Ryssland ifrågasätter vad europeiska länder kan bidra med i fredsförhandlingarna om Ukraina. Efter två dagars samtal i Abu Dhabi vill den ryske chefsförhandlaren Vladimir Medinskij i stället diskutera en ny säkerhetsordning för hela Europa. Samtidigt går USA, EU och Nato vidare med planer på ett bredare förhandlingsformat där europeiska företrädare ska kunna delta.

Rysslands chefsförhandlare Vladimir Medinskij presenterade på onsdagen den 11 november nya besked efter de USA-medlade fredssamtalen i Abu Dhabi. Enligt Reuters har Ryssland och USA nått samsyn i vissa frågor, men betydande motsättningar kvarstår.

Medinskij ifrågasätter samtidigt Europas roll i processen. Han hävdar att europeiska länder inte har presenterat några konkreta fredsförslag och ställer frågan vad de egentligen kan tillföra fortsatta förhandlingar.

Uttalandet kommer samtidigt som EU, Nato och Ukraina kräver att Europas säkerhet inte ska avgöras utan europeiskt deltagande.

Ryssland vill diskutera en ny säkerhetsordning

Medinskij gjorde sina uttalanden i rysk statlig tv efter förhandlingarna i Förenade arabemiraten den 10–11 november.

Enligt den ryske chefsförhandlaren finns en viss samsyn mellan Moskva och Washington om hur Europas framtida säkerhet ska organiseras. Han framhöll samtidigt att flera frågor fortfarande är olösta.

Ryssland vill se en moderniserad europeisk säkerhetsordning som enligt Medinskij inte ska missgynna något enskilt land.

Vad en sådan ordning skulle innehålla är däremot inte klarlagt. Något färdigt avtal har inte presenterats, och det finns inga bekräftade uppgifter om att USA accepterat ryska krav på förändringar av Natos ställning.

Det är en viktig skillnad. Att förhandlingsparter har diskuterat en fråga innebär inte att de har enats om hur den ska lösas.

Medinskijs kommentarer flyttar också uppmärksamheten från enskilda delar av ett möjligt fredsavtal till en större fråga: Vilket inflytande ska Ryssland ha över Europas säkerhet efter kriget?

USA vill diskutera Europas deltagande

Den ryska kritiken mot europeiska länder står i kontrast till vad USA:s företrädare sagt om nästa steg i förhandlingarna.

USA:s sändebud Jared Kushner meddelade under onsdagen att en utvidgning av förhandlingsformatet med europeiska representanter ska diskuteras i kommande samtal.

Kushner beskrev EU och Nato som viktiga delar av en framtida säkerhetslösning. Han betonade samtidigt att betydande motsättningar kvarstår och att det fortfarande finns stora problem med förtroendet mellan parterna.

Det finns därför inget bekräftat amerikanskt besked om att Europa ska utestängas från förhandlingarna.

Frågan är snarare vilken roll europeiska länder ska få, när de ska delta och vilket inflytande de ska ha över eventuella överenskommelser.

Europeiska företrädare har redan krävt en tydligare plats i processen. Det har bland annat skett genom kraven på europeiskt deltagande i Ukrainasamtalen i Abu Dhabi.

EU och Nato har redan presenterat gemensamma principer

Medinskijs påstående om avsaknaden av europeiska förslag behöver sättas i sitt sammanhang.

Redan den 10 november publicerade Europeiska rådet ett gemensamt uttalande om samtalen i Abu Dhabi.

Bakom uttalandet stod företrädare för EU, Frankrike, Tyskland, Italien, Storbritannien, Ukraina, USA och Nato.

Där betonades bland annat nationell suveränitet, territoriell integritet, trovärdiga säkerhetsgarantier och Natos betydelse för Europas kollektiva försvar.

Det innebär inte att de europeiska länderna har presenterat ett fullständigt fredsavtal som Ryssland accepterar. Däremot visar uttalandet att de har formulerat gemensamma principer för en framtida uppgörelse.

Frågan om representation har också drivits av enskilda europeiska regeringschefer. Italiens premiärminister Giorgia Meloni har tidigare krävt att EU ska ha en egen förhandlare i Ukrainaprocessen.

Någon separat officiell reaktion från EU eller Nato på Medinskijs senaste uttalanden har ännu inte kunnat bekräftas.

Vad skulle en ny säkerhetsordning innebära?

En europeisk säkerhetsordning handlar om de regler, avtal och institutioner som ska minska risken för militära konflikter mellan stater.

