Bedragare använder en ny metod där personer luras att godkänna ett kreditkort med BankID i tron att de stoppar ett pågående bedrägeri. Kortet kopplas sedan till bedragarens digitala plånbok och används för köp. Nu varnar Konsumenternas Bank- och finansbyrå för tillvägagångssättet.

Varningen publicerades den 13 oktober efter att byrån fått in klagomål från personer som drabbats. Bedrägeriet skiljer sig från vanlig kortkapning genom att offret först luras att medverka till att ett helt nytt kreditkort skapas.

Hur många som drabbats eller hur stora belopp det handlar om framgår inte av varningen.

Så går kreditkortsbedrägeriet med BankID till

Bedragaren kontaktar en person och påstår att någon försöker ansöka om ett kreditkort i personens namn. För att förhindra att ansökan går igenom måste personen agera snabbt och identifiera sig eller signera med BankID.

Men i stället för att stoppa en ansökan godkänner personen själv en kreditkortsansökan.

När kortet har utfärdats kopplas det till en digital plånbok som bedragaren kontrollerar. Det kan exempelvis handla om en tjänst som Apple Pay eller Google Pay.

Därefter används kortet för betalningar som den drabbade inte har godkänt.

Den avgörande skillnaden är att bedragaren inte behöver komma över uppgifterna till ett befintligt bankkort. Bedrägeriet bygger på att offret vilseleds att godkänna ett nytt.

BankID-signeringen betyder inte att köpen är godkända

En viktig fråga är vilket ansvar den drabbade har när BankID faktiskt har använts.

Här behöver tre olika händelser skiljas åt.

Att en person har signerat en kreditkortsansökan innebär inte automatiskt att personen också har godkänt de efterföljande betalningarna.

Enligt betaltjänstlagen krävs samtycke för att en betalning ska vara godkänd. Att banken kan visa att en betalning har autentiserats tekniskt räcker inte ensamt som bevis för att kunden samtyckt.

Samtidigt kan användningen av BankID och personens agerande få betydelse för bedömningen av kreditavtalet och eventuellt betalningsansvar.

Det innebär att den som drabbas inte är garanterad full ersättning, men inte heller automatiskt ansvarar för samtliga köp.

Mer om ansvarsfördelningen finns i vår guide om BankID-bedrägerier och när banken måste betala tillbaka pengarna.

Så gör du om någon har handlat med kreditkortet

Den som misstänker att ett kreditkort har skapats genom bedrägeri bör omedelbart kontakta kortutgivaren och begära att kortet spärras.

Det är särskilt viktigt att inte enbart protestera mot själva kreditkortsansökan.

Varje misstänkt obehörigt köp behöver också reklameras. Det gäller även om personen aldrig haft det fysiska kortet eller själv använt den digitala plånboken.

Begär samtidigt att kortutgivaren utreder hur kortet anslöts till plånboken, vilka kontroller som genomfördes och hur betalningarna godkändes.

Spara meddelanden, samtalsuppgifter, kontoutdrag och annan dokumentation. Gör också en polisanmälan.

Reklamationen ska göras så snart som möjligt efter att de obehöriga betalningarna upptäckts. Att vänta kan försämra möjligheten att få tillbaka pengarna.

Konsumenternas har en särskild vägledning om kortbedrägerier och obehöriga transaktioner med information om reklamation och bankens ansvar.

Om kortutgivaren avslår kravet kan konsumenten begära en skriftlig omprövning. Tvisten kan i vissa fall också prövas av Allmänna reklamationsnämnden, ARN.

Det viktigaste är att kreditkortsansökan, anslutningen till den digitala plånboken och de efterföljande köpen utreds var för sig. Ett godkännande med BankID i början av händelseförloppet avgör inte ensamt vem som ska stå för pengarna.