El Niño är ett återkommande klimatfenomen i tropiska Stilla havet som kan förändra vädret på stora delar av jorden. När havet och atmosfären över Stilla havet börjar bete sig annorlunda förändras också luftströmmar, regnområden och stormbanor långt bort från själva havsområdet.
Effekterna är tydliga på många håll i världen. Vissa regioner får större risk för torka, andra för kraftiga regn och översvämningar. Även den globala medeltemperaturen brukar tillfälligt stiga under en kraftig El Niño.
För Sverige är sambandet betydligt svagare. El Niño kan påverka den storskaliga cirkulationen över Nordatlanten och Europa och därmed i viss mån förändra sannolikheten för olika typer av vinterväder. Men fenomenet bestämmer inte om Sverige får en varm, kall, blöt eller snörik vinter.
För att förstå varför måste man börja flera tusen kilometer bort, vid ekvatorn i Stilla havet.
Vad är El Niño?
El Niño är den varma fasen av ett större klimatsystem som kallas ENSO, en förkortning av El Niño–Southern Oscillation.
ENSO består av tre möjliga tillstånd:
- El Niño, då delar av centrala och östra tropiska Stilla havet är ovanligt varma.
- La Niña, då samma områden i stället är ovanligt kalla.
- Neutrala förhållanden, då varken El Niño eller La Niña råder.
Det viktiga är att El Niño inte bara handlar om havstemperaturen. Havet och atmosfären förändras tillsammans.
Vindarna ändras. Lufttrycket förändras. Områden med kraftiga tropiska regn flyttar på sig. Havsströmmarna påverkas och kallt djupvatten når inte upp till ytan på samma sätt som normalt.
Det är hela detta sammankopplade system som gör El Niño till ett globalt betydelsefullt fenomen.
Så fungerar Stilla havet normalt
Under normala förhållanden blåser så kallade passadvindar från öster mot väster längs ekvatorn i Stilla havet.
Vindarna hjälper till att pressa det varma ytvattnet västerut mot Indonesien, Papua Nya Guinea och norra Australien.
Där kan havsytan vara betydligt varmare än i den östra delen av Stilla havet.
När det varma havsvattnet värmer luften ovanför stiger stora mängder varm och fuktig luft. Det bildas kraftiga regn- och åskväder i västra Stilla havet.
Högre upp i atmosfären rör sig luften tillbaka österut. Därefter sjunker den över den östra delen av Stilla havet och återvänder nära havsytan som passadvind.
Detta stora cirkulationssystem kallas Walkercirkulationen.
Samtidigt händer något viktigt ute i havet.
När varmt ytvatten pressas västerut kan kallare vatten från djupet stiga mot ytan utanför bland annat Sydamerikas västkust. Fenomenet kallas uppvällning.
Det kalla djupvattnet innehåller mycket näring och är en viktig förklaring till de produktiva fiskevattnen utanför exempelvis Peru.
Vad händer när El Niño börjar?
Under en El Niño försvagas passadvindarna.
Ibland kan de under kortare perioder till och med ändra riktning.
När vindarna inte längre pressar lika mycket varmt ytvatten västerut börjar det varma vattnet sprida sig tillbaka mot centrala och östra Stilla havet.
Samtidigt förändras havets temperaturstruktur.
Gränsen mellan det varma ytvattnet och det kallare vattnet längre ned – den så kallade termoklinen – hamnar djupare i öster.
Därmed blir det svårare för kallt vatten att nå havsytan.
Resultatet blir att ett stort område av det tropiska Stilla havet blir varmare än normalt.
Men förändringen stannar inte i havet.
När det varmaste vattnet flyttar österut flyttar också en del av den kraftiga tropiska nederbörden. Atmosfärens tryckmönster förändras och Walkercirkulationen försvagas.
Havet förändrar alltså atmosfären – och atmosfären förändrar i sin tur havet.
