Danmark har beslutat att köpa två typer av långräckviddiga precisionsrobotar för att stärka sitt försvar. Det handlar om amerikanska Anthem och norska Joint Strike Missile, som ska ge landet möjlighet att angripa militära mål på betydligt längre avstånd än tidigare. Beskedet kom torsdagen den 22 oktober och möttes omedelbart av en skarp reaktion från Ryssland. Den ryska ambassaden i Köpenhamn varnar för allvarliga konsekvenser.

Danmark satsar på två nya robotsystem

Det danska försvaret ska för första gången få en bredare förmåga att genomföra långräckviddiga precisionsangrepp. Regeringen har valt två olika robotsystem som ska komplettera varandra.

Den norska Joint Strike Missile (JSM) är utvecklad för stridsflygplanet F-35, medan amerikanska Anthem är ett markbaserat kryssningsrobotsystem.

Enligt Danmarks försvarsministerium ska anskaffningarna stärka både landets egen försvarsförmåga och Natos gemensamma avskräckning.

Hur många robotar Danmark ska köpa och vad den sammanlagda satsningen kommer att kosta har inte offentliggjorts. Det finns inte heller någon bekräftad leveransplan.

Den norska tillverkaren Kongsberg meddelade under torsdagen att Danmark har valt JSM, men att det slutliga kontraktet fortfarande återstår att förhandla och underteckna.

Ryssland reagerar med skarp varning

Rysslands ambassad i Köpenhamn reagerade kraftigt på det danska beskedet.

Enligt Reuters anklagar ambassaden Danmark för att föra en alltmer konfrontativ politik gentemot Ryssland. Den ryska sidan varnar för vad den beskriver som oundvikliga katastrofala konsekvenser och hänvisar till riskerna med att utmana en kärnvapenmakt.

Uttalandet är en tydlig politisk markering mot Danmarks upprustning. Däremot finns det inga bekräftade uppgifter om att Ryssland under torsdagen har beslutat om några specifika militära motåtgärder till följd av robotaffären.

Det är därför viktigt att skilja ambassadens hotfulla retorik från ett faktiskt militärt agerande.

Därför vill Danmark kunna slå mot mål på långt avstånd

Beslutet är en del av en större förändring av Danmarks försvarsstrategi.

Redan i september 2025 meddelade den danska regeringen att landet skulle bygga upp en långräckviddig precisionsförmåga. Erfarenheterna från kriget i Ukraina var en viktig anledning.

Kriget har visat hur stora mängder robotar och drönare kan användas för att angripa flygbaser, infrastruktur och militära anläggningar långt från frontlinjen.

Ett traditionellt luftförsvar försöker stoppa inkommande hot. Långräckviddiga precisionsvapen ger dessutom möjlighet att bekämpa exempelvis militära installationer och utskjutningssystem innan de används för nya angrepp.

Det betyder inte att Danmark planerar offensiva militära operationer mot Ryssland. Det uttalade syftet är att höja tröskeln för ett angrepp genom att göra det tydligare att en motståndare kan mötas av kraftfulla motåtgärder.

Bakgrunden är också ett försämrat säkerhetsläge i norra Europa. Den danska underrättelsetjänsten FE har tidigare under hösten bedömt att risken för ett begränsat ryskt angrepp mot ett Natoland fortfarande är låg, men stigande.

Hurbra har tidigare rapporterat om Danmarks varning för ett ökat ryskt hot mot Nato.

Robotarna kan få betydelse för säkerheten i Östersjön

Danmarks geografiska läge gör satsningen särskilt intressant för försvaret av Östersjöområdet.

Landet kontrollerar tillsammans med Sverige de strategiskt viktiga sunden mellan Östersjön och Kattegatt. Området har stor betydelse för både civil sjöfart och militära förflyttningar.

Med Joint Strike Missile får danska F-35 en förbättrad möjlighet att bekämpa fartyg och militära mål på land utan att behöva närma sig lika mycket.

JSM har dessutom utvecklats för att kunna transporteras inne i F-35-planets vapenutrymme. Därmed kan flygplanet behålla en viktig del av sin förmåga att undvika upptäckt av radar.

Anthem tillför en annan möjlighet eftersom systemet ska kunna användas från marken. Det ger Danmark fler alternativ om flygstridskrafterna är begränsade eller om olika typer av mål behöver bekämpas.

De nya vapnen kan därmed stärka Natos möjligheter att försvara viktiga områden och avskräcka en angripare.

Men robotarnas praktiska betydelse avgörs också av hur många som anskaffas, var systemen placeras och hur de integreras med övriga försvarsförmågor. Någon offentlig dansk plan för angrepp mot specifika ryska mål har inte presenterats.

Även det danska kustförsvaret får fler robotar

Torsdagens besked kommer bara tre dagar efter ytterligare en dansk robotaffär.

Den 19 oktober meddelade Kongsberg att Danmark hade beställt fler Naval Strike Missiles, NSM, till landets kustförsvar.

Den affären är värd omkring 400 miljoner norska kronor och gäller ett annat robotsystem än de nya JSM-robotarna till F-35.

Tillsammans visar beställningarna hur Danmark bygger ut sin förmåga både till havs och på längre avstånd.

Det handlar alltså inte om en enskild vapenaffär utan om flera parallella investeringar som ska göra det svårare för en motståndare att operera i närområdet.

Vad betyder Danmarks nya robotar för Sverige och Nato?

Danmarks beslut påverkar också den nordiska försvarsplaneringen.

Sverige och Finland är numera medlemmar i Nato tillsammans med Danmark och Norge. Det innebär att ländernas militära förmågor i större utsträckning ska kunna användas inom ett gemensamt regionalt försvar.

Danmark och Finland använder båda F-35, medan Sverige har Jas Gripen. Länderna utvecklar samtidigt sitt samarbete kring luftoperationer och militär planering.

Danska långdistansrobotar blir därmed ytterligare en möjlig resurs för Nato vid en konflikt i norra Europa.

För Sverige kan det framför allt få betydelse för försvaret av Östersjön, skyddet av viktiga sjöförbindelser och stödet till de baltiska länderna.

Danmarks nya vapensystem innebär däremot inte att den nordiska försvarsförmågan förändras över en natt.

Först ska de återstående kontrakten färdigställas, systemen levereras och personal utbildas. Därefter måste robotarna bli en fungerande del av Danmarks och Natos operativa planering.

Något datum för när de nya systemen ska vara fullt operativa har ännu inte offentliggjorts.