AstraZeneca och teknikjätten Oracle inleder ett internationellt AI-samarbete som ska göra det lättare att hitta patienter till kliniska läkemedelsstudier. Tekniken ska också kunna hjälpa vården att upptäcka sjukdomar tidigare. Det första planerade projektet gäller högt blodtryck i Abu Dhabi, men flera viktiga frågor återstår innan systemen kan börja användas.

Samarbetet presenterades tisdagen den 20 oktober och omfattar flera tänkbara användningsområden för artificiell intelligens inom sjukvård och läkemedelsforskning.

Ambitionen är att använda patientuppgifter från den ordinarie vården för att hitta personer som kan behöva ytterligare behandling eller vara lämpliga för att delta i kliniska studier.

Överenskommelsen är än så länge icke-bindande. Det innebär att företagen har enats om att undersöka möjligheterna, men inte fattat slutliga beslut om enskilda projekt.

Så ska AI hitta patienter till läkemedelsstudier

Att rekrytera patienter till kliniska studier kan vara både svårt och tidskrävande. Deltagarna måste uppfylla särskilda medicinska krav, och det är inte alltid enkelt att hitta dem som passar.

Här hoppas AstraZeneca och Oracle att AI ska kunna göra skillnad.

Tekniken kan exempelvis användas för att jämföra en studies krav med uppgifter från patientjournaler. En person med en viss diagnos, särskilda mätvärden eller en viss behandlingshistorik skulle då kunna identifieras som en möjlig deltagare.

Det betyder däremot inte att AI automatiskt avgör vilka patienter som får delta. En möjlig matchning måste skiljas från den medicinska bedömning och det informerade samtycke som krävs för deltagande i en klinisk studie.

Samarbetet handlar dessutom om mer än patientrekrytering.

Företagen vill undersöka hur AI kan användas för att upptäcka sjukdomar tidigare, stödja behandlingsbeslut och analysera information om läkemedelssäkerhet.

Gemensamt för användningsområdena är att stora mängder vårdinformation ska kunna analyseras för att upptäcka samband och behov som annars kan vara svåra att identifiera.

Vilka patientuppgifter ska användas?

En central fråga är hur företagen tänker hantera känsliga medicinska uppgifter.

Enligt AstraZenecas pressmeddelande ska samarbetet bygga på avidentifierade uppgifter från verklig sjukvård.

Det kan i praktiken handla om information om diagnoser, tidigare läkemedelsbehandlingar, laboratorieresultat och medicinska mätvärden.

Företagen har dock inte specificerat exakt vilka uppgifter som ska ingå i det första projektet.

AstraZeneca ska enligt beskedet inte få tillgång till information som direkt eller indirekt kan identifiera enskilda patienter.

Samtidigt är det viktigt att skilja mellan avidentifiering och fullständig anonymisering. Uppgifter där namn och personnummer har ersatts med koder kan fortfarande räknas som personuppgifter om det finns möjlighet att identifiera personen.

Hur uppgifterna skyddas, vilka aktörer som får behandla dem och hur åtkomsten begränsas blir därför viktiga frågor innan systemen kan införas.

Första projektet gäller högt blodtryck i Abu Dhabi

Det första planerade programmet ska genomföras i Abu Dhabi tillsammans med vårdföretaget M42.

Målet är att använda AI för att upptäcka patienter som har högt blodtryck men inte fått tillräcklig effekt av sin behandling.

Genom att analysera vårdinformation hoppas aktörerna kunna identifiera personer som behöver bättre uppföljning eller förändrad behandling.

Samma teknik skulle också kunna hjälpa forskare att hitta patienter som uppfyller kraven för kliniska studier.

Det finns alltså två möjliga vinster: bättre behandling av patienter som redan finns i vården och effektivare rekrytering till framtida läkemedelsforskning.

M42 har sedan tidigare samarbetat med Oracle kring digitala vårdsystem och analys av patientuppgifter.

Det nya programmet har däremot ännu inte redovisat några resultat. Det finns inga offentliggjorda siffror som visar hur många patienter tekniken har identifierat eller om den har förbättrat behandlingen av högt blodtryck.

Flera granskningar återstår innan tekniken införs

Trots ambitionerna är samarbetet fortfarande i ett tidigt skede.

AstraZeneca och Oracle ska bland annat undersöka tekniska lösningar, ansvarsfördelning och hur resultaten från olika projekt ska utvärderas.

Varje projekt måste genomgå separata juridiska, regulatoriska, etiska och integritetsrelaterade granskningar innan det kan genomföras.

En annan viktig fråga är hur tillförlitliga AI-systemen blir.

Om information i en journal misstolkas kan en lämplig studiedeltagare förbises. Det finns också en risk att patienter föreslås för studier trots att de inte uppfyller de medicinska kraven.

Att ett system snabbt kan analysera stora mängder information är därför inte samma sak som att det gör korrekta medicinska bedömningar.

Företagen har inte heller presenterat någon tidsplan för när det första programmet ska tas i bruk.

Ingen svensk utrullning är presenterad

AstraZeneca och Oracle pekar ut USA, Mellanöstern och Europa som viktiga områden för ett möjligt internationellt samarbete.

Något konkret svenskt projekt har däremot inte presenterats.

För svenska patienter innebär beskedet därför ingen omedelbar förändring av sjukvården eller möjligheten att delta i läkemedelsstudier.

AstraZeneca har även nyligen presenterat ett separat AI-samarbete med insitro, där tekniken ska användas för att hitta nya mål för läkemedelsutveckling.

Samarbetet med Oracle har en annan inriktning. Här handlar det framför allt om att koppla samman information från den befintliga vården med forskning och patientbehandling.

Om AI kan göra den kopplingen både säkrare och effektivare återstår att visa i praktiken.