Ekprocessionsspinnaren, som ofta kallas helveteslarven, har fått myndigheter att stänga flera vattenvägar i Tyskland. Samtidigt har larven hittats på Amager i Köpenhamn, bara några kilometer från Öresundsbron. Arten är ännu inte etablerad i Sverige, men utvecklingen följs nu betydligt närmare.
I Unterspreewald söder om Berlin har elva vattenvägar stängts för båt- och kanottrafik efter ett omfattande angrepp av ekprocessionsspinnare. Omkring 45 kilometer av områdets vattennät påverkas, mitt under den tyska semestersäsongen.
Angreppet omfattar ungefär 750 hektar runt bland annat Krausnick och Schlepzig. Avspärrningarna kan bli kvar till slutet av juli eller början av augusti.
Det är inte bara risken att människor ska utsättas för larvernas brännhår som ligger bakom beslutet. Skogsarbetare har inte kunnat utföra vanliga säkerhetskontroller och arbeten längs vattnet utan omfattande skyddsutrustning. Därför finns även en ökad risk för fallande grenar och instabila träd.
Turistföretag i området har redan börjat rapportera avbokningar.
Helveteslarven har hittats i Köpenhamn
Samtidigt har ekprocessionsspinnaren hittats på flera platser vid Amager Fælled i Köpenhamn.
De första fynden dokumenterades vid Artillerivej den 7 juli. Ytterligare larver och bon hittades dagen därpå, vilket fick Köpenhamns kommun att ta in specialister för att avlägsna dem och kontrollera närliggande ekar.
Fyndplatsen ligger nära centrala Köpenhamn och bara några kilometer från Öresundsbron. Därmed har larven kommit betydligt närmare Sverige än tidigare kända etablerade populationer på kontinenten.
Malmö stad arbetar enligt SVT med att ta fram en handlingsplan för hur kommunen ska agera om arten upptäcks på den svenska sidan av Öresund.
Kan helveteslarven komma till Sverige?
Ekprocessionsspinnaren är ännu inte känd som en etablerad larvpopulation i Sverige. Vuxna fjärilar har däremot observerats här tidigare.
En biolog vid Naturhistoriska riksmuseet har bedömt att arten kan etablera sig i Sverige inom fem till tio år om populationen i Köpenhamn får fäste. Den kan även föras hit på andra sätt, exempelvis genom transporter av växter, trä eller material där ägg och larver finns.
Ett varmare klimat kan också göra det lättare för arten att överleva och sprida sig längre norrut.
Det betyder inte att larven nu är på väg över Öresundsbron i någon bokstavlig mening. Men fynden på Amager visar att arten redan finns i ett område med stor trafik och omfattande rörelse mellan Danmark och södra Sverige.
Därför är helveteslarven farlig
Ekprocessionsspinnarens larver biter inte människor och söker inte aktivt upp vare sig människor eller djur.
Problemet är i stället de mikroskopiska brännhår som täcker larvens kropp. Håren lossnar lätt och kan spridas genom luften, fastna på kläder eller ligga kvar i gamla bon.
De innehåller ett irriterande protein som kan orsaka kraftiga reaktioner när håren kommer i kontakt med hud, ögon eller luftvägar.
Vanliga besvär är:
- intensiv klåda
- rodnad och svullnad
- nässelutslag och blåsor
- irriterade eller rinnande ögon
- hosta och andningsbesvär
- astmaliknande symtom
I ovanliga fall kan känsliga personer drabbas av en allvarlig allergisk reaktion.
Man behöver inte röra vid larven för att få besvär. Håren kan spridas med vinden och orsaka reaktioner även en bit från trädet där larverna eller bona finns.
Gamla bon kan dessutom fortsätta innehålla stora mängder hår efter att larverna har lämnat dem.
Larverna går i långa processioner
Ekprocessionsspinnaren lever framför allt på ekar. Larverna rör sig ofta i långa, sammanhängande led längs stammen eller mellan träden. Det är därifrån namnet processionsspinnare kommer.
De kan samlas i stora, täta bon av spinn, hår och larvrester på ekarnas stammar och grövre grenar.
Bona kan se ut som gråvita eller brungrå klumpar och ska aldrig röras. Försök inte heller att slå ner, spola bort eller bränna ett misstänkt bo. Sådana försök kan frigöra stora mängder brännhår i luften.
Misstänkta fynd bör i stället rapporteras till kommunen eller annan ansvarig myndighet.
Larverna på Gotland är en annan art
Samtidigt som ekprocessionsspinnaren hittats i Köpenhamn har tusentals håriga larver samlats vid ett vindkraftverk nära Närshamn på Gotland.
Det handlar dock inte om samma art.
Larverna på Gotland tillhör tallprocessionsspinnaren, en nära släkting som också har irriterande hår och kan ge klåda, utslag och luftvägsbesvär. Tallprocessionsspinnaren finns framför allt på södra Gotland, men har även observerats vid Böda på Öland.
Båda arterna kan orsaka liknande problem, men ekprocessionsspinnaren är knuten till ekar medan tallprocessionsspinnaren framför allt lever på tall.
Det är därför missvisande att beskriva fynden på Gotland som ett bevis för att den danska helveteslarven redan har etablerat sig i Sverige.
Så gör du efter kontakt med larvhår
Den som misstänker kontakt med processionsspinnarens hår ska undvika att klia eller gnugga det utsatta området. Det kan trycka in hårstråna djupare i huden och göra besvären värre.
Skölj huden med rikliga mängder vatten. Hår som sitter kvar kan försiktigt avlägsnas med tejp eller pincett. Använd inte en handduk för att gnugga huden.
Kläder som kan ha utsatts bör tas av och tvättas. Vid kontakt med ögonen ska de sköljas noggrant med vatten.
Vid andningsbesvär, kraftig svullnad, omfattande utslag eller andra allvarliga symtom ska vård sökas. Svenska råd om kontakt med giftiga eller irriterande larver finns hos Giftinformationscentralen.
Hundar kan få allvarliga reaktioner
Hundar är särskilt utsatta eftersom de gärna nosar på eller slickar på larver och bon.
Kontakt i munnen kan ge kraftig svullnad, dregling, kräkningar och skador på tungan. Svullnad i nos och hals kan i allvarliga fall påverka hundens andning.
En hund som misstänks ha haft kontakt med en processionsspinnare bör hindras från att slicka sig. Mun och nos kan sköljas försiktigt med vatten, men ägaren bör samtidigt undvika att själv komma i kontakt med larvhåren.
Veterinär bör kontaktas direkt vid svullnad, andningsbesvär, kraftig dregling eller tydlig smärta. Fler råd om risker för husdjur under den varma årstiden finns i vår guide om hundar på sommaren.
Ingen etablerad svensk population ännu
Ekprocessionsspinnaren är alltså ännu inte etablerad i Sverige, men fynden i Köpenhamn gör frågan mer konkret.
Larvens spridning i Tyskland visar samtidigt vilka konsekvenser ett stort angrepp kan få. Det handlar inte enbart om utslag och klåda, utan även om avspärrningar, kostsamma saneringar, inställda aktiviteter och områden som blir svåra att använda under delar av sommaren.
Den som ser långa led av håriga larver eller stora spinnbon på ekar bör hålla avstånd och se till att barn och hundar inte går nära.