Det är denna återkoppling som kan låta en relativt liten inledande störning utvecklas till en stor El Niño.
Forskarna kan beskriva mekanismerna bakom ENSO mycket väl, men det finns inte någon enda enkel ”startknapp” som förklarar exakt varför en viss El Niño börjar vid en viss tidpunkt.
Varför heter det El Niño?
Namnet kommer från fiskare längs Sydamerikas västkust.
De noterade sedan länge att varmt kustvatten ibland dök upp kring jul och kallade fenomenet El Niño, ”pojken” eller ”gossebarnet”, som en hänvisning till Jesusbarnet.
I dag används El Niño i en mycket mer exakt vetenskaplig betydelse för den varma fasen av ENSO-systemet.
Fenomenet återkommer oregelbundet, vanligtvis med några års mellanrum.
Det går alltså inte att sätta ett enkelt schema och säga att El Niño kommer exakt vart fjärde eller femte år.
Hur kan Stilla havet påverka vädret över hela världen?
Det kan låta märkligt att några graders temperaturförändring i ett havsområde kan påverka vädret tusentals kilometer bort.
Förklaringen är framför allt atmosfären.
Tropikerna är en av motorerna i jordens klimatsystem. Här värms enorma mängder luft upp över varma hav och stiger högt i atmosfären.
När de områden där luften stiger och regnet faller flyttar på sig förändras även den stora luftcirkulationen.
Det kan påverka jetströmmarna – de kraftiga vindband som slingrar sig runt jorden på hög höjd.
Förändringen kan också skapa stora atmosfäriska vågor som sprider effekterna långt från det tropiska Stilla havet.
Sådana fjärrkopplingar brukar kallas teleconnections.
Man kan förenklat säga att El Niño ändrar var jordens tropiska atmosfär värms upp mest. Atmosfären svarar på förändringen, och det svaret kan sedan påverka vädermönster långt bort.
Det betyder däremot inte att samma sak händer överallt varje gång.
El Niño förändrar framför allt sannolikheten för vissa vädermönster.
Vilket väder ger El Niño?
Effekterna varierar mellan olika El Niño-händelser, men vissa mönster återkommer så ofta att de är tydligt mätbara.
| Område | Vanlig tendens under El Niño |
|---|---|
| Centrala och östra tropiska Stilla havet | Varmare hav och ofta mer regn |
| Indonesien och delar av Australien | Ökad risk för torrare förhållanden |
| Delar av Peru och Ecuador | Ökad risk för kraftigt regn och översvämningar |
| Delar av södra USA | Ofta blötare under vintern |
| Tropiska Atlanten | Generellt mindre gynnsamma förhållanden för orkaner |
| Centrala och östra Stilla havet | Ofta mer gynnsamma för tropiska cykloner |
| Global medeltemperatur | Tenderar att tillfälligt bli högre |
| Sverige | Svag och indirekt påverkan |
Det här är klimatologiska mönster, inte löften om vad som kommer att hända under ett visst år.
En El Niño kan exempelvis öka risken för torka i ett område utan att just den aktuella El Niño-perioden faktiskt leder till extrem torka där.
Andra vädersystem spelar alltid in.
Varför kan El Niño ge både torka och översvämningar?
Eftersom de stora tropiska regnområdena flyttar på sig.
När kraftig konvektion och nederbörd förskjuts österut över Stilla havet kan områden som normalt får mycket tropiskt regn plötsligt få betydligt mindre.
Samtidigt kan regioner längre österut få mer regn än normalt.
Det är alltså inte så att El Niño generellt gör jorden torrare eller blötare.
Fenomenet omfördelar nederbörden.
På platser där jordbruk, vattenförsörjning och ekosystem är starkt anpassade efter normala regnmönster kan förändringen få stora konsekvenser.
Kan El Niño påverka stormar och orkaner?
Ja.
Ett tydligt exempel finns över Atlanten.
