Svenska hushåll kan betala nästan tre gånger så mycket för elnätet beroende på var de bor. Hurbra har maskinellt bearbetat Energimarknadsinspektionens kompletta tariff- och ekonomidata för Sveriges 168 elnätsföretag – och skillnaderna är stora både i pris, prisökningar och ekonomi.
För en jämförbar villa med 20 A säkring och 20 000 kWh årsförbrukning kostar det billigaste nätet omkring 7 300 kronor per år. Hos det dyraste är motsvarande kostnad drygt 21 500 kronor. Men vår genomgång visar samtidigt något mer komplicerat: de dyraste näten är inte automatiskt de som investerar mest, och hög avgift har nästan inget statistiskt samband med vare sig investeringsintensitet eller vinstmarginal.
Nästan 14 300 kronor skiljer billigast från dyrast
Hurbra har utgått från Energimarknadsinspektionens statistik över elnätsavgifter och räknat om de jämförbara 2026-tarifferna till årsbelopp inklusive moms.
För villatypen 20 A och 20 000 kWh per år är resultatet:
| Mått | Kostnad 2026 |
|---|---|
| Billigaste nätet | 7 289 kr/år |
| Median | 11 670 kr/år |
| Uttagsviktad median | 15 544 kr/år |
| Dyraste nätet | 21 517 kr/år |
Det dyraste jämförbara nätet kostar alltså nästan tre gånger så mycket som det billigaste.
Skillnaden i kronor är cirka 14 230 kronor per år.
Medianen på 11 670 kronor behandlar varje nät som lika stort. Den uttagsviktade medianen tar i stället hänsyn till hur många abonnemang av den aktuella typen som finns i respektive nät och landar betydligt högre, omkring 15 544 kronor.
Det visar att många kunder finns i relativt stora nät där avgiftsnivån samtidigt ligger högt.
Sveriges dyraste elnät 2026
För villa 20 A och 20 000 kWh per år ser toppen ut så här:
| Elnät | Avgift per år |
|---|---|
| Blåsjön Nät | 21 517 kr |
| Skyllberg Elnät | 19 995 kr |
| Gotlands Elnät | 19 505 kr |
| Almnäs Elnät | 17 792 kr |
| Mellersta Skånes Kraft | 17 745 kr |
| Kraftringen Nät | 17 186 kr |
| Vattenfall Lokalnät Syd | 17 029 kr |
| Vattenfall Lokalnät Norr | 17 029 kr |
| Sjogerstads Elektriska Distributionsförening | 16 575 kr |
| Västerbergslagens Elnät | 16 149 kr |
Blåsjön ligger i en klass för sig med drygt 21 500 kronor.
Men listan visar också att höga priser inte bara finns hos små nät på glesbygden. Kraftringen och Vattenfall återfinns bland de dyraste jämförbara näten, medan E.ON:s område Norr ligger strax utanför topp tio på cirka 16 014 kronor.
E.ON Syd & Mellersta ligger omkring 15 544 kronor.
Här är de billigaste elnäten
I andra änden av tabellen finns flera kommunala stadsnät.
| Elnät | Avgift per år |
|---|---|
| LKAB Nät | 7 289 kr |
| Trollhättan Energi Elnät | 7 805 kr |
| Halmstads Energi och Miljö Nät | 7 951 kr |
| Luleå Energi Elnät | 8 054 kr |
| Lidköping Elnät | 8 192 kr |
| Ljungby Energinät | 8 192 kr |
| Ystad Energi Elnät | 8 536 kr |
| Umeå Energi Elnät | 8 795 kr |
| Övik Energi Nät | 8 920 kr |
| VänerEnergi | 8 935 kr |
För samma typvilla skiljer därmed mer än 1 180 kronor per månad mellan ytterligheterna utslaget över ett år.
Det är pengar som kunden normalt inte kan undvika genom att välja en konkurrent.
Skillnaderna finns även för lägenheter och mindre villor
Mönstret försvinner inte om vi byter hushållstyp.
