HemEkonomiInflationen i oktober 2026: Därför höjer Riksbanken räntan

Inflationen i oktober 2026: Därför höjer Riksbanken räntan

Publicerad

Inflationen i Sverige sjönk till 1,1 procent i oktober, men Riksbanken har ändå höjt styrräntan till 2 procent. Bakom den låga inflationstakten döljer sig stora prisskillnader. Drivmedel och el har blivit betydligt dyrare samtidigt som matpriserna har sjunkit. För hushållen kan utvecklingen därför se helt annorlunda ut än den officiella inflationssiffran antyder.

Statistiska centralbyråns (SCB) definitiva siffror, som publicerades den 12 november, bekräftar att inflationen enligt KPIF sjönk från 1,5 procent i september till 1,1 procent i oktober.

Inflationen enligt KPI blev 0,9 procent. Samtidigt sjönk KPIF-inflationen exklusive energi till endast 0,1 procent.

Trots det beslutade Riksbanken den 4 november att höja styrräntan från 1,75 till 2,00 procent. Höjningen började gälla den 11 november.

Förklaringen ligger framför allt i vad Riksbanken bedömer kommer att hända med priserna framöver, inte enbart i hur inflationen ser ut just nu.

Därför höjde Riksbanken räntan trots låg inflation

Riksbankens inflationsmål är 2 procent, mätt med KPIF. Oktoberutfallet på 1,1 procent ligger alltså tydligt under målet.

Det kan framstå som motsägelsefullt att höja räntan när inflationen redan är så låg. Men Riksbanken försöker styra inflationen på lite längre sikt.

I novemberbeslutet pekade banken på flera risker för att prisökningarna ska tillta under 2027:

  • Den svenska ekonomin väntas stärkas, vilket kan öka efterfrågan och pristrycket.
  • Höga energipriser och internationella utbudsstörningar riskerar att pressa upp företagens kostnader.
  • En svagare krona kan göra importerade varor dyrare.
  • Tillfälliga skattesänkningar håller nere den uppmätta inflationen, men effekten försvinner så småningom ur årsjämförelserna.

Riksbanken räknar med att inflationen kan överstiga 2 procent under nästa år.

En viktig del av bedömningen handlar om just tillfälliga priseffekter. I september var KPIF-inflationen 1,5 procent, men enligt Riksbankens beräkningar skulle den ha varit 3,0 procent utan direkta effekter av vissa finanspolitiska åtgärder.

Det är inte samma sak som att den verkliga inflationen var 3 procent. Det är ett justerat mått som hjälper Riksbanken att bedöma det underliggande pristrycket.

I Riksbankens motivering till räntehöjningen framgår varför banken bedömer att inflationen kan bli högre framöver.

Beslutet fattades innan SCB publicerade sina preliminära oktobersiffror den 5 november. Oktoberutfallet blir därför en del av det nya underlaget inför nästa räntebesked.

Drivmedel och el drog upp priserna kraftigt

Den detaljerade oktoberstatistiken visar hur olika kostnader utvecklats under det senaste året.

Utgift Förändring på ett år
Diesel +38,0 %
Bensin +16,0 %
Drivmedel totalt +25,2 %
El +14,3 %
Bostadshyror +3,3 %
Restauranger och barer +2,7 %
Livsmedel och alkoholfria drycker −7,0 %

Drivmedel och el svarade vardera för omkring 0,5 procentenheter av den totala KPI-inflationen.

Tillsammans bidrog de alltså med ungefär en procentenhet, trots att hela KPI-inflationen bara uppgick till 0,9 procent.

Det går eftersom andra priser samtidigt utvecklades i motsatt riktning.

Livsmedel och alkoholfria drycker bidrog ensamma med omkring minus en procentenhet till inflationen.

Även andra prisnedgångar, bland annat inom lokaltrafik och tandvård, drog ned den samlade siffran.

Den som vill se fler prisgrupper och hur de bidragit till utvecklingen kan läsa vår tidigare genomgång av oktoberinflationen.

Billigare mat håller nere inflationen

Att matpriserna sjunkit med 7 procent jämfört med oktober förra året är en viktig förklaring till den låga inflationstakten.

En central faktor är sänkningen av matmomsen från 12 till 6 procent den 1 april 2026.

Momssänkningen innebär att prisnivån blir lägre än den annars skulle ha varit, förutsatt att skattesänkningen förs vidare till konsumenterna.

Det innebär däremot inte att alla livsmedel blivit 7 procent billigare. Priserna skiljer sig mellan varor, butiker och produktgrupper.

Momssänkningen är också tidsbegränsad och gäller enligt nuvarande beslut till utgången av 2027.

Detta är viktigt för Riksbankens prognoser. När en skattesänkning tillfälligt pressar ned konsumentpriserna kan inflationen se låg ut utan att alla bakomliggande kostnadstryck har försvunnit.

Vi har tidigare förklarat hur den sänkta matmomsen påverkar priserna och varför en lägre momssats inte automatiskt innebär motsvarande prissänkning på varje vara.

Så olika påverkas tre svenska hushåll

En inflation på 1,1 procent betyder inte att varje hushålls utgifter ökat med just 1,1 procent.

Inflationsmåttet bygger på en genomsnittlig konsumtionskorg. Den som kör långt med dieselbil kan få betydligt större kostnadsökningar än ett hushåll som saknar bil.

