Nederländernas regering vill minska antalet statliga heltidstjänster med omkring 25 000 fram till 2035. Artificiell intelligens ska bidra till att effektivisera myndigheterna och sänka kostnaderna med miljarder euro varje år. Men ännu är det inte bestämt vilka jobb som ska försvinna.

Den nederländska regeringen presenterade besparingsplanen måndagen den 26 oktober 2026. Målet är en mindre och effektivare statsförvaltning, där ny teknik, förenklade regler och minskad administration ska göra det möjligt att utföra samma uppgifter med färre anställda.

Enligt Reuters handlar det om en personalminskning motsvarande omkring 20 procent av den statliga förvaltningen. Räknat på de drygt 160 000 heltidstjänster som fanns 2025 motsvarar de planerade 25 000 tjänsterna närmare 16 procent.

Regeringens långsiktiga besparingsmål är 3,5 miljarder euro årligen från 2035. Redan 2027 ska besparingarna uppgå till 900 miljoner euro.

Så många statliga jobb vill Nederländerna ta bort

Nederländerna har under flera år fått en allt större statlig förvaltning. Sedan 2018 har antalet heltidstjänster ökat med omkring 40 procent, trots tidigare ambitioner att hålla nere kostnaderna.

Statssekreteraren Eric van der Burg presenterade på måndagen regeringens inriktning för hur utvecklingen ska vändas.

Besparingsmålet på 3,5 miljarder euro omfattar åtgärder från både den nuvarande och den föregående regeringen. Det är alltså inte ett helt nytt sparpaket på motsvarande belopp som beslutats under måndagen.

Regeringen har heller inte fattat beslut om 25 000 individuella uppsägningar. Siffran beskriver hur mycket den statliga personalstyrkan ska minska på lång sikt, mätt i heltidstjänster.

En del av minskningen kan ske genom att tjänster inte återbesätts när anställda slutar. Hur stor del som ska genomföras på det sättet är ännu inte fastställt.

Vilka myndigheter kan förlora personal?

Besparingarna riktas framför allt mot Nederländernas centrala statsförvaltning. Polisen och försvaret är uttryckligen undantagna från den aktuella personalminskningsplanen.

För andra myndigheter är situationen mer osäker.

Bland de verksamheter som kan påverkas finns skattemyndigheten, migrationsmyndigheten IND och myndigheten UWV, som arbetar med bland annat arbetsmarknadsfrågor och socialförsäkringar.

Det är verksamheter där personalen hanterar stora mängder ärenden och där förändringar i bemanningen kan få direkta konsekvenser för medborgarnas kontakter med staten.

Men någon färdig fördelning mellan myndigheterna finns ännu inte. Regeringen väntas presentera mer konkreta besked under våren 2027.

Även statliga kontor och administrativa funktioner omfattas av effektiviseringsarbetet. Regeringen vill minska antalet rådgivande organ, samordna inköp och använda kontorsytorna effektivare.

Ett av målen är att det ska finnas ungefär en fysisk arbetsplats för varannan anställd.

AI ska hjälpa staten att klara arbetet med färre anställda

Artificiell intelligens är en central del av regeringens plan, men exakt hur tekniken ska användas är ännu inte bestämt.

Ambitionen är att myndigheterna ska kunna hantera fler arbetsuppgifter digitalt och minska behovet av manuellt administrativt arbete.

Det kan exempelvis handla om att använda AI för dokumenthantering, informationssökning, enklare handläggningsmoment och stöd till offentlig service. Sådana tillämpningar är möjliga användningsområden, inte en färdig lista över AI-system som regeringen redan har beslutat att införa.

Regeringen vill också standardisera IT-system och förenkla regelverk som i dag skapar administrativa kostnader.

Sedan tidigare finns ett mål att minska andelen stöd- och ledningsfunktioner vid departementen från omkring 50 till 35 procent.

Tanken är att mindre resurser ska gå till intern administration och mer till den verksamhet som myndigheterna faktiskt är satta att utföra.

Under första kvartalet 2027 väntas regeringen presentera en mer konkret plan för hur AI ska bidra till effektiviseringen och vilka besparingar tekniken förväntas möjliggöra.

Facklig oro för personalen och myndigheternas service

Den nederländska tjänstemannaorganisationen CMHF Overheid har redan uttryckt oro över regeringens planer på omfattande personalminskningar.

Organisationen vill se tydligare skydd för anställda när AI införs och betonar behovet av kompetensutveckling och mänsklig kontroll.

En viktig fråga är vad som händer om personalstyrkan minskar innan tekniken är tillräckligt utvecklad för att ta över arbetsuppgifterna.

Myndigheter som hanterar skatter, migration och socialförsäkringar fattar beslut som kan få stora konsekvenser för enskilda människor. Kortare handläggningstider och lägre kostnader måste därför vägas mot krav på korrekta beslut och rättssäkerhet.

Regeringens ambition är att servicen ska förbättras samtidigt som kostnaderna sjunker. Hur det ska uppnås med betydligt färre anställda återstår att visa.

Kan Nederländernas AI-plan bli vägledande för Europa?

Nederländernas besked visar hur AI börjar få en mer konkret roll i europeiska regeringars ekonomiska planering.

Tekniken har länge beskrivits som ett sätt att öka produktiviteten. Nu kopplas den till ett uttalat mål om att minska antalet anställda i staten.

Även i Sverige diskuteras hur AI kan förändra arbetsmarknaden och vilka yrken som påverkas mest.

För offentlig sektor handlar frågan inte bara om hur många arbetsuppgifter som kan automatiseras. Myndigheterna måste också kunna hantera situationer där automatiserade system ger felaktiga eller ofullständiga svar.

EU:s AI-regler ställer särskilda krav på vissa system som används i känsliga verksamheter, bland annat när tekniken påverkar människors tillgång till offentliga förmåner eller används inom migration.

Det innebär att besparingarna inte kan bedömas enbart utifrån hur mycket personaltid som tekniken sparar. Kostnader för tillsyn, säkerhet, tekniskt underhåll och mänsklig granskning behöver också räknas in.

Nederländernas satsning kan därmed bli ett viktigt exempel på både möjligheterna och svårigheterna med att använda AI för att minska kostnaderna i offentlig sektor.

När beslutas vilka 25 000 jobb som ska bort?

De kommande månaderna blir avgörande för hur regeringens plan ska genomföras.

En särskild kommission som granskar den framtida statsförvaltningen väntas lämna rekommendationer i december 2026.

Under första kvartalet 2027 ska regeringens AI-plan konkretiseras. Därefter väntas vårens budgetarbete ge tydligare besked om hur besparingarna ska fördelas mellan olika verksamheter.

Den nederländska regeringen beskriver sin inriktning som en satsning på en enklare, smartare och mindre statsförvaltning.

Det övergripande målet sträcker sig till 2035. Först när myndigheternas konkreta planer är klara blir det möjligt att bedöma hur många anställda som faktiskt behöver lämna sina jobb, vilka tjänster som försvinner och vilken del av besparingarna som kan genomföras med hjälp av AI.