Hurbra har räknat på Ei:s sex standardiserade hushållstyper.
| Hushåll | Median 2026 |
|---|---|
| Lägenhet, 16 A och 2 000 kWh | 2 698 kr |
| Villa, 16 A och 5 000 kWh | 5 891 kr |
| Villa, 20 A och 10 000 kWh | 9 181 kr |
| Villa, 20 A och 20 000 kWh | 11 670 kr |
| Villa, 25 A och 20 000 kWh | 13 479 kr |
| Villa, 25 A och 30 000 kWh | 15 877 kr |
Även bland lägenhetskunder är spridningen stor.
LKAB Nät ligger omkring 1 621 kronor om året för typkunden med 2 000 kWh, medan Blåsjön ligger omkring 6 371 kronor. Sturefors Eldistribution ligger nästan lika högt på cirka 6 327 kronor.
För en villa med 20 A och 10 000 kWh är skillnaden ännu tydligare: cirka 5 494 kronor hos LKAB Nät mot drygt 20 267 kronor hos Blåsjön.
Hushåll med större säkring kan möta ännu högre belopp. För 25 A och 30 000 kWh ligger Skyllberg omkring 28 299 kronor och Blåsjön cirka 27 524 kronor.
Elnätsavgifterna har rusat sedan 2020
Det är inte bara dagens nivå som skiljer bolagen åt.
Vi har också följt dagens nät bakåt i Ei:s tariffarkiv. För att undvika felaktiga jämförelser har historiken matchats via redovisningsenheter och Ei:s dokumenterade förändringar, inte enbart genom att jämföra företagsnamn.
För villa 20 A och 20 000 kWh går 102 av dagens jämförbara nät att följa robust tillbaka till 2020.
Medianökningen är 37,5 procent på sex år.
De största ökningarna i den matchade gruppen är:
| Elnät | Ökning 2020–2026 |
|---|---|
| Sundsvall Elnät | 75,6 % |
| Bromölla Energi & Vatten | 71,6 % |
| Oxelö Energi | 66,0 % |
| Gotlands Elnät | 65,0 % |
| Västerbergslagens Elnät | 60,1 % |
| Emmaboda Elnät | 59,9 % |
| Olseröds Elektriska Distributionsförening | 59,6 % |
| Vara Energi | 58,9 % |
| Öresundskraft | 56,0 % |
| Boo Energi | 55,4 % |
Sundsvall har alltså höjt den jämförbara typkundens nätkostnad med mer än 75 procent sedan 2020.
På andra håll har utvecklingen varit betydligt lugnare. Ystad ligger på ungefär 4,6 procents ökning, Härjeåns runt 5,0 procent och Jämtkraft cirka 8,4 procent under samma period.
Skillnaden i prisutveckling är därmed nästan lika viktig som dagens prisskillnad.
På 21 år har medianavgiften mer än fördubblats
För 85 nät går det att följa samma jämförbara villatyp ända från 2005 till 2026.
Medianökningen är 113,8 procent.
Flera nät har stigit betydligt mer.
| Elnät | Ökning 2005–2026 |
|---|---|
| Tibro Elnät | 217,3 % |
| Sundsvall Elnät | 207,8 % |
| Sjogerstads Elektriska Distributionsförening | 206,7 % |
| Blåsjön Nät | 175,2 % |
| Karlshamn Energi | 174,9 % |
| Bodens Energi Nät | 170,3 % |
| Lerum Energi | 169,7 % |
| Västervik Miljö & Energi Nät | 167,4 % |
| Luleå Energi Elnät | 166,9 % |
| Västerbergslagens Elnät | 164,6 % |
Medianresultatet ligger nära Ei:s egen bredare beräkning att hushållens elnätsavgifter i genomsnitt ökat omkring 115 procent sedan 2005.
Som jämförelse har den allmänna prisnivån inte stigit i närheten av lika mycket.
Investerar de dyraste näten mest?
Det är den kanske viktigaste frågan i hela genomgången.
Elnätsbolag behöver investera stora summor i ledningar, transformatorer, kapacitet, digitalisering och vädersäkring. Ett dyrt nät kan därför vara dyrt av fullt rimliga skäl.
Men om höga avgifter framför allt drevs av stora investeringar borde vi också kunna se ett tydligt statistiskt samband.
Det gör vi inte.
