Italiens premiärminister Giorgia Meloni kräver att EU utser en gemensam företrädare för fredsförhandlingarna om Ukraina. I ett brev till Europeiska rådets ordförande António Costa varnar hon för att splittrade diplomatiska initiativ försvagar Europas inflytande. Kravet kommer bara dagar före nya planerade samtal mellan USA, Ukraina och Ryssland i Abu Dhabi, där EU inte har någon självklar plats vid förhandlingsbordet.

Melonis initiativ offentliggjordes torsdagen den 5 november 2026. Enligt Reuters vill den italienska premiärministern att EU:s stats- och regeringschefer redan nästa vecka diskuterar hur unionen ska företrädas i de fortsatta fredsförhandlingarna.

Hon föreslår att ett formellt beslut om en gemensam förhandlare och dennes mandat fattas i december. Innan dess vill hon att EU samråder med bland andra Storbritannien och Norge.

Förslaget innebär inte att någon ny EU-förhandlare redan har utsetts. Det handlar om ett politiskt initiativ som medlemsländerna ännu inte har tagit ställning till gemensamt.

Meloni kritiserar Europas konkurrerande fredsinitiativ

Melonis huvudsakliga invändning är att Europas diplomatiska arbete bedrivs genom flera delvis överlappande grupper med olika deltagare och politiska mandat.

Storbritannien, Frankrike och Tyskland samordnar delar av sin Ukrainapolitik genom det så kallade E3-formatet. Samtidigt arbetar de villigas koalition, där även andra europeiska länder deltar, med frågor om Ukrainas framtida säkerhet.

Därutöver förekommer kontakter genom EU:s egna institutioner och andra internationella samarbetsformat.

Meloni anser att denna uppdelning riskerar att göra det svårare för Europa att påverka en slutlig fredsuppgörelse. Enligt hennes förslag behöver medlemsländerna därför komma överens om vem som kan tala för EU och vilka frågor personen får förhandla om.

Hon har samtidigt klargjort att hon inte kräver uppdraget för egen del eller att Italien ska få någon särskild förhandlingsroll.

Det centrala är enligt hennes resonemang att Europas företrädare har ett tydligt politiskt mandat, i stället för att olika regeringar för fram egna ståndpunkter utan gemensam förankring.

Nya fredssamtal i Abu Dhabi utan EU vid bordet

Tidpunkten för Melonis initiativ är särskilt betydelsefull.

Den 10–11 november planeras nya förhandlingar i Abu Dhabi mellan företrädare för USA, Ukraina och Ryssland. Samtalen väntas bland annat beröra säkerhetsgarantier, möjligheter till nedtrappning och förutsättningarna för en framtida fredsuppgörelse.

Rysslands delegation ska enligt de offentliggjorda uppgifterna ledas av Vladimir Medinskij.

Men några europeiska företrädare har inte bjudits in som deltagare i själva trepartsförhandlingarna.

Den ryske presidentrådgivaren Jurij Usjakov har öppnat för att europeiska representanter kan befinna sig i Abu Dhabi och hålla separata möten med amerikanska och ukrainska förhandlare.

Det är en viktig skillnad. Europa är inte utestängt från alla diplomatiska kontakter, men saknar en garanterad plats vid de direkta samtalen mellan de tre länderna.

Frågan har även behandlats i tidigare kontakter mellan Ukraina och USA. Hurbra har tidigare rapporterat om planeringen av de nya fredssamtalen i Abu Dhabi och de diplomatiska försök som föregått mötet.

Melonis tidsplan kan inte påverka den första förhandlingsrundan

Det finns samtidigt ett praktiskt problem med den italienska premiärministerns förslag.

Hon vill att EU-ledarna diskuterar frågan vid ett informellt möte i Dublin den 13 november. Det är två dagar efter att samtalen i Abu Dhabi enligt nuvarande plan ska ha avslutats.

Ett eventuellt formellt EU-beslut skulle dessutom dröja till december.

Förslaget kan därmed få betydelse för fortsatta förhandlingsrundor och hur Europa organiserar sitt långsiktiga deltagande. Däremot skulle det inte automatiskt ge EU en plats vid de närmast förestående samtalen.

Costa och Zelenskyj diskuterade Europas roll samma dag

Samtidigt som Melonis brev blev känt höll Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ett möte med Europeiska rådets ordförande António Costa i Madrid.

Enligt Ukrainas presidentkanslis officiella redogörelse diskuterade de bland annat Europas roll i arbetet med säkerhetsgarantier och Ukrainas ekonomiska återuppbyggnad.

Costa ställde sig bakom Zelenskyjs uppfattning att europeiska företrädare måste vara delaktiga när dessa frågor avgörs.

Det är ett tydligt stöd för att Europa behöver inflytande över en framtida fredsuppgörelse. Däremot innebär uttalandet inte att Costa uttryckligen har accepterat Melonis idé om en enda gemensam EU-förhandlare.