El Niño brukar öka skillnaden mellan vindarnas riktning och hastighet på olika höjder i atmosfären över delar av det tropiska Atlanten. Det kallas vertikal vindskjuvning.
Tropiska orkaner har svårare att utvecklas när vindskjuvningen är kraftig, eftersom stormens struktur störs.
El Niño brukar därför göra förhållandena mindre gynnsamma för omfattande orkanaktivitet i Atlanten.
I delar av Stilla havet kan situationen samtidigt bli den motsatta och miljön mer gynnsam för tropiska cykloner.
Även här handlar det om sannolikheter. En El Niño innebär inte att Atlanten saknar orkaner.
Vad är skillnaden mellan El Niño och La Niña?
La Niña är den kalla fasen av ENSO.
Under La Niña brukar passadvindarna bli starkare än normalt och pressa ännu mer varmt ytvatten västerut.
Kallt djupvatten kan då nå ytan lättare i de centrala och östra delarna av det tropiska Stilla havet.
Resultatet blir lägre havstemperaturer än normalt i ett stort område.
Walkercirkulationen förstärks också.
| El Niño | La Niña |
|---|---|
| Svagare passadvindar | Starkare passadvindar |
| Varmare centrala/östra Stilla havet | Kallare centrala/östra Stilla havet |
| Mindre uppvällning av kallt vatten i öster | Starkare uppvällning |
| Tropiskt regn flyttas österut | Regnet koncentreras mer västerut |
| Brukar tillfälligt höja global medeltemperatur | Brukar tillfälligt dämpa global medeltemperatur |
Men El Niño och La Niña är inte perfekta spegelbilder.
En kraftig El Niño behöver inte följas av en lika kraftig La Niña, och effekterna på olika delar av världen kan se olika ut.
Påverkar El Niño Sverige?
Ja, potentiellt – men betydligt svagare än många föreställer sig.
För Sverige finns inte samma tydliga ENSO-samband som för exempelvis Australien, Indonesien, Peru eller vissa delar av Nordamerika.
Det svenska vädret påverkas starkt av vad som händer över Nordatlanten och Europa.
Lågtryckens banor, jetströmmen, temperaturerna över Atlanten, luftmassor från Arktis och kontinenten och den nordatlantiska oscillationen, NAO, spelar stor roll.
El Niño kan i sin tur påverka delar av detta större system.
Forskning visar exempelvis att ENSO kan påverka atmosfäriska vågmönster som når Nordatlanten och Europa.
En annan möjlig väg går genom stratosfären.
Under vissa El Niño-vintrar förändras cirkulationen högt ovanför Arktis, vilket kan påverka polarvirveln. Förändringar där uppe kan i vissa situationer senare påverka vädermönstren längre ned i atmosfären.
Men mellan Stilla havet och Sverige finns många andra faktorer som kan förstärka, försvaga eller helt förändra signalen.
Därför beskriver SMHI ENSO och dess globala påverkan samtidigt som myndigheten betonar att kopplingen till svenskt väder är svag.
Betyder El Niño en varm vinter i Sverige?
Nej.
Det är en alldeles för enkel slutsats.
Det går att hitta statistiska samband mellan ENSO och vissa typer av atmosfärisk cirkulation över Nordatlanten och Europa, särskilt vintertid.
Men sambandet är inte tillräckligt stabilt för att säga:
El Niño = mild svensk vinter.
Det går inte heller att vända på resonemanget och säga att El Niño betyder kall vinter.
Olika El Niño-händelser kan ge olika effekter beroende på hur starka de är, var den största uppvärmningen finns i Stilla havet och hur atmosfären samtidigt beter sig på andra håll.
Även tidpunkten under vintern kan spela roll.
Sambandet mellan ENSO och Europa kan se annorlunda ut under början av vintern än under slutet.
Dessutom är vädervariationen över Nordatlanten mycket stor även utan El Niño.
Det gör att ENSO-signalen ofta drunknar i allt annat som händer.
