LO tar ett viktigt steg inför nästa stora avtalsrörelse. Fackförbunden ska samlas kring högre löner, en särskild satsning på lågavlönade och kortare arbetstid. Men hur stora löneökningarna ska bli är fortfarande öppet – och förbunden har ännu inte lämnat sina slutliga besked.

LO:s representantskap ställde den 21 oktober 2026 sig bakom styrelsens förslag till gemensam förhandlingsplattform inför avtalsrörelsen 2027.

Målet är att LO-förbunden ska kunna uppträda gemensamt i frågor som påverkar löner och arbetsvillkor för stora grupper på den svenska arbetsmarknaden.

Beslutet innebär däremot inte att nya kollektivavtal är klara. Först ska förbunden själva ta ställning till samordningen. Därefter väntar förhandlingar med arbetsgivarna om både löneökningar och andra avtalsvillkor.

LO-ordföranden Johan Lindholm beskriver samordningen som ett styrkebesked. Avtalssekreteraren Veli-Pekka Säikkälä framhåller samtidigt att de konkreta nivåerna ska bestämmas senare.

Tre krav ska förena LO-förbunden

LO:s gemensamma inriktning bygger på tre huvudområden:

• Högre reallöner för alla. Lönerna ska öka mer än priserna, så att löntagarna får bättre köpkraft.
• En särskild låglönesatsning. De lägst avlönade ska få möjlighet till större förbättringar.
• Kortare års- eller livsarbetstid. En del av löneutrymmet ska användas för att ge anställda mer ledighet eller bättre möjligheter att arbeta mindre under livet.

Det finns ännu inga fastställda procentsatser för löneökningarna. Inte heller finns några beslutade belopp för låglönesatsningen eller någon gemensam nivå för arbetstidsförkortningen.

Det betyder att en anställd ännu inte kan räkna ut hur mycket den egna lönen kan stiga under 2027 utifrån LO:s besked.

Låglönesatsningen kan ge mer till dem som tjänar minst

En central del i LO:s samordning är att förbättra villkoren för anställda med relativt låga löner.

Här vill organisationen behålla möjligheten att använda två olika metoder.

Den ena är den så kallade knämodellen. Den innebär förenklat att låga löner ges större vikt när löneutrymmet inom ett avtalsområde beräknas. På så sätt kan avtalsområden med många lågavlönade få ett större löneutrymme än de annars skulle ha fått.

Den andra metoden är särskilda höjningar av kollektivavtalens lägstalöner.

Skillnaden är viktig. En större lönepott inom ett avtalsområde betyder inte automatiskt att varje lågavlönad anställd får ett visst extra belopp. En höjning av avtalets lägstalön påverkar däremot den lägsta lön som arbetsgivaren får betala enligt avtalet.

För anställda inom exempelvis handel, hotell och restaurang kan utformningen av låglönesatsningen därför få stor betydelse.

Men exakt vilka lönenivåer som ska omfattas återstår att förhandla.

Kortare arbetstid betyder inte automatiskt kortare arbetsvecka

Arbetstidsfrågan är en av de mest uppmärksammade delarna av LO:s arbete inför 2027.

Här är det viktigt att skilja mellan två olika förhandlingsspår.

LO har under 2026 drivit frågan om en generell arbetstidsförkortning och begärt förhandlingar med Svenskt Näringsliv om att sänka den normala veckoarbetstiden från 40 timmar.

Den frågan ska dock inte avgöras inom avtalsrörelsen 2027.

I de kommande avtalsförhandlingarna vill LO i stället att förbunden gemensamt ska verka för kortare års- eller livsarbetstid.

Det kan exempelvis innebära fler betalda lediga timmar under året eller avtalslösningar som gör det möjligt att minska arbetstiden senare i arbetslivet.

Det finns redan kollektivavtal där arbetstidskonton används för att ge anställda möjlighet att välja mellan ledighet, pensionsavsättningar och pengar.

En sådan modell kan vara ett sätt att förbättra arbetsvillkoren utan att alla anställda får en generellt förkortad arbetsvecka.

LO:s beslut innebär alltså inte att en 35-timmarsvecka införs 2027. Någon sådan överenskommelse finns inte.

För den som vill förstå skillnaderna mellan olika former av arbetstidsförkortning finns också vår genomgång av hur kortare arbetstid kan påverka arbetsveckan.

