Sommarens oro för att den fruktade ”helveteslarven” skulle etablera sig i Sverige har inte besannats. Efter fyndet av en ensam fjäril i Skåne i augusti har inga nya observationer rapporterats till fjärilsforskaren Lars Pettersson. Men arten kan fortfarande få fäste i Sverige i framtiden.

Ekprocessionspinnaren väckte stor uppmärksamhet under sommaren 2026 sedan dess larver orsakat problem i Danmark. När en vuxen fjäril därefter hittades på den svenska sidan av Öresund väcktes frågor om arten redan hade börjat etablera sig här.

Nu, när årets säsong är över, finns det fortfarande inga belägg för någon etablerad svensk population.

– Inga nya fynd har rapporterats efter augusti, uppger fjärilsforskaren Lars Pettersson vid Lunds universitet i en uppföljning som Dagens Nyheter rapporterar om den 17 oktober.

Det betyder däremot inte att arten aldrig kan etablera sig i Sverige.

En ensam fjäril blev sommarens enda uppmärksammade svenska fynd

Det svenska fyndet gjordes i augusti vid Bingsmarken på Skånes sydkust. Fjärilsintresserade Jonas Waldeck upptäckte en ekprocessionspinnare i en ljusfälla vid familjens sommarstuga.

Fjärilen artbestämdes av forskare vid Lunds universitet. Det visade sig vara en hane.

Fyndet var betydelsefullt eftersom ekprocessionspinnaren har spridit sig i delar av Europa och under sommaren orsakat oro på nära håll i Danmark. På Amager i Köpenhamn upptäcktes larver, och i Odense hade myndigheterna redan tvingats genomföra omfattande bekämpningsinsatser.

Men det fanns en avgörande skillnad mellan fynden i Danmark och Sverige.

I Danmark handlade det om larver som levde på ekar. I Sverige hade man hittat en vuxen fjäril. Några motsvarande svenska larvkolonier hade inte bekräftats.

Därför innebär en fjäril inte att arten har etablerat sig

En vuxen ekprocessionspinnare kan flyga in från ett annat område utan att arten har börjat föröka sig på platsen. Det gäller särskilt hanfjärilar, som kan förflytta sig i jakt på honor.

En ensam hane kan inte lägga ägg och är därför inget bevis för att en svensk population finns.

För att tala om etablering behövs belägg för att arten faktiskt fortplantar sig här. Fynd av ägg, larver eller larvbon på svenska ekar skulle vara betydligt starkare tecken. En långsiktigt etablerad population måste dessutom kunna överleva och fortsätta föröka sig över flera generationer.

Ekprocessionspinnaren har en generation per år. De vuxna fjärilarna är aktiva under sensommaren, då honorna lägger ägg på ekarnas grenar. Äggen övervintrar och larverna kläcks under våren.

Det innebär att de olika utvecklingsstadierna normalt upptäcks vid olika tider på året.

Sverige har också haft tillfälliga fynd tidigare. Redan 2004 påträffades flera hanfjärilar i Skåne som bedömdes ha flugit in utifrån, utan att det innebar någon konstaterad etablering.

Den som vill veta hur arten ser ut kan läsa vår guide till ekprocessionspinnaren i Sverige, där vi går igenom skillnaderna mellan fjärilen, larverna och deras bon.

Vad hände med de farliga larverna?

Det var framför allt larverna som gjorde ekprocessionspinnaren till en uppmärksammad nyhet under sommaren.

Larverna lever tillsammans på ekar och kan bilda stora ansamlingar och bon. De utvecklar mycket små brännhår som kan spridas i omgivningen och orsaka kraftig klåda, hudutslag och irritation i ögon och luftvägar. I vissa fall kan reaktionerna bli allvarligare.

De vuxna fjärilarna innebär inte samma hälsorisk.

I Danmark var problemen konkreta. Kommunala bekämpningsinsatser sattes in för att avlägsna larver och bon från utsatta områden. I Odense avslutades den dagliga bekämpningen i september när entreprenörerna inte längre hittade levande larver, men kommunen förbereder fortsatta insatser under 2027.

När vi tidigare rapporterade om hur helveteslarven spridit sig till Köpenhamn var frågan om den också skulle få fäste på den svenska sidan av Öresund.

Höstens besked visar att någon sådan etablering inte har kunnat påvisas under årets uppmärksammade säsong.

Forskare utesluter inte framtida spridning till Sverige

Att inga nya fynd rapporterats efter augusti är ett lugnande besked, men det ska inte tolkas som att risken är borta för gott.

Ekprocessionspinnaren förekommer redan i delar av norra Europa, och arten kan spridas på flera sätt. Fjärilar kan flyga till nya områden, medan ägg även kan följa med vid handel och transport av ekar.

Ett varmare klimat kan dessutom förbättra möjligheterna för arten att överleva längre norrut.

I en genomgång från Sveriges lantbruksuniversitet beskriver forskaren Christer Björkman hur spridningen kan ske och vilka problem larverna kan orsaka.

Lars Pettersson framhåller samtidigt att en etablering sannolikt skulle uppmärksammas av personer som följer fjärilsfaunan i Skåne. Att inga nya observationer har rapporterats är därför relevant, även om det inte motsvarar en fullständig inventering av varje möjlig förekomst.

När nästa vår kommer kan eventuella övervintrande ägg börja kläckas, och senare under säsongen flyger en ny generation fjärilar.

För Sverige slutar därmed sommaren 2026 med en tydlig skillnad mellan farhågor och dokumenterade fynd: en ekprocessionspinnare hittades, men några etablerade larvkolonier har inte påvisats.