Danmarks militära underrättelsetjänst varnar för att Ryssland väntas trappa upp hybridkriget mot Nato och väst. Samtidigt bedöms risken för ett begränsat militärt angrepp mot ett Nato-land som gränsar till Ryssland vara låg men stigande. Någon regelrätt invasion bedöms däremot inte vara nära förestående.
Den nya bedömningen från danska Forsvarets Efterretningstjeneste, FE, innebär en förändring jämfört med tidigare analyser av hur snabbt Ryssland skulle kunna rikta en militär operation mot Nato.
Den viktigaste skillnaden är att FE nu bedömer att Ryssland skulle kunna genomföra en mindre militär operation mot ett Nato-land redan medan kriget i Ukraina fortfarande pågår.
Det betyder inte att Danmark bedömer att ett större krig mellan Ryssland och Nato är nära. Däremot blir gränsen mellan hybridangrepp, begränsade militära operationer och öppet krig allt viktigare även för Sverige.
Risken bedöms som låg men stigande
I FE:s nya bedömning av hotet från Ryssland väntas Moskva öka användningen av hybridmetoder mot Nato och väst under de kommande månaderna.
Samtidigt beskriver underrättelsetjänsten risken för ett begränsat militärt angrepp mot ett eller flera Nato-länder som gränsar till Ryssland som låg men stigande.
Det är en viktig avgränsning. FE säger inte att ett sådant angrepp är nära förestående och ser inte heller tecken på att Ryssland förbereder en storskalig invasion av ett Nato-land.
En större invasion skulle enligt den danska bedömningen kräva betydligt mer omfattande militär uppbyggnad.
Det nya är i stället att Ryssland enligt FE kan ha möjlighet att genomföra en mindre och mer begränsad operation utan att först avsluta eller frysa kriget i Ukraina.
Kan försöka testa Nato
FE beskriver flera tänkbara scenarier för hur en sådan begränsad operation skulle kunna se ut.
Det kan exempelvis handla om ett långdistansangrepp mot infrastruktur som används för att stödja Ukraina, en falskflaggoperation eller en begränsad militär insats där det inte omedelbart är tydligt vilka styrkor som står bakom.
Det här är scenarier i underrättelsetjänstens analys, inte uppgifter om en känd eller beslutad rysk attackplan.
Enligt FE skulle ett tänkbart syfte kunna vara att testa Natos sammanhållning, skapa osäkerhet om hur medlemsländerna ska reagera och tvinga europeiska länder att flytta resurser från stödet till Ukraina.
Just osäkerheten kring vad som faktiskt har hänt kan vara en central del av en sådan operation.
Danmark pekas inte ut som mål
Trots att varningen kommer från Danmark handlar bedömningen inte i första hand om risken för ett ryskt militärt angrepp mot Danmark.
Den danska regeringen har betonat att scenariot gäller Nato-länder med direkt landgräns mot Ryssland.
Det innebär framför allt länder längs Natos östra gräns.
Finland är särskilt intressant ur ett nordiskt perspektiv. Landet delar en omkring 1 340 kilometer lång gräns med Ryssland och har sedan 2023 varit medlem i Nato.
Sverige blev medlem året därpå och är därmed en del av samma kollektiva försvarsplanering.
Sverige ligger mitt i det utsatta närområdet
Sverige har ingen direkt landgräns mot Ryssland och pekas inte ut i den danska bedömningen som ett land där risken för ett begränsat angrepp nu har ökat.
Men Sveriges geografiska och militära betydelse i Norden har förändrats kraftigt efter Nato-inträdet.
På andra sidan Östersjön ligger de baltiska Nato-länderna, medan Finland gränsar direkt till Ryssland. Svenska förband ingår dessutom i Natos förstärkta närvaro i Finland.
Det gör Sverige till en viktig del av Natos möjligheter att förstärka och försvara den nordiska regionen.
Svenska Försvarsmakten har samtidigt bedömt att det militära hotet från Ryssland kommer att öka i Sveriges närområde.
Risken för ett väpnat angrepp direkt mot Sverige bedöms fortfarande som låg, medan risken för andra typer av fientlig aktivitet är högre.
Det kan handla om sabotage, cyberangrepp, påverkan och andra metoder som befinner sig under gränsen för ett traditionellt krig.
Vad är ett hybridangrepp?
Hybridangrepp har blivit ett centralt begrepp i det europeiska säkerhetsläget.
Till skillnad från ett öppet krig behöver det inte handla om soldater som korsar en gräns eller om reguljära militära styrkor som öppet anfaller ett annat land.
Hybridkrigföring kan kombinera flera olika metoder:
- cyberangrepp
- sabotage
- desinformation och påverkansoperationer
- ekonomiska påtryckningar
- användning av ombud eller grupper som är svåra att koppla direkt till en stat
- begränsade militära åtgärder
Vi har en mer utförlig genomgång av begreppet i guiden vad är hybridkrig?.
En viktig del är att skapa osäkerhet. Ett land kan drabbas av omfattande störningar utan att det omedelbart går att fastställa vem som ligger bakom eller om händelsen ska betraktas som krig.
Det gör också det politiska och militära svaret mer komplicerat.
Öppet krig har en tydligare gräns
Ett öppet militärt angrepp är normalt betydligt lättare att identifiera.
Reguljära militära styrkor kan exempelvis attackera ett annat lands territorium med robotar, flyg, fartyg eller markförband.
Då blir frågan om Natos kollektiva försvar snabbt central.
Artikel 5 i Nordatlantiska fördraget bygger på principen att ett väpnat angrepp mot ett medlemsland ska betraktas som ett angrepp mot samtliga.
Men gränsen är inte helt enkel.
Även mycket allvarliga cyber- eller hybridangrepp kan i vissa situationer bedömas som ett väpnat angrepp. Nato gör den bedömningen från fall till fall.
Hur det fungerar går vi igenom närmare i vår guide om när Natos artikel 5 kan aktiveras.
Hybridverksamheten är redan ett konkret problem
Den danska varningen handlar inte bara om tänkbara framtida scenarier.
Danmarks säkerhetstjänst PET uppgav tidigare i september att man ser rysk planering och förberedelse för sabotageverksamhet i landet.
Försvarsindustrin och företag som är involverade i militärt stöd till Ukraina pekades ut som särskilt intressanta mål.
PET uppgav samtidigt att det inte fanns information om ett nära förestående angrepp mot en bestämd plats eller vid en bestämd tidpunkt.
Ryssland har återkommande förnekat västliga anklagelser om att landet ligger bakom sabotage och hybridoperationer i Nato-länder.
Ny varning betyder inte att krig är nära
Den kanske viktigaste delen av den danska bedömningen är därför skillnaden mellan ett försämrat säkerhetsläge och ett nära förestående storskaligt krig.
FE bedömer inte att Ryssland står inför att invadera ett Nato-land.
Däremot ser underrättelsetjänsten ett Ryssland som kan vara berett att ta större risker och använda både hybridmetoder och begränsad militär kraft för att pressa Nato.
För Sverige innebär det inte ett nytt besked om att ett ryskt angrepp mot landet är nära.
Men när Finland, Baltikum och Östersjön finns i Sveriges omedelbara närområde påverkas också svensk säkerhet av en utveckling där gränsen mellan fred, hybridangrepp och militär konflikt blir allt mindre tydlig.