Anmälningarna om fysiskt våld i svenska skolor har redan passerat förra årets totalsiffra. Fram till den 5 november hade 963 anmälningar kommit in till Arbetsmiljöverket. Elevassistenter och lärare hör till de drabbade. Men statistiken väcker också en viktig fråga: Har våldet blivit vanligare, eller anmäls fler händelser än tidigare?

963 anmälningar om fysiskt våld i skolan

Under årets första drygt tio månader har skolor anmält 963 fall av fysiskt våld till Arbetsmiljöverket. Det visar statistik som nyhetsbyrån TT tagit del av.

Under hela 2025 registrerades 949 anmälningar. Årets siffra är alltså redan 14 högre, trots att nästan två månader återstår.

Sett över en längre period är utvecklingen betydligt tydligare. År 2016 registrerades 442 anmälningar, vilket innebär att antalet hittills under 2026 är mer än dubbelt så högt.

Statistiken omfattar anmälningar från skolformer upp till och med kommunal vuxenutbildning. Förskoleklass och grundskola står för den stora majoriteten.

Siffrorna visar en långsiktig uppgång i antalet registrerade anmälningar, men de berättar inte ensamma hur många våldshändelser som faktiskt inträffar i svenska skolor.

Elevassistenter och lärare särskilt utsatta

Elevassistenter är den yrkesgrupp som återkommer som mest utsatt i den aktuella statistiken. Även lärare och annan skolpersonal drabbas av våld under arbetsdagen.

Det kan handla om slag, sparkar, knuffar, rivningar och bett. Händelserna uppstår ofta i situationer där en elev blir upprörd eller utåtagerande.

För elevassistenter är sådana situationer särskilt relevanta eftersom arbetet ofta innebär nära kontakt med elever som behöver extra stöd i undervisningen eller under skoldagen.

Arbetsmiljöverkets Kristian Hansson beskriver i TT:s rapportering problematiken som nära kopplad till elever vars stödbehov inte tillgodoses. Det handlar alltså inte om att barn generellt skulle ha blivit mer våldsamma till sin natur.

Även arbetsförhållandena spelar en roll i diskussionen. Simon Sandström, huvudskyddsombud för Sveriges Lärare i Stockholm, pekar i TT:s rapportering på minskad bemanning och större elevgrupper som bidragande problem.

Det är viktiga förklaringar från personer med insyn i skolmiljön. Däremot visar inte den nationella anmälningsstatistiken i sig hur stor del av ökningen som kan kopplas till exempelvis personalbrist, resursfördelning eller elevernas stödbehov.

Frågan har också en bredare koppling till elevernas behov av stöd i skolan. Personalens arbetsmiljö och elevernas förutsättningar är inte två helt separata problem.

Vad räknas som en anmälan om våld?

För att förstå siffrorna behöver man skilja mellan olika typer av rapportering.

Arbetsgivare är enligt arbetsmiljölagen skyldiga att anmäla allvarliga arbetsolyckor och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket.

Ett tillbud är en händelse som hade kunnat leda till skada, även om ingen faktiskt skadades. Det innebär att en anmälan inte nödvändigtvis motsvarar en person som fått en fysisk skada.

Reglerna omfattar både skolpersonal och elever i utbildning, men anmälningsstatistiken är inte en fullständig kartläggning av alla konflikter och våldshändelser i skolan.

I TT:s sammanställning finns dessutom flera statistiska mått.

De 755 arbetsolyckorna med befarad sjukfrånvaro tillhör en separat statistikserie som gäller arbetstagare. Siffran ska därför inte läggas ihop med de övriga.

Det bredare måttet som också inkluderar hot och rån, 1 250 anmälningar, har ännu inte passerat helårssiffran 1 353 från 2025.

Det är alltså specifikt anmälningarna om fysiskt våld som redan ligger över förra årets nivå.

Betyder fler anmälningar att våldet ökar?