För att visa skillnaderna har vi räknat på tre hushåll med olika utgifter.

Hushåll Förändring per månad
Hyresgäst utan bil −90 kr
Hyresgäst med bensinbil +150 kr
Villaägare med dieselbil +436 kr

Beräkningarna är illustrativa och avser endast utvalda utgifter. De jämför samma konsumtion med prisnivåerna ett år tidigare.

Hyresgästen utan bil sparar på maten

Det första hushållet har en tidigare månadshyra på 10 000 kronor och lägger 6 000 kronor på mat.

Med en hyreshöjning på 3,3 procent ökar hyran med 330 kronor per månad.

Samtidigt innebär en nedgång på 7 procent för livsmedel att matkostnaderna minskar med 420 kronor vid oförändrad konsumtion.

Resultatet blir en besparing på 90 kronor i månaden på dessa två poster.

Bensinbilen vänder besparingen till en ökning

Det andra hushållet har samma hyra och matutgifter men köper dessutom bensin för motsvarande 1 500 kronor i månaden före prisökningen.

När bensinpriset stiger med 16 procent ökar den utgiften med 240 kronor.

Därmed blir den sammanlagda förändringen i stället en kostnadsökning på 150 kronor i månaden.

Villaägaren med dieselbil får en större ökning

Det tredje hushållet har tidigare utgifter på 1 500 kronor för diesel, 2 000 kronor för el och 6 000 kronor för mat.

Prisförändringarna ger följande resultat:

  • Diesel: 570 kronor dyrare.
  • El: 286 kronor dyrare.
  • Mat: 420 kronor billigare.

Totalt ökar dessa utgifter med 436 kronor per månad, motsvarande 5 232 kronor på ett år om samma kostnadsskillnad består.

Här ingår inte bolån, elnätsavgifter, andra boendekostnader eller förändringar i hushållets förbrukning.

Det illustrerar varför vissa hushåll kan uppleva ett betydligt högre pristryck än vad inflationstalet visar.

Vad betyder den högre räntan för bolåntagare?

Riksbankens höjning av styrräntan kan också påverka hushållens räntekostnader.

Bankernas bolåneräntor följer inte styrräntan exakt. Genomslaget beror bland annat på bankernas finansieringskostnader, konkurrensen och om lånet har rörlig eller bunden ränta.

Men en förändring på 0,25 procentenheter kan få märkbara konsekvenser.

För ett bolån på två miljoner kronor motsvarar en sådan höjning:

  • 5 000 kronor mer i räntekostnad per år.
  • Cirka 417 kronor mer per månad före eventuellt ränteavdrag.

Det är ett räkneexempel, inte en uppgift om hur mycket en viss bank har höjt sina räntor.

För en villaägare med både bolån, eluppvärmning och dieselbil kan flera kostnadsökningar därmed sammanfalla.

Samtidigt kan ett hushåll med små lån, begränsad energiförbrukning och relativt stora matutgifter få en helt annan utveckling.

Vad händer med räntan i december?

Nästa räntebesked väntas den 16 december 2026.

Oktobersiffrorna ger Riksbanken ytterligare information om hur konsumentpriserna utvecklas efter höstens räntebeslut.

Den mycket låga inflationen exklusive energi talar för att prisökningarna är dämpade inom stora delar av konsumtionen.

Samtidigt kvarstår riskerna kring energi, växelkursen och utvecklingen under 2027.

Det är därför för tidigt att dra slutsatsen att oktoberutfallet innebär ett stopp för fler räntehöjningar.

I vår genomgång av Riksbankens senaste protokoll finns mer om hur direktionen resonerar kring inflationen och den fortsatta räntepolitiken.

För hushållen är den viktigaste slutsatsen att den officiella inflationen och den egna kostnadsutvecklingen kan skilja sig kraftigt åt. Matpriserna håller nere genomsnittet, men för den som använder mycket el, kör långt eller har stora bolån kan kostnadstrycket ändå vara betydande.

Senaste artiklar

Dyson HushJet – så mycket kostar luftrenaren att äga

Dyson HushJet är en kompakt luftrenare som lovar effektiv rening utan att ta särskilt...

Garmin Tacx Nēra – är den nya cykeltrainern värd pengarna?

Garmin Tacx Nēra kostar 11 499 kronor och ska göra inomhuscyklingen mer naturlig genom...

Nästa James Bond-film – när kommer Robert Pattinsons Bond 26?

Robert Pattinson är officiellt nästa James Bond. Amazon MGM Studios bekräftade valet den 16...

Polestar-aktien rasar – rapporten dröjer och börskraven oroar

Polestars aktie fortsätter att rasa på Nasdaqbörsen i USA. På bara några handelsdagar har...

liknande artiklar

Dyson HushJet – så mycket kostar luftrenaren att äga

Dyson HushJet är en kompakt luftrenare som lovar effektiv rening utan att ta särskilt...

Garmin Tacx Nēra – är den nya cykeltrainern värd pengarna?

Garmin Tacx Nēra kostar 11 499 kronor och ska göra inomhuscyklingen mer naturlig genom...

Nästa James Bond-film – när kommer Robert Pattinsons Bond 26?

Robert Pattinson är officiellt nästa James Bond. Amazon MGM Studios bekräftade valet den 16...