Hurbra har kopplat 2026 års jämförbara villatariffer till Ei:s bolagsuppgifter om investeringar, vinstmarginaler, koncernbidrag och utdelningar.
När flera tariffområden tillhör samma juridiska bolag har områdena vägts samman efter antal abonnemang innan ekonomin jämförts.
Analysen omfattar 107 organisationer med tillräckligt ekonomiskt underlag.
| Ekonomiskt mått | Samband med avgiften |
|---|---|
| Vinstmarginal 2020–2024 | −0,068 |
| Vinstmarginal 2024 | +0,008 |
| Investeringsintensitet | −0,136 |
| Koncernbidrag relativt omsättning | +0,031 |
| Utdelning relativt omsättning | −0,058 |
Siffrorna är Spearmans rangkorrelation, där +1 betyder ett mycket starkt positivt samband och −1 ett mycket starkt negativt.
Här ligger samtliga värden nära noll.
Det finns alltså inget tydligt generellt samband mellan hög elnätsavgift och hög investeringsintensitet.
Samtidigt finns heller inget enkelt generellt samband där de dyraste näten alltid är de mest lönsamma eller delar ut mest pengar.
Verkligheten är mer splittrad.
Blåsjön är dyrast – men sticker inte ut som vinstmaskin
Blåsjön Nät är dyrast i huvudjämförelsen med cirka 21 517 kronor om året.
Samtidigt visar den ekonomiska genomgången en genomsnittlig vinstmarginal 2020–2024 på omkring 14,7 procent. Investeringarna under 2020–2023 var cirka 29,8 miljoner kronor.
Hurbra hittar inte heller några nettoutflöden av koncernbidrag eller utdelningar i femårsunderlaget.
Bolaget har självt pekat på vädersäkring och ökade investeringar som skäl till avgifterna.
Det är därför ett tydligt exempel på varför en placering högst i en prislista inte automatiskt betyder att ett nätbolag plockar ut exceptionella vinster.
Kraftringen kombinerar högt pris med mycket hög marginal
Kraftringen ser annorlunda ut.
Avgiften för huvudtypen är omkring 17 186 kronor per år, samtidigt som den genomsnittliga vinstmarginalen 2020–2024 ligger kring 39,1 procent.
Marginalen 2024 var cirka 38,3 procent.
Bolagets investeringar 2020–2023 uppgår samtidigt till ungefär 966 miljoner kronor.
Kraftringen är alltså inte något exempel på ett bolag som låter bli att investera. Tvärtom investeras stora belopp.
Men fallet visar att hög elnätsavgift, stora investeringar och mycket hög lönsamhet kan existera samtidigt.
De nettolämnade koncernbidragen motsvarar i Hurbra:s femårsscreening omkring 23,5 procent av den sammanlagda omsättningen under motsvarande period.
Det innebär inte att en viss nätavgift kan kopplas direkt till ett visst koncernbidrag. Men kombinationen är relevant när bolagens ekonomiska utrymme diskuteras.
Vattenfall investerar miljarder – och ligger högt i pris
Vattenfalls lokalnät Norr och Syd ligger båda på omkring 17 029 kronor för huvudtypen.
Bolagets genomsnittliga vinstmarginal under 2020–2024 ligger omkring 18,1 procent, klart lägre än hos exempelvis Kraftringen.
Samtidigt är investeringarna enorma i absoluta tal.
Vattenfalls lokalnätsinvesteringar 2020–2023 uppgår till cirka 11,6 miljarder kronor.
Det är därför ett exempel på ett dyrt nät där mycket stora investeringsvolymer faktiskt finns i underlaget.
E.ON: stora investeringar och stora koncernöverföringar
E.ON är ett annat intressant fall.
Bolagets tre jämförbara tariffområden skiljer sig kraftigt:
- Norr: cirka 16 014 kronor
- Syd & Mellersta: cirka 15 544 kronor
- Stockholm: cirka 11 884 kronor
Vägt efter antalet abonnemang blir nivån omkring 15 033 kronor.
Samtidigt är E.ON:s genomsnittliga vinstmarginal 2020–2024 cirka 31 procent och marginalen för 2024 cirka 36,9 procent.
