Sverige får omkring 15 000 färre planerade livsmedelskontroller per år med den nya riskklassningen. Restauranger, kaféer och mindre matbutiker hör till verksamheterna som påverkas mest. Samtidigt ska vissa större livsmedelsföretag kontrolleras oftare. En ny utvärdering från Livsmedelsverket visar varför besöken har fördelats om – och vilka frågor som fortfarande finns om livsmedelssäkerheten.

Omkring 20 procent färre planerade kontroller

Den 9 november 2026 presenterade Livsmedelsverket sin utvärdering av riskklassningsmodellen som infördes den 1 januari 2024.

Enligt utvärderingen innebär modellen att antalet planerade livsmedelskontroller minskar från ungefär 75 000 till 60 000 per år jämfört med den tidigare modellen. Det motsvarar en minskning på cirka 20 procent.

Förändringen beror på att kontrollmyndigheterna ska fördela sina resurser utifrån riskerna i olika delar av livsmedelskedjan.

Det innebär färre rutinmässiga besök hos många verksamheter som bedöms ha lägre risk, medan vissa större företag får fler kontroller.

Det är framför allt restauranger, kaféer, matbutiker och storkök som påverkas av de minskade kontrollfrekvenserna.

Samtidigt visar utvärderingen att omfördelningen inte fungerar lika bra för alla typer av företag.

Därför kontrolleras vissa restauranger mer sällan

Den nya modellen ska göra livsmedelskontrollen mer träffsäker. Hur ofta en verksamhet behöver kontrolleras bestäms bland annat av dess storlek och vilken livsmedelshantering som bedrivs.

En mindre butik som huvudsakligen säljer färdigförpackade livsmedel kan exempelvis bedömas ha lägre risk än en stor anläggning som hanterar känsliga livsmedel.

Även en verksamhets tidigare regelefterlevnad kan påverka kontrollfrekvensen. Företag som uppfyller kraven kan få färre planerade kontroller.

Tanken är att myndigheternas tid ska användas där kontrollen gör störst nytta, i stället för att alla verksamheter ska få lika många besök.

För många mindre företag har den nya fördelningen också inneburit lägre kostnader för livsmedelskontrollen.

Men färre besök betyder inte att kraven på företagen har sänkts. Alla livsmedelsföretag måste fortfarande följa samma grundläggande regler för säker mat.

Stora producenter och grossister får fler kontroller

Samtidigt som kontrollfrekvensen minskar för många restauranger och butiker har vissa större grossister och livsmedelsproducenter fått fler planerade besök.

Det finns en viktig anledning till den prioriteringen.

Om en restaurang gör ett allvarligt misstag i sin livsmedelshantering kan det påverka gästerna som äter där. Om motsvarande problem uppstår hos en stor producent kan livsmedel med samma brist spridas till ett betydligt större antal konsumenter.

Riskerna kan därför få olika omfattning beroende på var i livsmedelskedjan ett problem uppstår.

Genom att kontrollera större verksamheter tidigare i kedjan kan myndigheterna i vissa fall upptäcka problem innan livsmedlen når butiker och restauranger.

Det betyder däremot inte att en stor verksamhet automatiskt är farligare än en liten. Kontrollfrekvensen ska bygga på en samlad riskbedömning.

Betyder färre kontroller att maten blir mindre säker?

Det är den viktigaste frågan ur konsumenternas perspektiv.

Livsmedelsverkets utvärdering visar att den nya modellen överlag fördelar kontrollerna mer efter risk än tidigare. Samtidigt pekar rapporten på brister och områden där modellen kan behöva justeras.

Bland annat har kontrollpersonal uttryckt oro över att vissa verksamheter får för få kontroller. En del inspektörer anser exempelvis att vissa pizzerior borde besökas oftare.

Det finns också kritik mot att modellen är komplicerad och tidskrävande att använda.

Ungefär sju av tio inom kontrollpersonalen gav modellen betyget tre eller fyra på en femgradig skala. Omkring en fjärdedel ansåg att den tidigare modellen var bättre.

Utvärderingen rekommenderar därför att Livsmedelsverket ser över bland annat verksamhetstyper som kan ha fått en olämplig kontrollnivå.

Den stora osäkerheten är vad förändringen faktiskt betyder för livsmedelssäkerheten.

Rapporten visar inte att färre kontroller har lett till fler matförgiftningar eller att livsmedlen blivit mindre säkra. Men den visar inte heller att säkerheten har förbättrats.

Utvärderingen handlar främst om hur kontrollen har fördelats, hur modellen fungerar och vilka problem som har identifierats.

Den som vill fördjupa sig i resultaten kan läsa Livsmedelsverkets utvärdering av riskklassningsmodellen.

Färre planerade kontroller betyder inte färre faktiska besök varje år

Det finns också en viktig skillnad mellan hur många kontroller en modell beräknas ge och hur många som faktiskt genomförs.

Siffrorna 75 000 respektive 60 000 beskriver de ungefärliga årliga nivåerna enligt den gamla och den nya riskklassningen.

Livsmedelsverkets uppföljning för 2025 visar samtidigt att myndigheterna genomförde över 60 000 planerade livsmedelskontroller under året. Det var omkring 4 000 fler än under 2024.

Det innebär inte att utvärderingens slutsats om minskad kontrollfrekvens är felaktig. Siffrorna mäter olika saker.

Den nya modellen innebär färre planerade kontroller än den tidigare modellen skulle ha gett. Det faktiska antalet genomförda besök kan ändå variera mellan åren.

Myndigheterna kan fortfarande ingripa vid problem

För konsumenterna är det viktigt att känna till att planerad livsmedelskontroll bara är en del av myndigheternas arbete.

Om det uppstår misstankar om allvarliga hygienbrister, felaktig livsmedelshantering eller matförgiftning kan kontrollmyndigheten genomföra ytterligare kontroller.

Det gäller även verksamheter som normalt får relativt få rutinbesök.

Ett exempel på hur kontroller kan leda till ingripanden finns i Hurbra:s tidigare rapportering om hygienbrister på ett kafé vid Stockholms centralstation. Där hade inspektioner dokumenterat brister och verksamheten riskerade vite.

Det fallet visar hur livsmedelskontrollen kan användas när problem upptäcks. Det är däremot inget belägg för att den nya riskklassningen skulle ha orsakat bristerna.

Livsmedelsföretagen ansvarar fortfarande för att maten är säker och att verksamheten har fungerande rutiner för exempelvis hygien, temperaturer, förvaring och allergeninformation.

Ansvaret gäller varje dag, oavsett hur lång tid det går mellan myndigheternas besök.

Så gör du om du misstänker matförgiftning

Den som misstänker att maten från en restaurang, butik eller annan livsmedelsverksamhet har orsakat matförgiftning bör anmäla det till kommunens livsmedelskontroll.

En snabb anmälan kan hjälpa myndigheterna att hitta smittkällan och förhindra att fler personer blir sjuka.

Det är bra att kunna berätta vad man har ätit, var maten köptes eller serverades och när symtomen började.

Livsmedelsverket beskriver på sin webbplats hur myndigheterna arbetar med att spåra matförgiftningar.

Den nya kontrollmodellen förändrar alltså inte konsumentens möjlighet att rapportera misstänkta problem.

Livsmedelsverkets utvärdering ger stöd för att kontrollresurserna överlag fördelas mer efter risk, men visar också att modellen behöver förbättras på vissa punkter. Hur omfördelningen påverkar livsmedelssäkerheten på längre sikt går ännu inte att avgöra utifrån rapporten.