Storbritannien inför sanktioner mot 15 militära befälhavare och milisledare som anklagas för allvarliga övergrepp under inbördeskriget i Sudan. Personer från båda sidor av konflikten pekas ut för bland annat sexuellt våld, tortyr och attacker mot civila. Beskedet kommer måndagen den 26 oktober, på årsdagen av den paramilitära styrkan RSF:s erövring av al-Fashir.

Den brittiska regeringen meddelade under måndagen att sanktionerna omfattar personer med kopplingar till Sudans reguljära armé (SAF), den paramilitära styrkan Rapid Support Forces (RSF) och arméallierade miliser.

De 15 personerna får sina tillgångar inom brittisk jurisdiktion frysta och förbjuds att resa till Storbritannien. De omfattas även av förbud mot att vara företagsledare i landet.

Samtidigt presenterar Storbritannien ytterligare 15 miljoner pund i humanitärt stöd till Sudan, motsvarande omkring 190 miljoner svenska kronor.

Beslutet kommer ett år efter att RSF intog al-Fashir i Darfur, där omfattande övergrepp mot civilbefolkningen har dokumenterats. Enligt den brittiska regeringen syftar åtgärderna till att öka trycket på personer som misstänks bära ansvar för våldet.

Sanktionerna riktas mot båda sidor i Sudans krig

Det nya beslutet skiljer sig från åtgärder som enbart riktas mot en av de stridande parterna. Storbritannien pekar ut befälhavare från såväl RSF som den reguljära armén och dess allierade milisgrupper.

Anklagelserna omfattar bland annat utomrättsliga avrättningar, etniskt riktat våld, sexuella övergrepp, tortyr och tvångsfördrivningar.

Den brittiska regeringen har publicerat en officiell sanktionslista med samtliga 15 personer och individuella motiveringar till beslutet.

De 15 personerna som omfattas

Uppgifterna i listan är den brittiska regeringens motiveringar till sanktionerna. Det innebär inte att personerna har dömts för de brott de anklagas för.

Två av namnen är särskilt intressanta. Al-Nour Ahmed Adam och Ali Rizqallah har enligt Storbritannien lämnat RSF och anslutit sig till arméns sida.

De omfattas ändå av sanktionerna för handlingar som de misstänks ha varit inblandade i tidigare under kriget. Att en befälhavare byter sida förändrar alltså inte den brittiska regeringens bedömning av det tidigare agerandet.

Ett år efter al-Fashirs fall

Den 26 oktober 2025 intog RSF centrala delar av al-Fashir efter omkring 18 månaders belägring.

Staden hade varit ett av den sudanesiska arméns sista viktiga fästen i Darfur. Erövringen följdes av rapporter om massavrättningar, kidnappningar, sexuellt våld och systematiska attacker mot civilbefolkningen.

Människorättsorganisationer och oberoende utredare har granskat vittnesmål, videomaterial och satellitbilder från området.

Organisationen Centre for Information Resilience har bland annat geografiskt verifierat material som visar gripanden och avrättningar samt identifierat befälhavare vid platser där övergrepp dokumenterats.

Även FN:s oberoende utredare har presenterat omfattande bevisning om övergreppen i al-Fashir. Utredarna har bedömt att RSF:s handlingar mot delar av civilbefolkningen ingått i ett folkmord.

Den bedömningen gäller dokumenterade våldsmönster och identifierade handlingar. Den innebär inte att varje person på Storbritanniens nya sanktionslista individuellt har befunnits skyldig till folkmord eller andra internationella brott.

Vittnesmål om våldet i Darfur har tidigare också uppmärksammats i Hurbra, bland annat i rapporteringen om överlevares berättelser från al-Fashir.

Övergreppen har fortsatt efter erövringen

Situationen i al-Fashir är fortfarande mycket allvarlig.

I en rapport publicerad den 23 oktober 2026 beskriver Amnesty International hur invånare fortsatt utsätts för godtyckliga gripanden, tortyr, övervakning och begränsningar av humanitär hjälp.

