt.

Om elektricitet finns tillgänglig i västra Ukraina, men skadade överföringsförbindelser hindrar den från att transporteras österut, kan ett lokalt överskott uppstå samtidigt som andra regioner har akut elbrist.

Exporten är därför inte i sig ett bevis för att Ukraina medvetet prioriterar utländska kunder framför strömlösa hushåll.

Den visar snarare varför reparationsarbetet måste omfatta både elproduktionen och de stora överföringsförbindelserna.

Hurbra har tidigare beskrivit hur Världsbanken varnat för att Ukraina inte hinner reparera energisystemet i samma takt som nya attacker orsakar skador.

Hur mycket el saknas inför vintern?

Ukrainas energibehov stiger när temperaturen sjunker. Samtidigt är stora delar av landets tidigare elproduktionskapacitet förstörd, skadad eller otillgänglig.

Regeringen hade tidigare räknat med en kapacitet på 19,6 gigawatt under november. Reuters har dock inte kunnat verifiera att prognosen faktiskt uppnåtts.

Internationella energiorganet IEA har i sina bedömningar pekat på betydande risker för underskott under vintern.

Uppgift	Bedömning
Cirka 13,9 GW	IEA:s beräkning av tillgänglig reglerbar produktionskapacitet i augusti 2026.
Upp till 17 GW	Bedömt maximalt elbehov under vintern även vid relativt milt väder.
19,6 GW	Ukrainas regerings tidigare kapacitetsprognos för november, inte verifierad faktisk produktion.

Siffrorna har olika definitioner och mättidpunkter och kan därför inte direkt användas för att räkna fram ett exakt nationellt elunderskott.

Men de visar hur små marginalerna kan bli när efterfrågan stiger.

Ett längre köldutbrott ökar förbrukningen ytterligare, särskilt där hushållen använder elektrisk uppvärmning som ersättning för annan värmeförsörjning.

Det gör också väderutvecklingen viktig för hur långa strömavbrotten blir.

I IEA:s genomgång av Ukrainas energisäkerhet 2026 beskrivs behovet av fungerande produktion, internationella elförbindelser och motståndskraftigare lokal energiförsörjning.

Sjukhus, vatten och fjärrvärme hotas

För civila innebär energikrisen betydligt mer än att belysningen slocknar.

När elektriciteten försvinner påverkas även system som är nödvändiga för uppvärmning, vattenförsörjning och sjukvård.

Över 30 procent av Ukrainas hushåll är beroende av fjärrvärme. Stora bostadsområden får värme från centrala anläggningar, där elektriska pumpar och annan utrustning behövs för att distributionen ska fungera.

Om elförsörjningen till sådana system bryts kan hus bli kalla även om värme fortfarande kan produceras någon annanstans i nätet.

I flerfamiljshus kan långvariga avbrott dessutom påverka vattenförsörjningen när tryckhöjande pumpar slutar fungera.

Sjukhus behöver fungerande reservkraft

För sjukvården kan återkommande avbrott få särskilt allvarliga konsekvenser.

Sjukhus behöver el för operationsutrustning, intensivvård, medicintekniska system och förvaring av temperaturkänsliga läkemedel.

Reservgeneratorer kan hålla den mest kritiska verksamheten igång, men de kräver bränsle, underhåll och tillräcklig kapacitet.

Om avbrotten pågår länge måste sjukhusen dessutom säkerställa att vattenförsörjning, ventilation och uppvärmning fungerar.

Världshälsoorganisationen WHO har inför vintern varnat för hur störningar i energisystemet kan förvärra Ukrainas redan omfattande humanitära problem.

Äldre, små barn och personer med stora vårdbehov är särskilt sårbara när bostäder blir kalla och viktiga samhällstjänster slutar fungera.

Även återkomsten av el kan skapa problem. DTEK har beskrivit hur många hushåll slår på elektriska värmare och varmvattenberedare samtidigt efter ett avbrott.