Inte nödvändigtvis i samma omfattning.

Antalet anmälningar kan påverkas av flera faktorer. Om skolor blir bättre på att rapportera allvarliga händelser kan statistiken stiga även utan att det faktiska antalet våldshändelser ökar lika mycket.

Det kan också finnas skillnader mellan skolor i hur händelser dokumenteras och vilka situationer som bedöms som anmälningspliktiga.

Arbetsmiljöverket har tidigare lyft fram den här osäkerheten. Samtidigt har myndigheten bedömt att problemen med hot och våld i skolan faktiskt har förvärrats.

En anledning är att även andra mått, bland annat anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro, har visat en negativ utveckling.

Det finns därmed stöd för att se våldet som ett växande arbetsmiljöproblem. Men det går inte att dra slutsatsen att den faktiska förekomsten av våld har ökat med exakt samma procenttal som anmälningarna.

En annan begränsning är att elevernas utsatthet inte syns fullständigt i statistiken. Arbetsmiljöverket har tidigare pekat på underrapportering av våld mot elever.

Att personalen dominerar bland anmälningarna betyder därför inte att elever sällan utsätts.

Arbetsmiljöverket hittade brister på tre av fyra skolor

Den nya statistiken kommer efter en omfattande nationell granskning av skolornas förebyggande arbete.

Arbetsmiljöverket inspekterade över 1 500 grund- och gymnasieskolor mellan maj 2023 och oktober 2024. Resultatet presenterades i april 2025.

Vid 75 procent av de inspekterade skolorna upptäcktes brister i arbetet mot hot och våld.

Myndigheten ställde sammanlagt 2 572 krav på åtgärder till över 1 100 skolor.

Bristerna handlade bland annat om otillräckliga riskbedömningar, säkerhetsrutiner och uppföljning av tidigare incidenter.

I Arbetsmiljöverkets redovisning av skolinspektionerna framgår också att de flesta identifierade bristerna åtgärdades efter tillsynen.

Resultatet innebär inte att tre av fyra svenska skolor har omfattande våldsproblem. Inspektionerna undersökte hur skolorna arbetade med riskerna, inte hur många våldshändelser som inträffade på varje skola.

Däremot visar granskningen att det förebyggande arbetet hade stora brister på många av de undersökta arbetsplatserna.

Problemen är inte heller begränsade till den nationella statistiken. Tidigare under hösten uppmärksammades hot och våld mot lärare i Stockholm, där hundratals incidentrapporter registrerades under september.

Vad kan skolorna göra för att minska våldet?

Skolor behöver identifiera risksituationer innan någon skadas, ha fungerande rutiner för hotfulla situationer och följa upp händelser när de inträffar.

Arbetsmiljöverkets tidigare granskning visar att detta inte alltid har fungerat tillräckligt väl.

Att dokumentera och anmäla allvarliga händelser är en del av arbetet, men rapporteringen löser inte problemen på egen hand. Den behöver följas av åtgärder som minskar risken för att liknande situationer uppstår igen.

Det handlar både om personalens säkerhet och om att elever får det stöd de behöver.

För den som arbetar nära elever i utsatta eller konfliktfyllda situationer kan exempelvis fungerande bemanning, tydliga rutiner och tillgång till stöd från kollegor och skolledning vara avgörande.

Den långsiktiga statistiken visar att frågan har funnits under många år. Att enbart konstatera ett nytt rekord i antalet anmälningar räcker därför inte för att förstå utvecklingen.

Årets 963 anmälningar visar att skolornas rapporterade problem med fysiskt våld ligger på en historiskt hög nivå. Hur mycket av ökningen som beror på fler faktiska våldshändelser återstår att fastställa.

Samtidigt visar Arbetsmiljöverkets tidigare tillsyn att många skolor har behövt förbättra sitt förebyggande arbete. Det är där nästa avgörande fråga finns: om åtgärderna också leder till en tryggare arbets- och skolmiljö.