Sveriges varuexport till USA har minskat med 29 miljarder kronor efter de amerikanska tullhöjningarna. Nedgången motsvarar 15 procent under det första året efter att extratullarna infördes våren 2025. Fordonsindustrin har drabbats hårdast, men samtliga tio största svenska exportvarugrupper till USA har backat.

Det visar en ny rapport från Stockholms Handelskammare som Sveriges Radios Ekot rapporterar om på lördagsmorgonen.

Siffrorna visar en bred nedgång i den svenska varuhandeln med USA efter president Donald Trumps tullhöjningar. Det handlar alltså inte om ett enskilt industrisegment som tappat försäljning, utan om minskningar inom samtliga tio största varugrupperna.

Fordonsindustrin har tappat mest

Fordon och fordonsdelar står för den största nedgången i Handelskammarens sammanställning.

Fordonsindustrin är särskilt utsatt eftersom USA har infört särskilda tullar på importerade bilar och bildelar. Tullarna ökar kostnaderna för importen, vilket kan leda till högre priser för amerikanska köpare, lägre marginaler för tillverkarna eller minskad efterfrågan.

Även andra viktiga svenska exportbranscher har haft en svag utveckling på USA-marknaden. Tidigare statistik från Kommerskollegium har visat betydande nedgångar inom bland annat läkemedel och elektronik.

Att samtliga tio största varugrupper backat i den nya rapporten visar att utvecklingen är bredare än de särskilda problem som fordonsindustrin möter.

Hur mycket av nedgången beror på Trumps tullar?

En viktig skillnad är att de 29 miljarderna motsvarar ett minskat exportvärde, inte en beräknad ekonomisk förlust som enbart kan tillskrivas tullarna.

Handelskammarens siffror beskriver utvecklingen under det första året efter tullhöjningarna våren 2025. De ska därför inte förväxlas med exportutvecklingen under hela kalenderåret 2026.

Tullarna påverkar förutsättningarna för svensk försäljning i USA, men även valutakurser, amerikansk efterfrågan, konjunktur och företagens produktionsbeslut kan påverka hur mycket Sverige exporterar.

Kommerskollegium har också framhållit att det inte går att isolera tullarnas exakta effekt enbart genom att studera handelsstatistiken.

Samtidigt har Sveriges export till andra marknader utvecklats annorlunda. Enligt Statistiska centralbyrån ökade Sveriges totala varuexport med sex procent under januari–september 2026 jämfört med motsvarande period året före.

Det är en annan mätperiod, men jämförelsen visar att den kraftiga nedgången mot USA inte innebär att svensk export som helhet har minskat i samma omfattning.