Den plötsliga belastningen kan leda till nya fel i lokala nät som redan är försvagade.

Kiev och Charkiv har olika förutsättningar

Alla ukrainska städer är inte lika sårbara.

Charkiv har arbetat med mindre, lokala värmeanläggningar som kan minska beroendet av ett fåtal stora produktionsenheter.

Kiev är fortfarande mer beroende av stora kraftvärmeverk och omfattande central infrastruktur.

Det gör den ukrainska huvudstadens värmeförsörjning känslig för angrepp mot enskilda viktiga anläggningar.

Att sprida produktionen över fler mindre enheter kan minska konsekvenserna av ett angrepp, men kräver investeringar, utrustning och fungerande anslutningar till distributionsnäten.

Europa och Sverige bidrar med energistöd

Ukrainas möjlighet att klara vintern är också beroende av internationell hjälp.

EU-kommissionen presenterade i februari ett energistödpaket på 922 miljoner euro inför vintern 2026–2027.

Stödet omfattar bland annat återuppbyggnad och förstärkning av elproduktion, energieffektivisering och värmeförsörjning.

Europeiska länder har dessutom bidragit med generatorer och annan utrustning som gör det möjligt att hålla samhällsviktiga verksamheter igång under strömavbrott.

Men reservkraft kan inte ersätta ett fungerande nationellt elnät. Generatorer kan skydda enskilda byggnader och verksamheter, medan stora städer behöver stabila överföringsförbindelser och tillräcklig elproduktion.

Sverige har avsatt miljardstöd

Sverige har under 2026 beslutat om flera stödpaket som omfattar Ukrainas energiförsörjning.

I juni presenterade regeringen ett energipaket på närmare 1,5 miljarder kronor.

I oktober följde ett civilt stödpaket på 522 miljoner kronor, där 271 miljoner kronor avsattes till energiinsatser genom FN:s utvecklingsprogram UNDP.

Den energirelaterade delen av oktoberstödet beräknas bidra till el och värme för omkring 150 000 ukrainare.

Svenskt materielstöd har också omfattat generatorer, transformatorer, kablar, reservdelar och skyddsutrustning för energianläggningar.

Det finns två huvudsakliga behov: att återställa förstörd infrastruktur och att göra energisystemet mindre känsligt för kommande angrepp.

Så länge attackerna fortsätter måste båda insatserna pågå parallellt.

Ukrainas erfarenheter kan stärka svensk beredskap

Energikrisen har också gett konkreta erfarenheter som är relevanta för Sverige.

Den 6 november presenterade Myndigheten för civilt försvar en studie av 31 svenska företag med verksamhet i Ukraina.

Studien visar hur företag har tvingats hantera återkommande elavbrott och störningar i leveranskedjorna.

En viktig erfarenhet är att reservkraft inte räcker bara för att utrustningen finns installerad. Generatorer och reservsystem behöver testas under verklig belastning.

Verksamheter måste också känna till vilka andra funktioner som slutar fungera vid ett längre strömavbrott.

Det kan handla om vattenförsörjning, kommunikation, betalningssystem eller leveranser från underleverantörer som själva saknar el.

Planering för återstart blir därför minst lika viktig som planering för själva avbrottet.

För svensk del finns samtidigt en avgörande skillnad. Svenska kraftnät har bedömt att landets elförsörjning är stabil och att risken för effektbrist under vintern 2026–2027 är låg.

Ukrainas situation innebär alltså inte att Sverige står inför en motsvarande akut energikris.

Däremot visar erfarenheterna hur snabbt följderna kan sprida sig genom samhället när elektricitet inte längre kan levereras på ett tillförlitligt sätt.

I Ukraina fortsätter reparationsarbetet under hotet om nya attacker. Inför vintermånaderna återstår den avgörande frågan om elnätet kan återställas snabbare än det skadas på nytt.