Sannolikheten för att El Niño når rekordstyrka under hösten har stigit till 83 procent, enligt en ny prognos från den amerikanska vädermyndigheten NOAA. I augusti var motsvarande sannolikhet 69 procent. Utvecklingen pekar mot en historiskt kraftig uppvärmning av Stilla havet, men rekordet är ännu inte fastställt. Och för Sveriges del är det fortfarande omöjligt att säga hur vintern blir enbart utifrån El Niño.

Den nya bedömningen publicerades den 8 oktober av NOAA:s Climate Prediction Center. Myndigheten räknar nu med 83 procents sannolikhet för att El Niño når en rekordhög nivå under tremånadersperioden oktober–december 2026, jämfört med tidigare händelser i mätserien sedan 1950.

Det innebär att rekordchansen har ökat med 14 procentenheter sedan augusti. Även septemberprognosen pekade mot en allt kraftigare utveckling.

Från 69 till 83 procent på två månader

NOAA har successivt höjt sannolikheten för att El Niño ska passera den tidigare rekordnivån.

Samtliga prognoser gäller möjligheten att nå rekordstyrka under oktober–december 2026.

När Hurbra rapporterade om den väntade rekordutvecklingen i augusti låg sannolikheten alltså på 69 procent. Därefter har den ökat vid båda de följande månadsuppdateringarna.

Det är en betydande förändring. Samtidigt visar prognoserna inte att ett rekord redan har inträffat, utan hur NOAA:s bedömning av ett kommande utfall har förändrats.

Den nya prognosen bygger på både observerade förhållanden i Stilla havet och klimatmodeller som beräknar hur havet och atmosfären väntas utvecklas under de närmaste månaderna.

Vad krävs för att El Niño ska slå rekord?

El Niño uppstår när ytvattnet i centrala och östra tropiska Stilla havet blir ovanligt varmt. Uppvärmningen samverkar med förändringar i vindar och lufttryck, vilket kan påverka vädersystem långt utanför själva Stilla havet.

För att bedöma styrkan använder NOAA numera måttet Relative Oceanic Niño Index, RONI.

Det bygger på havstemperaturen i ett bestämt område av Stilla havet, men justeras också för temperaturutvecklingen i andra tropiska havsområden. Syftet är att bättre skilja El Niños egen uppvärmning från den långsiktiga globala uppvärmningen av haven.

Indexet beräknas som ett glidande medelvärde över tre månader.

För att slå det tidigare rekordet behöver RONI nå minst +2,5.

Den hittills högsta nivån i NOAA:s jämförbara serie är omkring +2,4, från den mycket kraftiga El Niño-händelsen 1982–1983. Även händelserna 1997–1998 och 2015–2016 hör till de historiskt starkaste.

NOAA:s aktuella prognos har ett mittvärde på omkring +2,74 för oktober–december. Det ligger alltså tydligt över rekordgränsen.

Men +2,74 är fortfarande ett prognosvärde. Först när tremånadersperioden har passerat och observationerna sammanställts kan det avgöras om rekordnivån verkligen uppnåddes.

Stilla havet är redan ovanligt varmt

Bakom den allt högre rekordsannolikheten finns en kraftig uppvärmning som redan går att mäta.

I NOAA:s oktoberunderlag låg temperaturavvikelsen i Niño-3.4-regionen på omkring +2,1 grader. I delar av östra ekvatoriella Stilla havet uppmättes betydligt större avvikelser, på över fyra grader.

Myndigheten rapporterar också omfattande värme under havsytan och förändringar i atmosfärens cirkulation som stämmer överens med en mycket kraftig El Niño.

Det är viktigt att skilja dessa temperaturuppgifter från rekordmåttet RONI. En lokal temperaturavvikelse på fyra grader innebär inte automatiskt att det officiella El Niño-indexet har passerat rekordgränsen.

Den observerade utvecklingen visar däremot varför prognoserna pekar mot fortsatt hög styrka.

Enligt NOAA:s senaste ENSO-prognos är sannolikheten för rekordstyrka som högst under oktober–december. För den efterföljande perioden november–januari är motsvarande sannolikhet 70 procent.

Det betyder att myndigheten väntar sig en möjlig topp mot slutet av 2026, följd av en utveckling som ännu är osäker.

Betyder en rekordstark El Niño att Sverige får en mild vinter?

Inte nödvändigtvis.

El Niño kan ha stora konsekvenser för vädret i många delar av världen. Fenomenet påverkar bland annat nederbördsmönster, torka, temperaturer och förutsättningarna för tropiska stormar.

Men sambanden är inte lika tydliga överallt.

I tropikerna och kring Stilla havet finns relativt välkända kopplingar mellan El Niño och regionala väderförändringar. I norra Europa är sambanden betydligt svagare.

SMHI:s oceanograf Ola Kalén har i samband med oktoberprognoserna betonat att El Niño inte räcker för att förutsäga hur vintern blir i Sverige.

Det svenska vintervädret påverkas i hög grad av hur lågtryck och högtryck placerar sig över Nordatlanten och norra Europa. Även den nordatlantiska oscillationen, NAO, har stor betydelse för vilka luftmassor som når Skandinavien.

Dessa förhållanden kan variera kraftigt mellan olika vintrar, även när El Niño är stark.

En rekordstark El Niño innebär därför inte automatiskt en varm och snöfattig vinter i Sverige. Men det går heller inte att dra den motsatta slutsatsen och förutsäga en ovanligt kall eller snörik vinter.

SMHI har även pekat på att prognoser om högre temperaturer än normalt i delar av Europa kan påverkas av den långsiktiga globala uppvärmningen. Det gör det svårt att avgöra hur stor del av en eventuell temperaturavvikelse som faktiskt kan kopplas till El Niño.

För den som vill förstå skillnaden mellan fenomenets globala påverkan och effekterna här hemma finns en fördjupning i Hurbra:s guide om vad El Niño är och hur det påverkar Sverige.

Kan El Niño påverka Sverige på andra sätt?

Även om kopplingen till den svenska vintern är osäker kan en mycket kraftig El Niño få indirekta konsekvenser.

I delar av världen där sambanden med El Niño är tydligare kan förändrade regnmönster påverka jordbruk, fiske och vattenförsörjning.

Om stora producentländer drabbas av omfattande torka eller översvämningar kan det i förlängningen påverka internationella råvarupriser och livsmedelsmarknader.

Det betyder inte att högre svenska matpriser är en given följd av årets El Niño. Hur stora effekterna blir beror på vilka regioner som påverkas, hur allvarliga störningarna blir och hur marknaderna reagerar.

Det är ändå en viktig skillnad mot frågan om snö och temperatur i Sverige: fenomenets ekonomiska följder kan nå svenska hushåll även om det inte går att påvisa någon tydlig effekt på det lokala vintervädret.

Nästa NOAA-prognos kommer i november

NOAA:s nästa ordinarie ENSO-rapport är planerad till den 12 november 2026.

Då väntas myndigheten redovisa nya observationer från Stilla havet och uppdaterade sannolikheter för hur kraftig El Niño blir under slutet av året.

Utvecklingen hittills är anmärkningsvärd. På två månader har sannolikheten för rekordstyrka stigit från 69 till 83 procent, samtidigt som havstemperaturerna redan nått mycket höga nivåer.

Men den avgörande skillnaden kvarstår: NOAA bedömer att ett rekord är mycket sannolikt – inte att det redan har slagits.

Och även om prognosen infrias kommer det inte i sig att ge något säkert besked om Sveriges vinter 2026–2027.