Kostnaderna för el, fjärrvärme, vatten, avlopp och avfall fortsätter att stiga i Sverige. Under 2026 har de ökat med 6,9 procent och på fem år är uppgången över 40 procent. Men skillnaderna mellan kommunerna är stora. I Gnesta kostar samma tjänster nästan 20 000 kronor mer per år än i Piteå.

Det visar 2026 års Nils Holgersson-rapport, där kostnaderna för ett standardiserat flerbostadshus jämförs i Sveriges samtliga 290 kommuner.

Genomsnittet för landet är 2 954 kronor per månad och lägenhet. I billigaste kommunen Piteå är motsvarande kostnad 2 153 kronor, medan den i dyraste kommunen Gnesta uppgår till 3 814 kronor.

Skillnaden blir 19 932 kronor på ett år, trots att jämförelsen gäller samma typ av fastighet och samma beräknade förbrukning.

Sveriges tio billigaste kommuner 2026

Piteå toppar listan över kommunerna med lägst sammanlagda kostnader. Luleå ligger nästan exakt på samma nivå, med endast fyra kronor högre månadskostnad per lägenhet.

Det är inte enbart små kommuner som har låga kostnader. Både Umeå och Linköping finns bland landets tio billigaste, vilket visar att kommunstorleken i sig inte avgör prisnivån.

Sveriges tio dyraste kommuner 2026

I andra änden av listan finns Gnesta och Trosa. Båda kommunerna hamnar på 3 814 kronor per månad när beloppen avrundas, men Gnesta är marginellt dyrare enligt rapportens mer exakta uppgifter.

Samtliga belopp avser rapportens typlägenhet och inkluderar moms.

De tre storstäderna ligger däremot under riksgenomsnittet. I Göteborg uppgår kostnaden till 2 496 kronor per månad, i Stockholm till 2 608 kronor och i Malmö till 2 769 kronor. Uppsala ligger på 2 875 kronor.

Därför är Gnesta nästan 20 000 kronor dyrare än Piteå

Den stora skillnaden mellan kommunerna förklaras framför allt av två kostnadsposter: fjärrvärme och vatten och avlopp.

I Piteå kostar fjärrvärmen omkring 900 kronor per månad och lägenhet. I Gnesta är motsvarande belopp 1 663 kronor.

Även vatten och avlopp är betydligt dyrare. Piteås kostnad är 538 kronor, medan Gnestas är 1 111 kronor.

Skillnaderna fördelar sig så här:

Fjärrvärme och vatten och avlopp står tillsammans för ungefär 80 procent av hela skillnaden.

Det är därför missvisande att enbart förklara de höga kostnaderna med elpriserna. Lokala fjärrvärmepriser och kommunernas VA-taxor har stor betydelse.

Gnesta hör dessutom till kommunerna där kostnaderna stigit kraftigt under det senaste året. Den sammanlagda ökningen är 12,3 procent jämfört med 2025, medan Piteås kostnader stigit 6,8 procent.

Särskilt tydlig är skillnaden inom vatten och avlopp. Gnestas VA-kostnader har ökat med 25,9 procent på ett år.

Bakom VA-priserna ligger bland annat kommunernas investeringar i vattenledningar, reningsverk och annan infrastruktur. Hurbra har tidigare beskrivit hur långsamt Sveriges vattenledningar förnyas, något som bidrar till de långsiktiga investeringsbehoven.

Elpriserna ökar mest under 2026

På nationell nivå har de sammanlagda kostnaderna ökat med 6,9 procent under 2026. Men utvecklingen ser olika ut beroende på tjänst.

Elkostnaden har stigit snabbast. Enligt rapporten har själva elhandelskostnaden ökat med 39,3 procent, samtidigt som elnätsavgifterna stigit med 7,6 procent. Den sänkta elskatten har inte räckt för att motverka uppgången.

Elnätsavgifterna skiljer sig dessutom kraftigt mellan olika delar av landet. I vår genomgång av Sveriges dyraste elnät 2026 framgår hur stora dessa skillnader kan vara.

Fjärrvärmen har haft en lugnare prisutveckling än tidigare år. Efter höjningar på 15,2 procent 2024 och 9,2 procent 2025 är årets ökning 4,5 procent.

Trots inbromsningen är fjärrvärmen fortfarande den största enskilda kostnadsposten och står för omkring 46 procent av den sammanlagda utgiften.

Vatten och avlopp fortsätter samtidigt att bli dyrare. Sett över tio år har VA-kostnaderna ökat med omkring 82 procent enligt rapporten.

Betyder det att din hyra eller avgift har ökat med 6,9 procent?

Nej. Det är viktigt att skilja på fastighetens driftkostnader och hushållets totala boendeutgifter.

Nils Holgersson-rapporten jämför ett tänkt flerbostadshus med 15 lägenheter, där varje lägenhet är ungefär 67 kvadratmeter stor.

Huset placeras i samtliga kommuner med samma beräknade förbrukning av fjärrvärme, el och vatten. Därmed blir det möjligt att jämföra lokala priser utan att skillnader i byggnadernas storlek eller förbrukning påverkar resultatet.

Däremot ingår inte hela boendekostnaden. Bland annat saknas:

• Hyra eller bostadsrättsavgift som helhet
• Bolåneräntor och amorteringar
• Försäkringar och andra boenderelaterade utgifter
• Fastighetens övriga kostnader för exempelvis underhåll

Driftkostnaderna kan påverka framtida hyreshöjningar och bostadsrättsföreningars ekonomi, men en ökning på 6,9 procent i rapporten innebär inte automatiskt att hyran eller månadsavgiften stiger lika mycket.

Det är också möjligt att flera av kostnaderna redan ingår i hyran eller bostadsrättsavgiften. Rapportens belopp ska därför inte utan vidare läggas ovanpå vad hushållet betalar i dag.

Så hittar du kostnaden i din kommun

De redovisade kommunerna är bara ett urval. I Nils Holgersson-gruppens fullständiga kommunjämförelse för 2026 finns uppgifter för samtliga 290 kommuner.

Där går det att jämföra både den sammanlagda kostnaden och de olika delarna, som fjärrvärme, el, vatten och avfall.

Den som vill förstå varför kostnaderna är höga på den egna orten bör framför allt titta på fördelningen mellan dessa poster. Två kommuner med liknande totalkostnader kan ha helt olika prisnivåer på el, värme och vatten.

Undersökningen visar också varför det inte räcker att jämföra enbart elpriser när boendets löpande kostnader ska bedömas. För många flerbostadshus är värme och vatten tillsammans betydligt större utgifter.