Statens betalningar gav ett underskott på 23 miljarder kronor i september. Det är ett klart bättre utfall än Riksgälden hade räknat med – men betyder inte att den svenska statsskulden har slutat växa.

Underskottet blev 11,6 miljarder mindre än väntat

Staten betalade ut mer pengar än den fick in under september 2026. Underskottet blev närmare 23 miljarder kronor, jämfört med Riksgäldens prognos på 34,6 miljarder.

Utfallet blev därmed omkring 11,6 miljarder kronor bättre än väntat.

Den främsta förklaringen var att skatteinbetalningarna blev högre än prognosen samtidigt som flera myndigheter betalade ut mindre pengar än Riksgälden hade räknat med.

Det primära saldot, som i huvudsak omfattar statens inkomster och utgifter exklusive statsskuldsräntor och Riksgäldens nettoutlåning, blev 12,7 miljarder kronor bättre än prognosen.

Samtidigt fanns poster som drog åt motsatt håll. Riksgäldens nettoutlåning blev 1,4 miljarder högre än beräknat, medan räntebetalningarna på statsskulden blev omkring 0,3 miljarder lägre än prognosen.

Det är alltså inte korrekt att beskriva skillnaden som att staten har ”sparat” 11,6 miljarder kronor. Siffran visar att betalningsflödena under september blev bättre än Riksgälden hade räknat med.

Högre skatteinbetalningar hjälpte staten

Omkring 5 miljarder kronor av förbättringen kom från att skatteinkomsterna blev större än beräknat.

Därtill kom lägre utbetalningar från flera myndigheter.

Det är betydelsefullt för statens kortsiktiga lånebehov. När staten får in mer pengar eller betalar ut mindre än väntat behöver Riksgälden normalt låna mindre för att täcka skillnaden.

Men en enskild månad säger förhållandevis lite om den långsiktiga utvecklingen för Sveriges offentliga finanser.

Det beror bland annat på att Riksgäldens budgetsaldo mäter faktiska betalningar. När stora belopp betalas kan därför göra stor skillnad mellan två månader även om den bakomliggande ekonomiska aktiviteten inte har förändrats lika mycket.

Därför kan månadssiffrorna svänga kraftigt

Utvecklingen under sommaren visar hur stora sådana variationer kan bli.

I juli blev statens saldo nästan 17 miljarder kronor sämre än prognosen. En viktig förklaring var att en EU-inbetalning på närmare 15 miljarder kronor inte kom den månad som Riksgälden hade räknat med.

I augusti kom i stället ett mycket starkare utfall. Staten redovisade då ett överskott på 61,9 miljarder kronor, hela 35,3 miljarder bättre än prognosen.

Bland förklaringarna fanns en tidigare okänd inbetalning till Försvarets materielverk kopplad till finansieringen av 16 Gripen E till Ukraina. Dessutom ökade inlåningen från bland annat Pensionsmyndigheten och Svenska kraftnät.

Det illustrerar varför en enskild månads underskott eller överskott inte bör tolkas som att statsfinansernas riktning plötsligt har ändrats.

Sett över den senaste tolvmånadersperioden uppgick statens underskott till 134,3 miljarder kronor.

Statsskulden är 1 279 miljarder kronor

Vid utgången av september uppgick Sveriges statsskuld till 1 279 miljarder kronor.

Det är ett betydligt större belopp än septemberunderskottet eftersom statsskulden är det samlade resultatet av statens upplåning över lång tid.

Ett underskott på 23 miljarder kronor betyder förenklat att staten under månaden hade större betalningar ut än in. När staten har underskott behöver Riksgälden finansiera det genom upplåning eller genom att använda tillgängliga medel.

Statsskulden på 1 279 miljarder kronor är däremot själva skuldstocken.

För att bedöma hur stor den är behöver man sätta den i relation till den svenska ekonomin.

I Riksgäldens senaste fullständiga prognos väntades statsskulden motsvara omkring 21 procent av BNP vid utgången av 2026. Det kan jämföras med omkring 19 procent vid utgången av 2025.

Sverige går alltså mot en högre statsskuld, men från en förhållandevis låg nivå.

Den ekonomiska utvecklingen är också viktig för relationen mellan skuld och BNP. Hurbra har tidigare gått igenom hur Sveriges BNP utvecklades under andra kvartalet 2026, då ekonomin växte både jämfört med föregående kvartal och med samma period året före.

Statsskuld och offentlig skuld är inte samma sak

Det finns dessutom två skuldmått som lätt blandas ihop.

Riksgäldens statsskuld gäller staten. Det är den som var 1 279 miljarder kronor vid utgången av september.

Den så kallade Maastrichtskulden är bredare. Där räknas hela den offentliga förvaltningen in, bland annat staten, kommuner och regioner. Det är också det mått som normalt används när länder inom EU jämförs.

Sveriges Maastrichtskuld var 35,4 procent av BNP för 2025. Under första kvartalet 2026 låg den på knappt 35 procent av BNP, jämfört med drygt 80 procent i EU som helhet.

Även med stigande svensk upplåning är skuldnivån därmed låg jämfört med många andra europeiska länder.

Riksgälden räknar fortfarande med stort underskott 2026

Det bättre septemberutfallet innebär inte i sig att Riksgäldens prognos för hela året har ändrats.

I den senaste fullständiga prognosen, som publicerades i maj, räknade myndigheten med ett budgetunderskott på 196 miljarder kronor för 2026. För 2027 var prognosen ett underskott på 208 miljarder.

Statsskulden väntades samtidigt öka till omkring 1 430 miljarder kronor vid slutet av 2026 och till drygt 1 630 miljarder under 2027.

Bakom utvecklingen ligger bland annat ökade försvarsutgifter, finanspolitiska åtgärder och högre nettoutlåning.

Sedan majprognosen har de månatliga utfallen sammantaget blivit bättre än Riksgälden väntade sig. Men det går inte att automatiskt räkna av hela den skillnaden från prognosen för året. En del av avvikelserna beror på engångsposter och på att betalningar har flyttats mellan månader.

Nästa större besked kommer därför först när Riksgälden presenterar en ny prognos den 26 november.

Ett bättre utfall – men inte en vändning för skulden

September gav alltså positiva besked jämfört med Riksgäldens förväntningar.

Högre skatteinbetalningar och lägre myndighetsutbetalningar gjorde att underskottet blev omkring en tredjedel mindre än prognostiserat.

Men siffran ska inte tolkas som att staten plötsligt har gått mot balans eller att Sveriges skuldökning har upphört.

Den senaste helårsprognosen pekar fortfarande mot ett betydande underskott och en växande statsskuld. Skillnaden är att Sverige går in i den utvecklingen med en offentlig skuld som fortfarande är låg i ett europeiskt perspektiv.

Det aktuella septemberutfallet finns hos Riksgälden.