Även Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har framhållit behovet av europeiskt deltagande.

Den 3 november välkomnade han de planerade samtalen i Abu Dhabi men betonade samtidigt att Ryssland måste visa verklig vilja att förhandla om en vapenvila.

Merz uttalade sig innan Melonis brev offentliggjordes. Hans besked visar att frågan redan var aktuell bland Europas ledare, men kan inte betraktas som en direkt reaktion på hennes förslag.

Något samlat ställningstagande från EU:s medlemsländer till det nya initiativet finns ännu inte.

EU har redan Kaja Kallas som utrikespolitisk företrädare

En central fråga är varför Meloni anser att unionen behöver en särskild förhandlare när EU redan har en utrikespolitisk ledning.

Kaja Kallas är unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Hon ansvarar för att samordna och företräda EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och leder medlemsländernas möten i utrikesrådet.

Melonis förslag innebär därför inte att Europa saknar en befintlig diplomatisk företrädare.

Skillnaden ligger i mandatet.

Att företräda EU i det löpande utrikespolitiska arbetet är inte samma sak som att ha medlemsländernas uttryckliga godkännande att förhandla om exempelvis säkerhetsgarantier, ekonomiska åtaganden eller andra delar av en uppgörelse med Ryssland.

Det är heller inte klarlagt om Meloni vill att Kallas ska få ett särskilt förhandlingsmandat eller om en annan person ska utses.

EU:s beslutsregler kan bli ett hinder

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik bygger till stor del på enhällighet mellan medlemsländerna, även om det finns undantag för vissa beslut.

Ett förhandlingsmandat som berör känsliga säkerhetsfrågor skulle därför kräva noggrann politisk förankring.

Det är särskilt viktigt eftersom medlemsländerna har olika förutsättningar och nationella befogenheter när det gäller försvar, militära insatser och ekonomiska garantier.

En gemensam företrädare skulle inte automatiskt kunna lova militära eller ekonomiska åtaganden för varje medlemslands räkning.

Vad betyder Melonis förslag för Sverige?

För Sveriges del handlar frågan både om inflytande och om vilka skyldigheter en framtida fredsuppgörelse skulle kunna medföra.

Den svenska regeringen har tillsammans med andra nordiska och baltiska länder betonat att en hållbar fred måste respektera Ukrainas suveränitet och internationell rätt.

Sverige deltar också i det internationella arbetet med säkerhetsgarantier och har uttryckt beredskap att bidra till en multinationell säkerhetsstyrka under rätt förutsättningar.

Om EU skulle utse en gemensam förhandlare får Sverige möjlighet att påverka mandatets innehåll genom medlemsländernas gemensamma beslutsprocesser.

Det skulle kunna ge Sverige och andra mindre medlemsländer ett mer formaliserat inflytande än om de viktigaste kontakterna främst sköts av ett fåtal större europeiska stater.

Samtidigt skulle ett sådant upplägg kräva att svenska intressen och säkerhetspolitiska ställningstaganden förankras tydligt innan förhandlingarna.

En EU-förhandlare skulle exempelvis inte ensam kunna besluta att Sverige ska bidra med trupp till Ukraina. Sådana åtaganden måste hanteras enligt gällande nationella beslutsregler.

Någon offentlig svensk reaktion på just Melonis brev har ännu inte bekräftats.

Därför blir november avgörande för Europas inflytande

EU:s möjligheter att påverka fredsprocessen kommer att prövas under de närmaste veckorna.

Datum	Vad som väntas
10–11 november	Planerade fredssamtal mellan USA, Ukraina och Ryssland i Abu Dhabi
12 november	Europeiska politiska gemenskapens möte i Dublin
13 november	Informellt möte i Europeiska rådet där Meloni vill diskutera en gemensam förhandlare
December	Meloni föreslår ett formellt beslut om företrädare och mandat

Mycket av den diplomatiska diskussionen handlar om hur en framtida fred ska kunna garanteras och vilka länder som förväntas bidra ekonomiskt eller militärt.

Europa har redan en betydande roll i stödet till Ukraina. Flera europeiska länder har också deltagit i tidigare förhandlingar om säkerhetslösningar, bland annat genom kontakter med USA. Hurbra har tidigare beskrivit fredsdiskussionerna mellan Ukraina och USA i Miami.

Melonis oro gäller att Europas ansvar för en möjlig fredsuppgörelse kan bli större än dess faktiska inflytande över villkoren.

Om USA, Ukraina och Ryssland når fram till överenskommelser som kräver europeiska säkerhetsgarantier eller ekonomiska insatser kan EU-länderna få ta ställning till åtaganden som de inte fullt ut varit med och förhandlat fram.

Nästa konkreta besked väntas från samtalen i Abu Dhabi den 10–11 november. Först därefter samlas EU-ledarna i Dublin för att diskutera hur Europa ska företrädas i den fortsatta fredsprocessen.