Organisationen har intervjuat 25 civila och hjälparbetare. Enligt de humanitära uppskattningar som återges i rapporten finns färre än 70 000 människor kvar i en stad som före kriget hade över en miljon invånare.

De omfattande befolkningsförflyttningarna visar hur långt konsekvenserna sträcker sig bortom själva striderna.

Även Sudans armé anklagas för övergrepp

Även om mycket av den internationella uppmärksamheten riktats mot RSF:s agerande i Darfur omfattar sanktionerna också personer med kopplingar till regeringens reguljära styrkor.

Flera av de utpekade armébefälhavarna anklagas för övergrepp i delstaten Gezira, där bland annat staden Wad Madani ligger.

Enligt de brittiska motiveringarna handlar misstankarna bland annat om avsiktliga attacker mot civila, etniskt riktat våld och sexuella övergrepp.

Det finns samtidigt betydande skillnader i vilka övergrepp som dokumenterats hos de olika konfliktparterna.

FN:s människorättskontor har tidigare konstaterat att den stora majoriteten av de verifierade fallen av konfliktrelaterat sexuellt våld kan kopplas till RSF och dess allierade.

Att Storbritannien sanktionerar personer från båda sidor betyder därför inte att parterna har begått lika omfattande övergrepp.

Det innebär att regeringen bedömer att det finns grund för riktade åtgärder mot misstänkta förövare i flera av konfliktens väpnade grupper.

Vad innebär sanktionerna i praktiken?

Sanktionerna ska begränsa de utpekade personernas möjligheter att använda det brittiska finansiella systemet och bedriva verksamhet med koppling till Storbritannien.

Tillgångsfrysningen innebär bland annat att banker och företag som omfattas av brittisk lagstiftning inte får ställa pengar eller andra ekonomiska resurser till de sanktionerade personernas förfogande, annat än när reglerna uttryckligen medger det.

Reseförbuden begränsar möjligheterna att resa in i landet.

Åtgärdernas faktiska ekonomiska effekt beror på om personerna har tillgångar, affärsförbindelser eller andra ekonomiska intressen som berörs av brittiska regler.

Sanktioner är inte samma sak som en dom

Det är en viktig skillnad mellan ekonomiska sanktioner och rättsligt ansvarsutkrävande.

En regering kan besluta om sanktioner utifrån sina egna rättsliga kriterier och bedömningar. Det kräver inte att personen först har dömts i en brottmålsprocess.

För att någon ska kunna dömas för krigsbrott, brott mot mänskligheten eller folkmord krävs däremot en rättslig process där den individuella skulden prövas.

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, har sedan tidigare en utredning om misstänkta internationella brott i Darfur.

Storbritanniens beslut innebär inte automatiskt att någon av de 15 personerna åtalas vid ICC. Däremot kan sanktioner bidra till ökad internationell press och tydligare offentlig dokumentation av vilka befälhavare som misstänks ha haft ansvar för övergrepp.

Storbritannien ger ytterligare 15 miljoner pund till Sudan

Parallellt med sanktionerna meddelar den brittiska regeringen att ytterligare 15 miljoner pund ska avsättas till humanitära insatser.

Pengarna fördelas på två områden.

En del av hjälpen riktas till områden kring Tawila och al-Obeid, där stora humanitära behov kvarstår.

Sudans inbördeskrig har pågått sedan april 2023 och orsakat en omfattande humanitär katastrof. Miljontals människor har tvingats lämna sina hem och stora delar av sjukvården och den civila infrastrukturen har slagits sönder.

Hjälporganisationer varnar samtidigt för fortsatta hinder för leveranser av livsmedel och sjukvårdsmaterial. Strider, attacker mot civil infrastruktur och svåra väderförhållanden försvårar möjligheterna att nå befolkningen.

De nya brittiska pengarna är avsedda att hjälpa utsatta människor i ett läge där behoven fortfarande är mycket större än den hjälp som når fram.