Investeringarna i lokalnät 2020–2023 uppgår till cirka 11,9 miljarder kronor.
Men Ei:s material visar samtidigt nettolämnade koncernbidrag på omkring 8,9 miljarder kronor under 2020–2024, plus utdelningar.
E.ON illustrerar därför den centrala poängen i Hurbra:s analys: ett nät kan investera mycket och samtidigt generera stora ekonomiska överföringar inom koncernen.
De två sakerna utesluter inte varandra.
Fler bolag sticker ut ekonomiskt
Härjeåns Nät har en avgift kring 14 412 kronor och en genomsnittlig vinstmarginal på omkring 38,5 procent.
I vår femårsscreening motsvarar nettolämnade koncernbidrag ungefär 31 procent av omsättningen under perioden.
Västerbergslagens Elnät ligger högre i pris, cirka 16 149 kronor, och har haft en genomsnittlig marginal på omkring 31,3 procent. Där sticker i stället utdelningar ut mer i materialet.
Uppgifterna bör dock inte läsas som bevis för att nätavgifterna direkt har finansierat en viss utdelning.
Koncernbidrag kan exempelvis flyttas mellan bolag av skatte- och finansieringsskäl och är inte automatiskt samma sak som en utdelning till den yttersta ägaren.
Analysen visar var ovanliga kombinationer finns – inte hur varje enskild krona har använts.
Kommunala elnät har ökat investeringarna snabbast
Ägarformen ger heller ingen enkel förklaring till vilken avgift kunden får.
Av Sveriges 168 elnätsföretag är enligt Ei:
- 103 kommunägda
- 38 privatägda
- 5 statligt ägda
- 22 ekonomiska föreningar
Kommunala lokalnät ökade sina sammanlagda investeringar från cirka 16,0 miljarder kronor 2016–2019 till 23,2 miljarder 2020–2023.
Det motsvarar ungefär 45 procents ökning.
De statliga ökade från 9,4 till 12,5 miljarder, drygt 30 procent.
Privata ökade från 19,5 till 24,5 miljarder, cirka 25 procent.
Ekonomiska föreningar gick i motsatt riktning, från cirka 1,5 till 1,3 miljarder kronor.
Kommunägda nät hade högst medianmarginal 2024
När lönsamheten delas upp efter ägarform får man ytterligare ett resultat som går emot en alltför enkel privat-mot-offentligt-förklaring.
| Ägarform | Medianmarginal 2024 |
|---|---|
| Kommunägda | 23 % |
| Privatägda | 18 % |
| Statligt ägda | 16 % |
| Ekonomiska föreningar | 16 % |
Kommunägda nät hade alltså den högsta medianvinstmarginalen 2024.
De kommunägda företagen som grupp har också varit nettogivare av koncernbidrag under hela perioden 2020–2024.
Det betyder inte att alla kommunala nät är särskilt lönsamma eller dyra. Tvärtom finns flera kommunala nät bland de billigaste i landet.
Men det visar att ägarformen ensam inte räcker för att förklara avgiften.
Effektavgifter gör jämförelsen svårare
2026 är också året då en gammal modell för elnätsjämförelser börjar få allt större problem.
Allt fler nät har infört eller testat avgifter där en del av priset beror på hushållets högsta effektuttag, inte bara på hur många kilowattimmar som används totalt.
Då kan två villor som använder exakt 20 000 kWh på ett år få olika elnätskostnad.
Ett hushåll som använder många apparater, värmer huset och laddar bilen samtidigt under vissa timmar kan få högre effekttoppar än ett hushåll som sprider samma energianvändning över dygnet.
Det är särskilt relevant för den som laddar elbil hemma.
En enda totalsiffra i kWh räcker därför inte alltid för att räkna fram den verkliga kostnaden.
Hurbra:s rankingar bygger därför på de standardtariffer som går att jämföra direkt. Vi har inte hittat på effektprofiler för att pressa in nät med andra prismodeller i samma tabell.
Alla 168 bolag är granskade – men inte alla kan sättas i samma prislista
Det finns 168 elnätsföretag i Ei:s ekonomiska material.
Men det betyder inte att 168 företag kan rangordnas med exakt samma villatariff.
