Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) får allvarlig kritik av Justitieombudsmannen för långsamma utredningar av läkare som misstänkts utgöra en fara för patientsäkerheten. I ett fall dröjde det nästan sex år innan myndigheten begärde att läkarens legitimation skulle återkallas. Under tiden fortsatte nya anmälningar att komma in.

JO:s beslut, som meddelades den 9 november 2026, visar omfattande brister i Ivos handläggning. I tio av elva särskilt granskade ärenden var utredningstiderna oacceptabelt långa.

Sveriges Radio uppmärksammar den 12 november hur läkare har kunnat fortsätta arbeta trots upprepade varningssignaler. Ivo säger sig ha vidtagit flera åtgärder för att förkorta handläggningstiderna och minska riskerna för patienter.

JO granskade elva ärenden – tio fick kritik

Granskningen inleddes sedan Sveriges Radios program Kaliber under hösten 2025 rapporterat om läkare som fortsatt arbeta trots allvarliga anmärkningar.

JO begärde in handlingar från 55 ärenden där Ivo hade begärt återkallelse av läkarlegitimationer under 2025, fram till den 18 november. Elva ärenden valdes ut för en närmare granskning.

Resultatet visar återkommande problem.

• I tio av elva ärenden bedömdes handläggningstiderna som oacceptabelt långa.
• Samtliga elva ärenden innehöll perioder då handläggningen stod stilla.
• I åtta ärenden byttes ansvarig handläggare vid upprepade tillfällen.
• I inget av de elva fallen begärde Ivo att legitimationen skulle återkallas tillfälligt under utredningen.

Det enda ärende där JO inte riktade kritik hade pågått i ungefär två år och fyra månader. Där bedömdes en parallell brottmålsprocess ha betydelse för att utredningen dragit ut på tiden.

I sitt beslut om Ivos handläggning riktar chefsjustitieombudsmannen Erik Nymansson allvarlig kritik mot myndigheten.

Läkare utreddes i nästan sex år

Ett av de mest anmärkningsvärda fallen började i januari 2020. Då inledde Ivo en utredning efter uppgifter om att en läkare hade överförskrivit narkotikaklassade läkemedel.

Läkaren hade redan tidigare fått kritik från myndigheten vid tre tillfällen.

Trots det dröjde det till den 27 oktober 2025 innan Ivo begärde att läkarens legitimation skulle återkallas. Handläggningen hade då pågått i fem år och nio månader.

Under dessa år kom ytterligare tretton anmälningar från bland annat apotek, vårdgivare, socialtjänst och privatpersoner.

I två av anmälningarna förekom uppgifter om patienter som hade drabbats av amfetaminutlöst psykos. Det handlar om uppgifter som framfördes i anmälningarna, inte om orsakssamband som JO själv medicinskt fastställde.

Ivo bedömde slutligen att läkarens förskrivningar innebar så allvarliga brister att legitimationen borde återkallas.

JO konstaterar samtidigt att Ivo inte kunnat redogöra för om myndigheten under utredningen övervägde att begära en tillfällig återkallelse.

Även i andra granskade fall förekom långa perioder utan tillräcklig aktivitet. I ett ärende som pågick i tre år och fem månader saknades en ny huvudhandläggare under mer än ett och ett halvt år.

Patientsäkerheten kan äventyras när utredningar drar ut på tiden

Den allvarligaste konsekvensen av långsam handläggning är att läkare som misstänks vara olämpliga kan behålla sin legitimation medan utredningen fortsätter.

Det betyder inte att varje anmäld läkare är farlig eller att varje misstanke är riktig. Men när allvarliga och återkommande uppgifter inte utreds skyndsamt kan patienter utsättas för risker som hade kunnat förebyggas.

Särskilt känsliga är ärenden som gäller felaktig läkemedelsförskrivning, allvarliga brister i yrkesutövningen eller andra omständigheter som kan påverka en läkares lämplighet.

JO:s kritik gäller därför inte bara myndighetens administrativa arbete. Hur snabbt tillsynen fungerar har direkt betydelse för möjligheten att ingripa innan fler patienter riskerar att drabbas.

Ivo: Har genomfört förändringar

Ivo uppger att myndigheten tar kritiken på stort allvar.