Kan El Niño ändå förbättra långtidsprognoser för Sverige?
Till viss del kan kunskap om ENSO vara värdefull när meteorologer bedömer sannolikheten för olika storskaliga vädermönster över kommande månader.
Men det är något helt annat än en vanlig väderprognos.
Om en kraftig El Niño råder kan den vara en pusselbit när säsongsprognoser tas fram.
Meteorologerna måste samtidigt väga in bland annat:
- havstemperaturer i Nordatlanten
- tillståndet i Arktis
- stratosfären
- snötäcke och havsis
- andra tropiska havsområden
- atmosfärens naturliga variation
Ju närmare Sverige man kommer, desto fler konkurrerande faktorer påverkar resultatet.
El Niño fungerar därför mycket bättre som en klimatologisk signal för vissa delar av världen än som ett sätt att säga vilket väder Stockholm, Göteborg eller Kiruna kommer att få.
El Niño är inte samma sak som global uppvärmning
Det här är en avgörande skillnad.
El Niño är ett naturligt återkommande fenomen i klimatsystemet.
Den globala uppvärmningen är en långsiktig temperaturökning som framför allt drivs av människans utsläpp av växthusgaser.
De verkar på olika tidsskalor.
El Niño utvecklas under månader och brukar påverka klimatet under ungefär ett år eller något längre.
Den globala uppvärmningen förändrar temperaturens grundnivå över decennier och århundraden.
Ett enkelt sätt att tänka på skillnaden är:
Den globala uppvärmningen höjer golvet. El Niño kan tillfälligt lägga en extra topp ovanpå.
Varför blir världen ofta extra varm under El Niño?
Världshaven lagrar enorma mängder värme.
När El Niño utvecklas förändras hur värme fördelas mellan havet och atmosfären.
Det varma vattnet sprider sig över större områden i det tropiska Stilla havet och mer värme kan överföras till atmosfären.
Därför brukar den globala medeltemperaturen stiga under och efter en kraftig El Niño.
Skillnaden kan vara tillräckligt stor för att ett El Niño-år ska hamna mycket högt i den globala temperaturstatistiken.
Det betyder inte att El Niño ensam har skapat den höga temperaturen.
Om världens grundtemperatur redan har höjts av växthusgasutsläpp börjar El Niño från en varmare nivå än motsvarande fenomen gjorde för exempelvis 50 eller 100 år sedan.
Kan La Niña stoppa den globala uppvärmningen?
Nej.
La Niña kan tillfälligt dämpa den globala yttemperaturen eftersom mer värme lagras i havet och temperaturmönstret över tropiska Stilla havet förändras.
Det kan göra att ett enskilt år blir svalare än året före.
Men den långsiktiga uppvärmningen fortsätter ändå.
Det är därför klimatforskare studerar trender över längre tidsperioder och inte försöker avgöra klimatutvecklingen utifrån ett enda år.
På samma sätt bevisar ett ovanligt varmt El Niño-år inte ensamt hur snabbt den långsiktiga uppvärmningen går.
Man måste skilja på den långsiktiga trenden och naturliga svängningar runt den.
Kan klimatförändringarna göra El Niño starkare?
Det här är mer komplicerat.
Klimatmodeller visar att en varmare värld kan förändra ENSO:s effekter och de extrema väderhändelser som uppstår i samband med El Niño och La Niña.
Men forskningen har större osäkerhet kring exakt hur själva ENSO-systemets frekvens, styrka och beteende kommer att förändras.
Det går därför inte att säga att global uppvärmning enkelt betyder ”fler El Niño”.
Det är däremot möjligt att konsekvenserna av en El Niño blir annorlunda i ett varmare klimat.
Ett extremt regn faller exempelvis i en atmosfär som kan innehålla mer vattenånga än tidigare, och en värmeperiod inträffar ovanpå en redan högre grundtemperatur.
Kan en enskild storm skyllas på El Niño?
Vanligtvis inte.