Vissa driver regionnät snarare än vanliga lokalnät för hushåll. Andra använder tariffmodeller där Ei:s klassiska standardkund inte ger ett komplett årsbelopp. Dessutom kan ett företag ha flera tariffområden.
För huvudtypen 20 A och 20 000 kWh finns 115 direkt jämförbara tariffposter, fördelade på 112 företagsnamn.
Vattenfall har två områden i tabellen och E.ON tre.
Det är därför mer korrekt att säga att alla 168 bolag har granskats, medan prisrankingen omfattar de nät där den aktuella hushållstypen faktiskt kan jämföras på ett rättvisande sätt.
Varför kan jag inte byta till ett billigare elnätsbolag?
Till skillnad från elhandeln är elnätet ett geografiskt monopol.
Det finns normalt bara ett företag som har rätt att driva distributionsnätet där bostaden ligger.
Att bygga parallella elledningar från flera konkurrerande företag till samma bostadsområden skulle bli dyrt och ineffektivt. Därför regleras marknaden i stället genom nätkoncessioner och intäktsramar.
Du kan välja vem som säljer själva elen till dig.
Du kan normalt inte välja vem som transporterar elen genom nätet fram till huset.
För en villaägare är nätavgiften därför en verklig lokal kostnad som följer med bostaden. Den bör räknas in när man bedömer vad det kostar att äga hus 2026.
Glesbygd kan vara dyrare av goda skäl
En prislista ensam säger inte hur effektivt ett nätbolag drivs.
Ett nät med få kunder utspridda över en stor geografisk yta kan behöva betydligt fler meter ledning och fler anläggningar per betalande kund än ett tätt stadsnät.
Väder, skog, markförhållanden, nätets ålder och behovet av reservkapacitet kan också skilja sig kraftigt.
Blåsjöns topplacering kan därför inte jämföras rakt av med ett kommunalt nät i en tät stad och tolkas som att det ena bolaget automatiskt är sämre skött.
Det är också anledningen till att Hurbra:s ekonomiska jämförelse väger in både investeringar och lönsamhet.
Det mest slående resultatet är inte att en viss typ av företag alltid är dyr.
Det är att det finns mycket stora prisskillnader utan att en enda ekonomisk variabel kan förklara dem särskilt väl.
Hitta ditt elnätsbolag – villa 20 A och 20 000 kWh
Tabellen nedan visar samtliga direkt jämförbara 2026-tariffer för huvudkunden i Hurbra:s analys.
Beloppen är avrundade årsavgifter inklusive moms. Elhandel och energiskatt ingår inte.
Placering 1 är dyrast.
| Elnätsbolag eller område | Avgift 2026 | Placering |
|---|---|---|
| AB Borlänge Energi Elnät | 9 294 kr | 102 |
| Affärsverken Elnät i Karlskrona | 13 619 kr | 25 |
| Ale El Elnät | 11 675 kr | 57 |
| Almnäs Elnät | 17 792 kr | 4 |
| Alvesta Elnät | 11 784 kr | 53 |
| Arvika Elnät | 11 790 kr | 52 |
| Bengtsfors Energi Nät | 12 544 kr | 41 |
| Bjäre Kraft Elnät | 10 805 kr | 77 |
| Blåsjön Nät | 21 517 kr | 1 |
| Bodens Energi Nät | 9 784 kr | 93 |
| Boo Energi | 10 842 kr | 76 |
| Borgholm Energi Elnät | 13 584 kr | 27 |
| Brittedals Elnät | 13 591 kr | 26 |
| Bromölla Energi och Vatten | 10 294 kr | 88 |
| E.ON Energidistribution – Norr | 16 014 kr | 11 |
| E.ON Energidistribution – Stockholm | 11 884 kr | 51 |