Avdelningschefen Mattias Fredricson säger i en kommentar till Läkartidningen att det är bekymmersamt när läkare som kan innebära allvarliga patientsäkerhetsrisker får möjlighet att fortsätta arbeta.

Myndigheten beskriver flera förändringar som redan har genomförts eller påbörjats.

Bland annat har äldre ärenden prioriterats, handläggningen samordnats nationellt och chefsansvaret förtydligats. Ivo uppger också att ett särskilt sjupunktsprogram har införts för att effektivisera arbetet.

Under 2025 rekryterades drygt 20 nya medarbetare. Dessutom utvecklar myndigheten digitala verktyg för att tidigare upptäcka ärenden som riskerar att bli liggande.

Enligt Ivo har satsningen på äldre ärenden bidragit till att fler utredningar kunnat avslutas.

JO välkomnar förbättringsarbetet, men framhåller att myndigheten måste se till att förändringarna också leder till kortare handläggningstider i praktiken.

Beslutet har skickats till regeringen för kännedom.

Vem beslutar att en läkare ska förlora legitimationen?

Det är inte Ivo som fattar det slutliga beslutet om att återkalla en läkarlegitimation.

Ansvaret är fördelat mellan flera myndigheter.

Myndighet	Vad gör myndigheten?
Ivo	Utreder misstänkta brister och kan begära återkallelse.
HSAN	Prövar ärendet och beslutar om legitimationen ska återkallas.
Socialstyrelsen	Utfärdar legitimationer och sköter administrationen kring HSAN.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) är en domstolsliknande myndighet som prövar frågor om bland annat återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätt.

Enligt patientsäkerhetslagen kan en legitimation återkallas exempelvis om läkaren visat grov oskicklighet, begått vissa allvarliga brott eller av andra skäl bedöms vara uppenbart olämplig för yrket.

Det räcker alltså inte att en läkare har blivit anmäld. Det krävs en rättslig prövning innan legitimationen kan återkallas.

Den som vill förstå hur besluten fattas kan läsa mer hos Socialstyrelsen om Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Att Ivo begär en återkallelse innebär inte heller att HSAN automatiskt bifaller begäran.

Ett aktuellt exempel på myndigheternas olika roller är Ivos begäran att återkalla legitimationerna för två psykiatriläkare från Sahlgrenska.

Kan en läkare stoppas innan utredningen är klar?

Ja. Det finns möjlighet att tillfälligt återkalla en läkarlegitimation innan det slutliga beslutet har fattats.

Det kallas interimistisk återkallelse och kan beslutas av HSAN när lagens förutsättningar är uppfyllda.

Det krävs bland annat sannolika skäl för återkallelse och att åtgärden behövs för patientsäkerheten eller av allmänna skäl.

En sådan åtgärd kan vara särskilt viktig när det finns misstankar om allvarliga risker och en fullständig utredning ännu inte har kunnat avslutas.

Men i inget av JO:s elva granskade ärenden hade Ivo begärt en tillfällig återkallelse. Enligt JO hade myndigheten övervägt möjligheten i endast ett fall.

Det är en central del av kritiken: Även när en utredning behöver fortsätta finns rättsliga möjligheter att agera tidigare.

Förslag ska göra det möjligt att ingripa snabbare

Frågan om hur myndigheterna ska kunna agera mot läkare som misstänks utgöra en patientsäkerhetsrisk har också utretts på nationell nivå.

I betänkandet SOU 2026:19, som presenterades i mars, föreslås att Ivo själv ska kunna fatta tillfälliga beslut om återkallelse av legitimation i stället för att behöva gå via HSAN.

Syftet är att korta tiden mellan att allvarliga risker upptäcks och att myndigheten kan ingripa.

Utredningen innehåller även förslag om förändrade förutsättningar för tillfälliga begränsningar av förskrivningsrätten.

Det handlar fortfarande om förslag, inte om redan införda regler.

För patienter är den avgörande frågan hur snabbt tillsynen kan omsättas i praktiska åtgärder. JO:s granskning visar att det inte räcker att det finns lagliga möjligheter att ingripa om ärenden samtidigt blir liggande under flera år.