El Niño kan skapa förhållanden som gör vissa typer av extremväder mer eller mindre sannolika.
Men den orsakar inte på ett enkelt sätt varje enskild storm, översvämning eller torka som inträffar under en El Niño-period.
Det är ungefär som att förändra oddsen.
Om sannolikheten för ett visst väder ökar betyder det fortfarande inte att fenomenet måste inträffa. Och om det inträffar finns det ofta flera bidragande orsaker.
Samma försiktighet behövs när extrema väderhändelser diskuteras i samband med global uppvärmning.
Forskarna kan ofta analysera hur sannolikheten eller intensiteten har förändrats. Det är mer användbart än att försöka hitta en enda orsak till hela händelsen.
Hur ofta inträffar El Niño?
ENSO är oregelbundet.
El Niño och La Niña brukar återkomma med ungefär två till sju års mellanrum, men intervallet varierar.
En El Niño varar ofta omkring 9–12 månader, men vissa händelser håller i sig längre.
Fenomenet brukar utvecklas under året och ofta nå sin största styrka kring norra halvklotets vinter.
Det är också en anledning till att El Niño får stor uppmärksamhet inför vintersäsongen.
Kan forskarna förutsäga El Niño?
Ja, men inte hur långt i förväg som helst.
Eftersom ENSO bygger på förändringar både i havet och atmosfären kan forskarna övervaka bland annat havstemperaturer, värmeinnehållet under havsytan, vindarna över Stilla havet och lufttrycket.
När flera signaler börjar peka åt samma håll kan sannolikheten för El Niño eller La Niña beräknas månader i förväg.
Prognoserna är dock inte lika säkra under hela året.
Särskilt övergången genom våren på norra halvklotet har historiskt varit svårare att förutsäga.
Och även om forskarna korrekt förutser att El Niño kommer betyder det inte att alla konsekvenser går att förutsäga exakt.
Två El Niño-händelser kan utvecklas på olika sätt.
Vad är en ”super-El Niño”?
Uttrycket används ofta i medier när en El Niño blir ovanligt stark.
Det är däremot inte en helt enhetlig officiell vetenskaplig klassificering.
Forskarna beskriver i stället ENSO:s styrka utifrån bland annat hur mycket havstemperaturen avviker från det normala i centrala Stilla havet och hur atmosfären reagerar.
En mycket kraftig El Niño kan ge större globala effekter än en svag.
Men även styrkan är bara en del av förklaringen.
Var det varmaste vattnet ligger och hur atmosfären svarar kan vara minst lika viktigt för vissa regionala konsekvenser.
Så ska man tänka på El Niño och Sverige
Det finns två lika missvisande ytterligheter.
Den ena är att beskriva El Niño som om fenomenet direkt bestämmer det svenska vädret.
Den andra är att säga att något som händer i Stilla havet inte kan ha någon betydelse alls för Sverige.
Verkligheten ligger mellan dessa båda.
Jordens atmosfär och hav är ett sammankopplat system. En mycket stor förändring i tropiska Stilla havet kan påverka cirkulationen långt bort från området där den startade.
Även Nordatlanten och Europa kan känna av den förändringen.
Men ju längre bort från ENSO:s kärnområden man kommer, desto mer komplicerad blir kopplingen.
För Sverige blir El Niño därför framför allt en av många faktorer som kan förändra oddsen för olika vädermönster.
Den kan inte ensam tala om hur nästa vinter blir.
Det är också kanske det viktigaste med El Niño över huvud taget: fenomenet visar hur tätt sammankopplat jordens klimatsystem är. En förändring i vindar och havstemperaturer vid ekvatorn i Stilla havet kan sätta igång en kedja av reaktioner som påverkar regn, torka, stormar och temperaturer på helt andra delar av planeten.
Men den kedjan är inte en rak linje.
Och när den når Sverige är signalen betydligt svagare än rubriken ”El Niño kommer” lätt kan få det att låta.