Minst 145 migrationsadvokater avstår från uppdrag efter en uppmaning från Advokatsamfundet. Det visar en ny kartläggning från Sveriges Radio Ekot. Samtidigt har Migrationsverket svårt att hitta juridiska rådgivare till asylsökande. Bakom konflikten ligger nya regler som begränsar hur mycket juridisk hjälp staten betalar för.

Därför vägrar advokater ta asyluppdrag

De nya reglerna innebär att den statligt finansierade juridiska rådgivningen under Migrationsverkets asylprövning normalt begränsas till en eller två timmar, beroende på ärendet.

Advokatsamfundet anser att tidsgränserna gör det svårt för advokater att uppfylla sina yrkesetiska skyldigheter. En advokat måste kunna sätta sig in i klientens situation, bedöma skyddsskälen och lämna juridiskt välgrundade råd.

Det ansvaret upphör inte automatiskt när den ersättningsbara tiden är slut.

Konflikten handlar därför inte bara om hur mycket advokaterna får betalt. Samfundets invändning är att uppdragets omfattning och advokatens ansvar inte går ihop.

I Ekots kartläggning, publicerad den 13 november 2026, uppger minst 145 migrationsadvokater att de avstår från uppdragen. Advokaten Johanna Eriksson Ahlén berättar att hon har behövt tacka nej tre gånger i samma ärende.

Det visar hur problemen kan återkomma när Migrationsverket försöker hitta någon som accepterar uppdraget.

Vilken lag har ändrats?

Protesten gäller ändringar i utlänningslagen, framför allt bestämmelserna om rättslig rådgivning i 18 kap. 1 a–1 b §§.

Riksdagen beslutade om förändringarna den 9 juni 2026. De trädde i kraft den 12 juli och ingår i Sveriges anpassning till EU:s migrations- och asylpakt.

Reglerna begränsar den tid som staten ersätter för juridisk rådgivning i olika typer av ärenden.

Typ av ärende	Ersättningsbar juridisk hjälp
Asylärende enligt asylprocedurförordningen	Normalt högst två timmar, eller tre timmar om det finns skäl
Ärende enligt asyl- och migrationshanteringsförordningen	Högst en timmes rådgivning
Överklagande till migrationsdomstol	Offentligt biträde kan förordnas enligt särskilda regler

Tidsgränserna är inte ett förbud mot ytterligare juridisk hjälp. En asylsökande kan fortfarande anlita en jurist privat.

Skillnaden är att staten inte nödvändigtvis betalar för arbete utöver de fastställda gränserna.

De nya bestämmelserna gäller inte heller samtliga asylärenden utan undantag. Övergångsreglerna skiljer mellan ansökningar som lämnades in före den 12 juni 2026 och senare ansökningar.

Den som vill läsa bestämmelserna kan hitta dem i 18 kap. i utlänningslagen.

Advokatsamfundet varnar för sämre rättssäkerhet

Advokatsamfundets uppmaning att avstå från uppdragen kom redan under sommaren. Protesten har därefter fått stor omfattning.

I en undersökning som samfundet publicerade den 8 oktober svarade 75,3 procent av de tillfrågade advokater som deltog att de inte tog uppdrag enligt de nya reglerna.

Samtidigt uppgav 42,7 procent att de avsåg att sluta ta migrationsuppdrag och 41,3 procent att de övervägde att lämna rättsområdet permanent.

Undersökningen besvarades av 201 av 468 tillfrågade advokater. Resultatet beskriver alltså de svarande, inte samtliga migrationsadvokater i Sverige.

Redan innan lagändringen genomfördes fanns kritik mot tidsgränserna. Lagrådet avstyrkte i april förslaget om de kraftiga begränsningarna och framhöll att advokaters skyldigheter kan kräva mer arbete än den ersättningsbara tiden medger.

Advokatsamfundet har därefter vänt sig till Justitiedepartementet med krav på förändringar.

Samfundets bedömning är att de nuvarande villkoren inte går att förena med god advokatsed. Det är en yrkesetisk och juridisk invändning från organisationen, inte ett domstolsbeslut om att samtliga uppdrag enligt reglerna är olagliga.

Vad händer när en asylsökande inte får juridisk hjälp?

För den som söker asyl kan skillnaden mellan att ha rätt till rådgivning och att faktiskt få träffa en rådgivare bli betydande.

