Statens underskott blev betydligt mindre än väntat i oktober. Underskottet landade på 14,5 miljarder kronor, jämfört med prognosen på 28,9 miljarder. Drygt 20 miljarder kronor i EU-pengar bidrog till det bättre utfallet. Men samtidigt ökade Sveriges statsskuld kraftigt – och den positiva överraskningen betyder inte automatiskt att statsfinanserna har förbättrats.

EU-pengar bakom det lägre underskottet

Enligt Riksgäldens redovisning av oktoberutfallet blev statens budgetunderskott 14,5 miljarder kronor under månaden. Det var 14,4 miljarder mindre än myndigheten hade räknat med.

Den viktigaste förklaringen var inbetalningar från EU:s återhämtningsfacilitet på drygt 20 miljarder kronor. Pengarna hade tidigare väntats komma vid andra tidpunkter under året.

Samtidigt var statens skatteinkomster omkring åtta miljarder kronor högre än prognostiserat. Den positiva avvikelsen motverkades delvis av högre utgifter, bland annat inom försvaret.

Även statens nettoutlåning bidrog till att minska den samlade positiva prognosavvikelsen.

Utfallet innebär att staten behövde låna mindre för att täcka oktober månads betalningar än Riksgälden hade räknat med.

Det är däremot inte samma sak som att statens långsiktiga ekonomiska situation har stärkts med 14,4 miljarder kronor.

EU-pengarna väntades redan tidigare under året

En avgörande detalj är att EU-inbetalningarna inte var någon helt ny intäkt som plötsligt tillkommit i statens ekonomi.

I Riksgäldens prognos från maj hade utbetalningarna placerats i juli och december. Under juli uteblev nästan 15 miljarder kronor som myndigheten hade räknat med att få in från EU.

Det bidrog då till att statens underskott blev större än väntat.

När pengarna i stället kom in under oktober uppstod den motsatta effekten. Oktobers underskott blev betydligt mindre än prognosen.

Förskjutningen visar varför en enskild månads budgetsaldo kan ge en missvisande bild av hur statsfinanserna utvecklas.

En betalning som kommer tidigare eller senare än beräknat kan förändra månadens resultat med många miljarder kronor utan att statens inkomster för hela året förändras i motsvarande grad.

Riksgälden uppger att samtliga medel inom Sveriges återhämtningsplan nu har betalats in.

Vad är EU:s återhämtningsfacilitet?

EU:s återhämtningsfacilitet infördes efter coronapandemin för att finansiera reformer och investeringar i medlemsländerna.

Sverige har tilldelats 3,45 miljarder euro i bidrag inom Sveriges återhämtningsplan.

Pengarna är kopplade till bland annat klimatomställning, utbildning, digitalisering och andra investeringar.

Sverige har inte ansökt om lån inom faciliteten. Det handlar alltså om bidrag från EU, inte om nya svenska statslån.

Utbetalningarna är knutna till att Sverige genomför överenskomna reformer och uppfyller fastställda mål.

Statsskulden steg ändå med 71 miljarder kronor

Samtidigt som oktober månads budgetunderskott blev mindre än väntat ökade den officiella svenska statsskulden kraftigt.

Statsskulden steg från omkring 1 279 miljarder kronor i september till 1 350 miljarder kronor i oktober. Det motsvarar en ökning på drygt 71 miljarder kronor under en enda månad.

Vid första anblick kan det framstå som motsägelsefullt. Hur kan statsskulden öka så mycket när statens underskott bara uppgår till 14,5 miljarder kronor?

Förklaringen ligger till stor del i hur statsskulden redovisas och hur staten hanterar sina finansiella tillgångar.

Den officiella statsskulden är ett bruttomått. Det betyder att staten inte drar av sina finansiella förvaltningstillgångar från skulden.

Under oktober ökade dessa tillgångar med omkring 55,7 miljarder kronor. Samtidigt steg den redovisade bruttoskulden med cirka 71,2 miljarder kronor.

Om man i stället använder Riksgäldens alternativa skuldmått, där bland annat förvaltningstillgångar och vidareutlåning beaktas, var skuldökningen omkring 15,7 miljarder kronor.

Skillnaden illustrerar att en ökning av den officiella statsskulden inte alltid motsvarar ett lika stort budgetunderskott.

Även i september påverkades Sveriges statsskuld av hur statens betalningar och upplåning utvecklades.

Vad betyder underskottet för statens lånebehov?

Ett budgetunderskott innebär förenklat att staten betalar ut mer pengar än den får in. Underskottet behöver finansieras, normalt genom statlig upplåning.

Riksgälden ansvarar för statens upplåning, bland annat genom att ge ut statspapper som investerare kan köpa.

När staten får in mer pengar än väntat minskar behovet av att finansiera just den periodens betalningar.

Det kan påverka när och hur mycket staten behöver låna, men det är utvecklingen över längre tid som avgör den samlade skuldsättningen.

Den som vill förstå sambandet kan också läsa mer om hur finansmarknaden påverkar staters möjligheter att låna pengar.

Stora underskott väntas fortfarande 2026 och 2027

I Riksgäldens senaste fullständiga prognos, publicerad i maj, väntades staten redovisa betydande underskott under både 2026 och 2027.

Prognosen innebar också att statsskulden väntades öka till omkring 1 430 miljarder kronor vid slutet av 2026 och 1 633 miljarder kronor vid slutet av 2027.

Att oktoberutfallet blev bättre än väntat är positivt för månadens betalningsbalans, men det räcker inte för att slå fast att helårsunderskottet blir lika mycket lägre.

En stor del av förbättringen beror på att pengar kommit in vid en annan tidpunkt än beräknat.

För att bedöma om statsfinanserna faktiskt utvecklas starkare behöver man också följa skatteinkomster, statliga utgifter och andra förändringar som består över tid.

Nästa prognos kommer den 26 november

Sedan Riksgäldens majprognos har statens samlade budgetutfall utvecklats bättre än beräknat. Den positiva avvikelsen uppgår till 39,8 miljarder kronor.

Men även den siffran innehåller tillfälliga effekter och förskjutningar mellan månader.

Nästa viktiga besked kommer den 26 november 2026, när Riksgälden presenterar en uppdaterad prognos för statens upplåning och ekonomiska utveckling.

Då blir det tydligare hur årets faktiska betalningar påverkar bedömningen av statens lånebehov framöver.

Nästa ordinarie månadsutfall, för november, publiceras den 7 december.

Oktobersiffrorna visar därmed två saker samtidigt: Statens underskott blev klart mindre än väntat, men en stor del av förklaringen är när pengarna betalades in – inte att statens ekonomiska problem plötsligt blivit mindre.