Det kan exempelvis omfatta rustningskontroll, militär närvaro, krishantering, övervakningsmekanismer och överenskommelser om hur länder ska agera vid säkerhetspolitiska kriser.

Men det finns en avgörande skillnad mellan att skapa nya former för samarbete och att begränsa andra staters rätt att själva välja säkerhetspolitisk inriktning.

Ryssland har tidigare krävt att Nato ska avstå från ytterligare utvidgning och begränsa sin militära närvaro i länder som blev medlemmar efter 1997.

De kraven framfördes bland annat inför den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina 2022.

Nato har motsatt sig principen att enskilda länder ska ha olika säkerhetsrättigheter beroende på när de anslöt sig till försvarsalliansen.

Medinskij har även hänvisat till Jalta och Potsdam, de historiska konferenserna 1945 där stormakterna diskuterade efterkrigstidens Europa.

Sådana historiska jämförelser visar hur den ryska förhandlingsretoriken ser ut. De innebär däremot inte att någon ny uppdelning av Europa har avtalats.

En framtida säkerhetsuppgörelse kan därmed handla om mycket olika saker. Det kan röra sig om begränsade avtal för att minska militära risker, men också om mer långtgående förslag som skulle förändra förhållandet mellan Nato och Ryssland.

Så kan Sverige påverkas

Sverige har varit medlem i Nato sedan den 7 mars 2024 och omfattas av alliansens kollektiva försvar enligt artikel 5.

Det gör diskussionen om Europas framtida säkerhet direkt relevant för svenska försvarsintressen.

Framför allt finns tre frågor som kan få betydelse.

Natos närvaro i Östersjöområdet

Sverige är en del av Natos försvarsplanering i norra Europa och Östersjöregionen.

Om framtida avtal skulle innehålla begränsningar av militär verksamhet, övningar eller närvaro i vissa geografiska områden kan det påverka hur alliansen planerar sitt försvar.

Det finns dock inget bekräftat beslut om några sådana begränsningar.

Sveriges möjlighet att påverka

En annan fråga gäller vilka länder som får delta när Europas säkerhet diskuteras.

Statsminister Ulf Kristersson deltog den 6 november i samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och andra nordiska och baltiska ledare.

Deltagarna framhöll att europeiska länder måste vara delaktiga i diskussioner som rör Europas säkerhet.

För Sverige handlar det därmed inte bara om Ukrainas framtid utan också om möjligheten att påverka säkerhetspolitiska beslut som kan få långsiktiga konsekvenser för den egna regionen.

Säkerhetsgarantier till Ukraina

Sverige deltar också i det internationella arbetet med möjliga säkerhetsgarantier till Ukraina efter en framtida vapenvila.

Den svenska regeringen har tidigare beskrivit tänkbara bidrag, bland annat flygövervakning, minröjning till havs och militär utbildning.

Sådana insatser förutsätter politiska beslut och rätt säkerhetsmässiga förutsättningar. De är inte redan beslutade som en del av ett nytt fredsavtal.

Hur Europas framtida säkerhetsordning utformas kan därför få betydelse för vilka garantier Ukraina faktiskt erbjuds och vilka åtaganden Sverige och andra europeiska länder kan komma att göra.

Ukraina kräver en plats för Europa

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har efter onsdagens förhandlingar betonat att europeiska länder behöver delta i de viktiga diplomatiska stegen.

Han har också lyft fram behovet av tydliga och trovärdiga säkerhetsgarantier.

För Ukraina är det en central fråga hur ett eventuellt fredsavtal ska förhindra att landet återigen utsätts för ett militärt angrepp.

Det gör att förhandlingarna inte enbart handlar om att få stopp på striderna. De berör också Ukrainas framtida försvarsförmåga, internationella stöd och relation till europeiska säkerhetsinstitutioner.

Under onsdagens samtal har parterna även behandlat mer konkreta frågor om kriget, bland annat fångutväxling. Ryssland och Ukraina har nått en överenskommelse om fångutbyte, men de större politiska motsättningarna kvarstår.

Nya samtal väntas den 12 november

Enligt den amerikanska sidan planerar sändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner nya diplomatiska möten torsdagen den 12 november.

Planen är att först träffa Rysslands president Vladimir Putin i Moskva och därefter Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Dublin.

Vid de fortsatta samtalen ska även möjligheten att utvidga förhandlingarna med europeiska företrädare diskuteras.

Det innebär att frågan om Europas plats vid förhandlingsbordet väntas bli en del av nästa förhandlingsomgång. Någon slutlig överenskommelse om vilka länder som ska delta eller hur en ny europeisk säkerhetsordning ska utformas finns ännu inte.