Migrationsverket ansvarar för att ordna den juridiska hjälp som personen har rätt till. Om många kvalificerade jurister tackar nej kan det bli svårare att hitta någon som accepterar uppdraget.

Problemen kan påverka flera delar av processen.

Före beslutet: Skyddsskälen behöver komma fram

En asylsökande behöver förstå hur processen fungerar, vilka rättigheter som finns och vilka uppgifter som är viktiga för prövningen.

Det kan handla om tidigare förföljelse, hot, personliga omständigheter eller andra skäl till att personen inte anser sig kunna återvända till sitt hemland.

En juridisk rådgivare kan förklara vilka frågor som är rättsligt relevanta och hur processen går till.

Om tillgången till rådgivning försämras finns en risk att viktiga omständigheter inte kommer fram tillräckligt tydligt eller tidigt.

Det betyder däremot inte att Migrationsverket kan lägga hela ansvaret på den asylsökande. Myndigheten har fortfarande en skyldighet att utreda ärendet och pröva skyddsbehovet enligt gällande regler.

Efter avslag: Möjligheten till offentligt biträde finns kvar

En viktig skillnad är att rådgivningen under Migrationsverkets prövning och juridisk hjälp vid ett överklagande inte regleras på exakt samma sätt.

Den som får avslag på sin asylansökan kan i vissa situationer få ett offentligt biträde när beslutet överklagas till migrationsdomstol.

Det innebär att staten kan stå för kostnaden för juridiskt stöd även efter den inledande prövningen.

Men rätten till offentligt biträde gäller enligt särskilda bestämmelser och omfattar inte automatiskt varje överklagande.

Att juridiskt stöd kan finnas senare i processen löser heller inte nödvändigtvis problemet om en person har haft svårt att få hjälp med sina skyddsskäl från början.

Kan ombudsbristen försena asylprocessen?

Ekots uppgifter visar att Migrationsverket har svårt att hitta rådgivare som accepterar uppdrag. Det är i sig ett praktiskt problem för myndigheten.

Om flera jurister måste tillfrågas innan någon tackar ja kan det krävas mer administrativt arbete. Det kan också uppstå väntetider innan en asylsökande får sin rådgivning.

Men det är viktigt att skilja möjliga konsekvenser från resultat som redan är fastställda.

Det finns ännu inga verifierade siffror som visar hur många asylärenden som har försenats på grund av bojkotten. Det går inte heller att fastslå att protesten redan har orsakat ett visst antal felaktiga beslut.

Advokatsamfundets varning om försämrad rättssäkerhet är därför en central del av nyheten, men den ska inte förväxlas med belagda följder i enskilda asylärenden.

Vad säger regeringen?

Regeringen har motiverat förändringarna med behovet av att anpassa svensk lagstiftning till EU:s migrations- och asylpakt och skapa en mer enhetlig och effektiv asylprocess.

Migrationsminister Johan Forssell (M) har tidigare framhållit att advokater själva får avgöra vilka uppdrag de accepterar. Han har också pekat på möjligheten till offentligt biträde vid överklagande.

Det är ett tidigare besked från sommaren, inte ett nytt uttalande om Ekots kartläggning den 13 november.

Skillnaden mellan regeringens och Advokatsamfundets synsätt gäller framför allt vad som krävs för att den juridiska hjälpen ska fungera i praktiken.

Regeringens utgångspunkt är att regelverket ska uppfylla de rättsliga kraven. Advokatsamfundet anser att de begränsade ersättningstiderna inte ger advokater rimliga möjligheter att fullgöra uppdragen.

Vad händer nu?

Den omedelbara frågan är hur Migrationsverket ska kunna hitta tillräckligt många kvalificerade rådgivare när advokater fortsätter att avstå från uppdrag.

Samtidigt återstår frågan om regeringen kommer att ändra reglerna efter Advokatsamfundets kritik.

Konflikten rör en del av den större förändringen av svensk migrationslagstiftning, där även EU:s nya återvändanderegler påverkar vad som händer efter ett slutligt avslag. Återvändandereglerna är dock ett separat regelverk och inte orsaken till den aktuella bojkotten.

För asylsökande är den avgörande frågan om den juridiska hjälp som lagstiftningen ger rätt till också går att få när den behövs.

Ekots kartläggning visar att Migrationsverket redan har problem med att hitta rådgivare. Hur stora följderna blir för handläggningstider och rättssäkerhet återstår att klarlägga.