Inflationen i Sverige sjönk till 1,1 procent i oktober 2026, jämfört med 1,5 procent i september. Matpriserna har fallit kraftigt under året, men för bilister och hushåll med höga elkostnader ser utvecklingen annorlunda ut. SCB:s nya siffror visar hur stora skillnaderna kan vara mellan olika delar av hushållens ekonomi.
Inflationen sjönk till 1,1 procent i oktober
Inflationen enligt KPIF, det mått som Riksbanken använder för sitt inflationsmål, uppgick till 1,1 procent i oktober. Det visar SCB:s ordinarie statistik som publicerades den 12 november.
Nedgången från september innebär att den allmänna prisökningstakten har dämpats. Även inflationen enligt KPI sjönk, från 1,1 till 0,9 procent.
| Inflationsmått | September → oktober |
|---|---|
| KPIF | 1,5 % → 1,1 % |
| KPI | 1,1 % → 0,9 % |
| KPIF-XE, utan energi | 0,5 % → 0,1 % |
Siffrorna visar hur mycket priserna förändrats jämfört med samma månad föregående år.
KPIF räknar bort den direkta effekten av förändrade bolåneräntor, medan KPI omfattar hushållens konsumtionspriser inklusive dessa effekter.
Att KPIF-XE, där energipriserna räknas bort, bara steg med 0,1 procent på ett år visar också att inflationstrycket var lågt i stora delar av ekonomin.
Men den som tittar närmare på enskilda varor och tjänster möter en betydligt mer varierad bild.
Matpriserna har sjunkit med 7 procent
En av de tydligaste förändringarna gäller mat och alkoholfria drycker.
I oktober var priserna i denna kategori i genomsnitt 7,0 procent lägre än under motsvarande månad 2025. I september var den årliga prisförändringen minus 6,6 procent.
SCB pekar bland annat på lägre priser på mejerivaror, choklad, socker, godis och efterrätter.
En viktig förklaring är sänkningen av matmomsen från 12 till 6 procent den 1 april 2026.
Om en vara tidigare kostade 112 kronor inklusive 12 procents moms och hela skattesänkningen fördes vidare till konsumenten skulle priset sjunka till 106 kronor. Det motsvarar en prissänkning på ungefär 5,4 procent.
SCB:s statistik visade också att matpriserna föll med omkring 5,5 procent under april, vilket låg nära den teoretiska effekten av momssänkningen.
Hela prisnedgången på ett år kan däremot inte automatiskt tillskrivas momsen. Även företagens prissättning, inköpskostnader och konkurrensen i dagligvaruhandeln påverkar vad konsumenterna betalar.
För den som vill förstå utvecklingen närmare finns en genomgång av hur matpriserna har påverkats av den sänkta matmomsen.
Det är också viktigt att skilja på årsförändringen och vad som hände under själva oktober. Matpriserna var 7 procent lägre än ett år tidigare – de sjönk inte med 7 procent från september till oktober.
Drivmedel och el fortsätter att belasta hushållen
För bilister är prisutvecklingen betydligt mindre gynnsam.
Drivmedel var i genomsnitt 25,2 procent dyrare i oktober än ett år tidigare. Skillnaderna mellan olika bränslen var stora.
Diesel hade stigit med omkring 38 procent under året, medan bensinpriserna hade ökat med omkring 16 procent.
Även under oktober steg drivmedelspriserna. Jämfört med september var ökningen 3,7 procent.
Elpriserna hade samtidigt stigit med 14,3 procent på ett år. Från september till oktober ökade priserna i den bredare kategorin el, gas och andra bränslen med 1,4 procent.
För hushåll som kör mycket bil eller använder mycket el kan dessa prisökningar ha stor betydelse, även när inflationen totalt sett sjunker.
Andra kostnader har också fortsatt uppåt. Hyrorna för hyreslägenheter var 3,3 procent högre än ett år tidigare, medan bar- och restaurangtjänster hade blivit 2,7 procent dyrare.
Samtidigt visar statistiken stora prisfall inom bland annat lokaltrafik och öppen tandvård.
Därför stod den genomsnittliga prisnivån stilla i oktober
Trots högre drivmedels- och energipriser var KPI oförändrat mellan september och oktober.
Förklaringen är att olika priser utvecklades åt motsatta håll.
