Riksdagen har beslutat att göra det svårare att ändra Sveriges grundlagar. Från den 1 april 2027 krävs stöd från minst 233 av riksdagens 349 ledamöter för att slutligt godkänna en grundlagsändring. Samtidigt stärks domstolarnas oberoende.

Det slutliga beslutet fattades onsdagen den 4 november 2026. Totalt röstade 284 ledamöter ja och 61 nej. Sverigedemokraterna var det enda partiet som motsatte sig förslaget.

Ändringarna ska ge ett starkare skydd för demokratins grundläggande regler och minska möjligheterna till politisk påverkan på domstolarna.

Så blir det svårare att ändra grundlagen

För att ändra en svensk grundlag krävs två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval mellan besluten. Det systemet behålls, men kraven på hur många ledamöter som måste stödja en ändring skärps.

Från den 1 april 2027 gäller följande:

• Första beslutet: Minst 175 av riksdagens 349 ledamöter måste rösta ja.
• Andra beslutet: Minst 233 ledamöter måste rösta ja, motsvarande två tredjedelar av riksdagen.
• Mellan besluten: Ett ordinarie riksdagsval ska fortfarande hållas.
• Inför valet: Det första beslutet ska som huvudregel fattas senast fyra månader före valet.

Det nya tvåtredjedelskravet innebär att 117 ledamöter kan stoppa en grundlagsändring, även om samtliga övriga röstar för.

Tidigare har det räckt med enkel majoritet vid båda besluten.

Reglerna försvårar också ändringar av riksdagsordningens huvudbestämmelser när dessa beslutas genom två omröstningar med ett mellanliggande val.

Så röstade partierna

Sju av riksdagens åtta partier stödde grundlagsändringarna.

Fyra ledamöter var frånvarande.

Sverigedemokraterna invände framför allt mot det skärpta kravet för grundlagsändringar. Partiet anser att det redan finns ett starkt skydd genom två riksdagsbeslut med ett val emellan.

Enligt SD riskerar det nya kravet att ge en minoritet möjlighet att stoppa även förändringar som kan vara nödvändiga.

Partiet stödjer däremot reformens övriga delar, däribland förstärkningen av domstolarnas oberoende.

Domstolarna får starkare skydd

Grundlagsändringarna handlar inte bara om hur grundlagen får ändras. De innehåller också flera åtgärder för att stärka domstolarnas självständighet.

Bland annat ska domstolsadministrationen ledas av en styrelse där en majoritet är eller har varit ordinarie domare.

Antalet domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen får ett starkare grundlagsskydd. Även reglerna kring domares anställningsvillkor och möjligheterna att utöva tillsyn över domstolarnas dömande verksamhet förändras.

Syftet är att försvåra för en politisk majoritet att påverka rättsväsendet genom exempelvis ändrade domartjänster eller administrativa beslut.

Den praktiska omorganisationen av Domstolsverket till Domstolsstyrelsen hanteras delvis i ett separat lagstiftningsärende.

Beslutet hade klarat de nya kraven

En intressant detalj är att den aktuella grundlagsändringen hade blivit godkänd även med de nya reglerna.

De 284 ja-rösterna överstiger gränsen på 233 röster med god marginal.

Men för framtida regeringar och riksdagsmajoriteter blir situationen annorlunda. En majoritet med exempelvis 200 mandat kommer inte längre att kunna genomföra en grundlagsändring på egen hand.

Det innebär att grundlagsförändringar i större utsträckning kommer att kräva överenskommelser mellan flera partier.

Grundlagsändringarna träder i kraft den 1 april 2027.

Det fullständiga beslutet finns hos Sveriges riksdag.