| E.ON Energidistribution – Syd & Mellersta | 15 544 kr | 12 |
| Eksjö Elnät | 10 569 kr | 81 |
| Emmaboda Elnät | 12 676 kr | 36 |
| Eskilstuna Energi och Miljö Elnät | 12 359 kr | 45 |
| Falkenberg Energi Elnät | 10 312 kr | 87 |
| Filipstad Energinät | 12 342 kr | 46 |
| Gislaved Energi Elnät | 10 934 kr | 74 |
| Gotlands Elnät | 19 505 kr | 3 |
| Grästorps Energi | 11 695 kr | 56 |
| Gävle Energi Elnät | 9 479 kr | 96 |
| Götene Elförening | 12 894 kr | 33 |
| Habo Energi Kraft | 11 669 kr | 59 |
| Hallstaviks Elverk | 11 980 kr | 49 |
| Halmstads Energi och Miljö Nät | 7 951 kr | 113 |
| Hedemora Elnät | 10 914 kr | 75 |
| Herrljunga Elnät | 11 550 kr | 60 |
| Hjo Elnät | 10 197 kr | 90 |
| Hjärtums Elförening | 10 716 kr | 78 |
| Härjeåns Nät | 14 412 kr | 20 |
| Härnösand Elnät | 9 537 kr | 95 |
| Härryda Energi | 10 624 kr | 79 |
| Höganäs Energi Elnät | 11 361 kr | 66 |
| Jämtkraft Elnät | 11 015 kr | 71 |
| Kalmar Energi Elnät | 8 961 kr | 105 |
| Karlsborgs Elnät | 11 369 kr | 65 |
| Karlshamn Elnät | 14 880 kr | 14 |
| Kraftringen Nät | 17 186 kr | 6 |
| Kvänumsbygdens Energi | 10 359 kr | 85 |
| LEVA Nät | 9 800 kr | 92 |
| LKAB Nät | 7 289 kr | 115 |
| Landskrona Energi | 10 437 kr | 84 |
| Lerum Nät | 11 396 kr | 63 |
| Lidköping Elnät | 8 192 kr | 110 |
| Linde Energi Elnät | 12 281 kr | 47 |
| Ljungby Energinät | 8 192 kr | 111 |
| Ljusdal Elnät | 9 325 kr | 100 |
| Luleå Energi Elnät | 8 054 kr | 112 |
| Mellersta Skånes Kraft | 17 745 kr | 5 |
| Njudung Sävsjö Elnät | 14 289 kr | 21 |
| Njudung Vetlanda Elnät | 11 537 kr | 61 |
| Norrtälje Energi | 12 426 kr | 43 |
| Nossebroortens Energi | 12 775 kr | 35 |
| Nybro Energi Elnät | 13 290 kr | 31 |
| Näckåns Elnät | 12 604 kr | 40 |
| Nässjö Affärsverk Elnät | 11 144 kr | 68 |
| Nätkraft Borås Infra | 10 219 kr | 89 |
| Olofströms Kraft Nät | 11 371 kr | 64 |
| Olseröds Elektriska Distributionsförening | 13 182 kr | 32 |
| Oskarshamn Energi Nät | 11 186 kr | 67 |
| Oxelö Energi | 12 156 kr | 48 |
| PiteEnergi Elnät | 9 445 kr | 97 |
| Ronneby Miljöteknik Elnät | 12 386 kr | 44 |
| Rödeby Elverk | 14 522 kr | 18 |
| SEVAB Nät | 13 389 kr | 30 |
| Sandhult-Sandareds Elnät | 10 321 kr | 86 |
| Sandviken Energi Elnät | 11 016 kr | 70 |
| Sjogerstads Elektriska Distributionsförening | 16 575 kr | 9 |
| Sjöbo Elnät | 12 444 kr | 42 |
| Skara Elnät | 9 127 kr | 103 |
| Skellefteå Kraft Elnät | 10 555 kr | 82 |
| Skyllberg Elnät | 19 995 kr | 2 |
| Skånska Energi Nät | 13 936 kr | 23 |
| Smedjebacken Energi Nät | 11 710 kr | 55 |
| Staffanstorps Energi | 9 599 kr | 94 |
| Sturefors Eldistribution | 14 764 kr | 16 |
| Sundsvall Elnät | 13 502 kr | 29 |
| Söderhamn Elnät | 9 374 kr | 98 |
| Sölvesborgs Elnät | 11 735 kr | 54 |
| Sörbylunds Elnät | 12 605 kr | 39 |
| Tibro Elnät | 10 526 kr | 83 |
| Tidaholms Elnät | 10 144 kr | 91 |
| Tranås Energi Elnät | 13 576 kr | 28 |
| Trelleborgs Elnät | 9 326 kr | 99 |
| Trollhättan Energi Elnät | 7 805 kr | 114 |
| Töre Energi | 12 662 kr | 37 |
| Uddevalla Energi Elnät | 9 317 kr | 101 |