Ett tydligt exempel är paketresor, som blev 10,8 procent billigare under månaden. Det motverkade delar av uppgången för energi och drivmedel.
Drivmedel och energi bidrog med ungefär 0,1 procentenhet vardera till den månatliga prisförändringen enligt KPI. Billigare paketresor drog samtidigt ned inflationen med omkring 0,2 procentenheter.
När förändringarna vägs samman blir resultatet därför en i stort sett oförändrad genomsnittlig prisnivå.
Det betyder inte att varje hushåll hade oförändrade kostnader. Den som inte köpte någon paketresa men behövde tanka bilen kan mycket väl ha fått högre utgifter.
De olika prisgruppernas bidrag redovisas närmare i SCB:s fullständiga oktoberstatistik.
Så kan inflationen påverka din hushållsbudget
Skillnaden mellan mat och drivmedel visar varför den genomsnittliga inflationen inte alltid stämmer med den egna upplevelsen.
Tänk dig ett hushåll som i oktober 2025 lade 5 000 kronor på mat och alkoholfria drycker samt 1 500 kronor på drivmedel.
Om hushållet köper samma mängder ett år senare och priserna följer SCB:s genomsnittliga förändringar blir resultatet följande:
| Utgift | Oktober 2025 → oktober 2026 |
|---|---|
| Mat och dryck | 5 000 kr → 4 650 kr |
| Drivmedel | 1 500 kr → 1 878 kr |
| Totalt | 6 500 kr → 6 528 kr |
Hushållet sparar i exemplet 350 kronor på maten men får samtidigt betala 378 kronor mer för drivmedlet.
Resultatet blir 28 kronor högre kostnader för dessa två utgiftsposter tillsammans, trots att matpriserna har sjunkit kraftigt.
Det är ett förenklat räkneexempel, inte en beräkning av vad ett genomsnittligt svenskt hushåll faktiskt betalar. Den egna utvecklingen beror på konsumtion, boende, resvanor och vilka priser man möter.
Ett hushåll utan bil kan ha fått betydligt större nytta av de lägre matpriserna. För en familj med långa arbetsresor kan drivmedelsutgifterna i stället dominera förändringen.
Snabbestimatet visade rätt inflationsnivå
Redan den 5 november publicerade SCB ett snabbestimat för oktober.
Där beräknades KPIF-inflationen till 1,1 procent, vilket alltså bekräftades i den ordinarie statistiken den 12 november.
Även snabbestimatets årstakter för KPI och KPIF-XE stämde med de slutliga siffrorna.
En mindre justering gjordes i den månatliga förändringen för KPIF-XE. Den fastställdes till minus 0,1 procent, jämfört med preliminärt minus 0,2 procent.
Den ordinarie statistiken är ändå viktig eftersom den ger den mer detaljerade bilden av vilka priser som ligger bakom den samlade inflationen.
Betyder lägre inflation att livet blir billigare?
Inte nödvändigtvis.
När inflationen sjunker från 1,5 till 1,1 procent betyder det att priserna sammantaget stiger långsammare jämfört med ett år tidigare.
Det innebär inte att allt blivit billigare, eller att tidigare prisökningar har försvunnit.
Om en vara exempelvis först stiger från 100 till 120 kronor och sedan ökar med ytterligare 1 procent kostar den 121,20 kronor. Inflationstakten är då låg, men priset ligger fortfarande långt över den ursprungliga nivån.
Det är skillnaden mellan inflation och prisnivå.
Den som vill förstå detta närmare kan läsa om varför priserna inte sjunker när inflationen går ner.
Inflationsutvecklingen är också viktig för Riksbanken, vars mål är att KPIF-inflationen ska ligga kring 2 procent. Oktobers utfall på 1,1 procent ligger under det målet.
Men en enskild inflationssiffra avgör inte framtida räntebeslut. Riksbanken behöver även väga in bland annat konjunkturen, löneutvecklingen och förväntningarna på framtida priser.
För hushållen är slutsatsen mer konkret: inflationen har sjunkit, men den ekonomiska lättnaden är ojämnt fördelad. Billigare mat kan ge mer utrymme i vardagsbudgeten, medan dyrare drivmedel, el och boende fortfarande kan göra det svårt att få pengarna att räcka.