Den tidigare Formel 1-världsmästaren Alan Jones har avlidit, 80 år gammal. Australiern, som tog Williams första förartitel 1980 och vann tolv Grand Prix under sin karriär, dog torsdagen den 5 november efter en kort tids sjukdom. Familjen har bekräftat dödsfallet och hyllningar har kommit från både Williams och Formel 1.

Alan Jones fyllde 80 år den 2 november och avled bara tre dagar senare. Dödsbeskedet offentliggjordes genom Australiens motorsportförbund, Motorsport Australia, där hans hustru Amanda Butler-Davis bekräftade att han gått bort efter en kort tids sjukdom.

Någon närmare dödsorsak har inte offentliggjorts. Jones efterlämnar sin hustru och sex barn.

Han var en av Australiens mest framgångsrika racerförare och spelade en avgörande roll när Williams etablerade sig som ett av Formel 1:s ledande stall. Hans VM-titel 1980 blev den första i stallets historia och inledningen på en period med flera världsmästerskap.

Familjen bekräftar Alan Jones död

Familjens besked publicerades den 5 november genom Motorsport Australia. I uttalandet uppmärksammas Jones långa karriär inom motorsporten och hans betydelse för människorna omkring honom.

Familjen har inte lämnat några ytterligare uppgifter om sjukdomen.

Det officiella uttalandet från Alan Jones familj finns publicerat hos Motorsport Australia.

Jones hade en särskild ställning inom australisk motorsport. När han vann Formel 1-VM 1980 blev han landets andra världsmästare efter Jack Brabham, som hade tagit tre titlar mellan 1959 och 1966.

Ingen australisk förare har därefter vunnit förarmästerskapet. Jones förblev därmed Australiens senaste Formel 1-världsmästare fram till sin död.

Williams och Formel 1 hyllar världsmästaren

Williams har uppmärksammat Jones bortgång och hans betydelse för stallets historia.

Australiern var en central del av det lag som byggdes upp kring stallgrundaren Frank Williams och den tekniske ledaren Patrick Head under slutet av 1970-talet.

Jones var känd för en direkt och kompromisslös körstil. Kombinationen av hans erfarenhet, tävlingsinstinkt och Williams tekniska utveckling gjorde stallet till en verklig utmanare om världsmästerskapet.

Formel 1:s vd Stefano Domenicali har också hyllat Jones och särskilt lyft fram hans roll när Williams vann både förar- och konstruktörsmästerskapet 1980.

Även Motorsport Australia har framhållit hans internationella framgångar och betydelse för flera generationer australiska racerförare.

Så vann Alan Jones Formel 1-VM 1980

Säsongen 1980 blev höjdpunkten i Jones karriär. Tillsammans med Williams och den framgångsrika FW07B-bilen vann han fem av årets 14 VM-lopp.

Jones inledde säsongen med seger i Argentina. Därefter vann han även i Frankrike, Storbritannien, Kanada och USA.

Den främsta utmanaren var brasilianaren Nelson Piquet i Brabham, medan Williams andra förare Carlos Reutemann också tillhörde toppskiktet.

Jones säkrade världsmästartiteln vid Kanadas Grand Prix den 28 september, med en tävling kvar att köra. Han avslutade sedan säsongen genom att vinna USA:s Grand Prix på Watkins Glen.

Slutställningen i förar-VM 1980:

Med 67 poäng slutade Jones 13 poäng före Piquet.

Samma år vann Williams sitt första konstruktörsmästerskap. Stallet tog därmed hem båda världsmästartitlarna under en säsong som förändrade dess ställning inom Formel 1.

Jones lade grunden till Williams storhetstid

När Jones anslöt till Williams inför säsongen 1978 var stallet fortfarande under uppbyggnad. Frank Williams hade stora ambitioner, men organisationen hade ännu inte etablerat sig bland sportens främsta.

Jones tog stallets första pallplats redan under sin första säsong. Året därpå utvecklades Williams till en vinnare.

Stallets första Grand Prix-seger kom genom Clay Regazzoni vid Storbritanniens Grand Prix 1979. Jones följde upp framgången genom att vinna fyra lopp samma säsong och sluta trea i världsmästerskapet.

Med Jones bakom ratten blev Williams en av de mest konkurrenskraftiga organisationerna i mästerskapet.

VM-titeln 1980 bekräftade framgången och gjorde honom till den första föraren som blev världsmästare med Williams.

Stallet skulle senare vinna ytterligare sex förartitlar, bland annat genom Keke Rosberg, Nelson Piquet, Nigel Mansell och Alain Prost.

Totalt har Williams tagit sju förarmästerskap och nio konstruktörsmästerskap. Jones första titel är fortfarande en av de viktigaste milstolparna i stallhistorien.

Tolv Grand Prix-segrar under karriären

Jones hade redan vunnit ett Formel 1-lopp innan han kom till Williams.

Hans första seger kom med Shadow vid Österrikes Grand Prix 1977. Det var en uppmärksammad framgång eftersom Shadow inte tillhörde de etablerade topstallen.

Med Williams vann han ytterligare elva VM-lopp mellan 1979 och 1981.

Hans tolv segrar fördelades så här:

Efter världsmästartiteln fortsatte Jones att vinna lopp under 1981. Han slutade trea i mästerskapet men valde att lämna Formel 1 efter säsongen.

Beslutet innebar att en av sportens främsta förare avslutade sin första period i mästerskapet medan han fortfarande tillhörde världseliten.

Gjorde comeback och fortsatte inom motorsporten

Jones återvände till Formel 1 under en kort period med Arrows 1983.

Han gjorde därefter ytterligare en comeback med Haas, där han tävlade under delar av 1985 och hela 1986. Resultaten blev inte lika framgångsrika som under åren med Williams.

Hans sista Formel 1-start kom vid Australiens Grand Prix i Adelaide 1986.

Efter F1-karriären fortsatte Jones att tävla inom australisk motorsport, bland annat i touring car-racing och långlopp.

Han arbetade senare även som TV-kommentator och hade uppdrag inom det internationella bilsportförbundet FIA. Han förblev därmed en välkänd profil inom Formel 1 långt efter sin sista Grand Prix-start.

Jones insatser uppmärksammades också genom hans inval i International Motorsports Hall of Fame.

Hans största sportsliga avtryck kom dock under de fyra säsongerna med Williams 1978–1981. Under den perioden gick stallet från utmanare till världsmästare, med Jones som den första föraren att föra hem VM-titeln.