| Ulricehamns Energi Elnät | 11 134 kr | 69 |
| Umeå Energi Elnät | 8 795 kr | 108 |
| Upplands Energi | 11 425 kr | 62 |
| Vaggeryds Elverk | 14 775 kr | 15 |
| Vallebygdens Energi | 14 487 kr | 19 |
| Vara Energi | 11 670 kr | 58 |
| Varbergsortens Elnät | 9 106 kr | 104 |
| Vattenfall Eldistribution – Lokalnät Norr | 17 029 kr | 8 |
| Vattenfall Eldistribution – Lokalnät Syd | 17 029 kr | 7 |
| Vimmerby Energi Nät | 14 744 kr | 17 |
| VänerEnergi | 8 935 kr | 106 |
| Värnamo Elnät | 10 587 kr | 80 |
| Västerbergslagens Elnät | 16 149 kr | 10 |
| Västerviks Kraft-Elnät | 12 640 kr | 38 |
| Västra Orusts Energitjänst | 10 962 kr | 73 |
| Ystad Energi Elnät | 8 536 kr | 109 |
| Ålem Energi Elnät | 15 020 kr | 13 |
| Årsunda Kraft & Belysningsförening | 14 247 kr | 22 |
| Öresundskraft Elnät | 12 870 kr | 34 |
| Österlens Kraft Elnät | 11 907 kr | 50 |
| Östra Kinds Elnät | 13 912 kr | 24 |
| Övertorneå Energi | 10 994 kr | 72 |
| Övik Energi Nät | 8 920 kr | 107 |
Om ditt bolag inte finns i tabellen betyder det alltså inte att det saknas i Ei:s material eller i Hurbra:s genomgång. Det betyder att det inte finns en direkt jämförbar standardtariff för just typkunden 20 A och 20 000 kWh som kan placeras i samma lista utan ytterligare antaganden.
Så har Hurbra räknat
2026 års rapporterade nätavgifter innehåller en ovanlig metoddetalj.
Myndighetsavgiften ändrades retroaktivt under rapporteringen. Vissa elnätsföretag hade därför redovisat den tidigare nivån medan andra använde den nya.
Hurbra har normaliserat den komponenten innan tarifferna jämförts.
Annars skulle nät som i praktiken har samma pris kunna hamna i fel inbördes ordning av rent rapporteringstekniska skäl.
Beloppen i artikeln inkluderar moms och avser själva nätavgiften för respektive typkund. Elhandel och energiskatt ingår inte.
Historiska jämförelser har matchats via redovisningsenheter och dokumenterade förändringar. Fusioner, överlåtelser och andra fall där historiken inte går att följa säkert har inte tvingats in i jämförelsen.
Det gör att antalet bolag i historiska tabeller är lägre än i 2026 års prislista.
Dyrast betyder inte automatiskt oskäligt – men skillnaderna är enorma
Hurbra:s genomgång ger inget enkelt svar där en viss ägarform, investeringsnivå eller vinstmarginal förklarar vilka elnät som är dyrast.
Blåsjön är dyrast men har inte extrem lönsamhet i materialet.
Kraftringen kombinerar däremot hög avgift med både stora investeringar och mycket hög vinstmarginal.
Vattenfall ligger högt men investerar samtidigt tvåsiffriga miljardbelopp.
E.ON visar att stora investeringar kan förekomma parallellt med stora koncernbidrag och hög lönsamhet.
Och över hela den maskinellt matchade gruppen är det statistiska sambandet mellan avgift och investeringar nästan obefintligt.
Det kanske mest anmärkningsvärda är därför inte vilket enskilt bolag som toppar listan.
Det är att svenska hushåll kan möta nästan tre gånger så hög nätavgift för samma standardiserade elanvändning – på en marknad där kunden själv inte kan välja ett billigare nätbolag.