Högre lön eller mer ledighet – hur ska pengarna fördelas?

En viktig ekonomisk fråga är hur löneutrymmet ska användas.

När fack och arbetsgivare förhandlar om nya kollektivavtal handlar det inte enbart om månadslöner. Även pensioner, arbetstidsförkortning och andra avtalsförmåner kan ha ett ekonomiskt värde.

LO:s inriktning innebär att en del av detta utrymme ska användas till kortare års- eller livsarbetstid.

Det kan göra att den direkta löneökningen blir mindre än om hela utrymmet läggs på högre månadslöner.

Samtidigt kan en anställd få ett bättre samlat avtal genom mer betald ledighet eller förbättrade pensionsvillkor.

För löntagaren handlar det därför inte bara om hur många procent lönen stiger, utan också om vad som ingår i uppgörelsen.

En annan avgörande fråga blir inflationen. Om lönen stiger med mindre än priserna försämras köpkraften trots att lönebeskedet visar ett högre belopp.

LO:s mål om högre reallöner innebär att organisationen vill undvika just detta.

Över 3,4 miljoner anställda berörs av avtalsåret

Avtalsrörelsen 2027 blir omfattande.

Enligt Medlingsinstitutet ska över 500 löneavtal omförhandlas under året. Avtalen omfattar mer än 3,4 miljoner anställda, vilket motsvarar omkring 81 procent av arbetsmarknadens löneavtal.

Siffrorna gäller hela den svenska avtalsrörelsen, inte bara LO-förbunden.

En särskilt viktig roll får industrins förhandlingar. Det är normalt där det så kallade märket fastställs – ett riktmärke för hur mycket arbetskostnaderna får öka i andra delar av ekonomin.

Märket omfattar mer än direkta löneökningar. Även exempelvis pensionsavsättningar och arbetstidsförkortning kan räknas in.

Det innebär att LO:s ambitioner måste hanteras inom ramen för en bredare diskussion om företagens kostnader och löntagarnas ersättning.

Arbetsgivarsidan har tidigare varnat för att generella arbetstidsförkortningar kan öka kostnaderna, försvåra bemanningen och försämra konkurrenskraften.

LO framhåller å sin sida behovet av bättre köpkraft och ett arbetsliv som människor orkar med.

Hur långt parterna kan närma sig varandra blir en av de stora frågorna när förhandlingarna börjar.

Då kommer nästa besked om lönerna 2027

Det första viktiga datumet efter representantskapets beslut är den 27 november 2026.

Senast då ska LO-förbunden lämna sina slutliga besked om de ansluter sig till samordningen.

Därefter fortsätter arbetet med de konkreta avtalskraven.

Tidpunkt	Vad händer?
November 2026	Industrins fack presenterar sin gemensamma avtalsplattform.
27 november 2026	Sista dagen för LO-förbundens besked om samordningen.
December 2026	Industrins fack och arbetsgivare växlar avtalskrav.
Januari–mars 2027	Förhandlingarna inom industrin genomförs.
31 mars 2027	De nuvarande industriavtalen löper ut.
Våren–hösten 2027	Många andra kollektivavtal förhandlas om.

Den som vill följa avtalsrörelsen kan se Medlingsinstitutets sammanställning över hållpunkterna 2027.

Vad betyder LO:s besked för din lön?

För den som omfattas av ett LO-avtal innebär beslutet framför allt att förberedelserna inför nästa avtalsrörelse har kommit ett steg längre.

Det finns en gemensam inriktning, men inga färdigförhandlade lönehöjningar.

Vilket resultat en anställd slutligen får beror på vilket kollektivavtal som gäller, vad det egna fackförbundet kräver och vad parterna kommer överens om.

På arbetsplatser med kollektivavtal tillämpas avtalens villkor normalt även på anställda som inte är medlemmar i facket. Den som arbetar utan kollektivavtal får däremot inte automatiskt samma förbättringar.

Läs också vår guide om vad kollektivavtal innebär och vad som gäller när det saknas.

Det viktigaste beskedet från LO den 21 oktober är därmed inte hur stor löneökningen blir, utan vilka frågor som ska prioriteras när förhandlingarna tar fart.

Först när konkreta krav har presenterats och nya kollektivavtal har tecknats går det att säga vad förändringarna faktiskt betyder i kronor, lediga dagar och pensionsvillkor.