Sverige hade lägst inflation i hela EU i september 2026. Enligt Eurostats nya statistik steg konsumentpriserna med 1,0 procent jämfört med samma månad förra året, medan inflationen i både EU och euroområdet låg på 3,8 procent. Men den låga inflationen betyder inte att Sverige har blivit ett billigt land. Tvärtom ligger den svenska prisnivån fortfarande bland de högsta i EU.
Sverige har lägst inflation av alla EU-länder
Eurostats fullständiga inflationsstatistik, som publicerades fredagen den 16 oktober, visar stora skillnader mellan medlemsländerna.
Sverige hade den lägsta årliga inflationen på 1,0 procent, följt av Danmark och Ungern på 2,1 procent. Högst låg Rumänien med 6,5 procent, följt av Litauen med 6,1 procent.
Den svenska inflationen steg visserligen från 0,3 procent i augusti till 1,0 procent i september, men ökningen var betydligt mindre än i stora delar av Europa.
Inflationen steg i 23 av EU:s 27 medlemsländer jämfört med föregående månad. För både EU och euroområdet ökade årstakten från 3,2 till 3,8 procent.
Euroområdets slutliga inflationstal var oförändrat jämfört med snabbestimatet den 2 oktober. Det nya i fredagens rapport är framför allt den fullständiga jämförelsen mellan samtliga medlemsländer.
Inflation i EU september 2026 – hela listan
Tabellen visar den årliga inflationen enligt det harmoniserade konsumentprisindexet, HIKP. Länderna är sorterade från lägst till högst inflation.
| Land | Inflation |
|---|---|
| Sverige | 1,0 % |
| Danmark | 2,1 % |
| Ungern | 2,1 % |
| Tjeckien | 2,2 % |
| Malta | 2,4 % |
| Finland | 2,7 % |
| Lettland | 3,0 % |
| Nederländerna | 3,0 % |
| Slovakien | 3,0 % |
| Estland | 3,1 % |
| Tyskland | 3,3 % |
| Frankrike | 3,4 % |
| Österrike | 3,6 % |
| Portugal | 3,6 % |
| Slovenien | 3,7 % |
| Irland | 3,8 % |
| Polen | 4,0 % |
| Italien | 4,2 % |
| Kroatien | 4,3 % |
| Belgien | 4,5 % |
| Spanien | 5,0 % |
| Grekland | 5,1 % |
| Cypern | 5,2 % |
| Luxemburg | 5,2 % |
| Bulgarien | 5,6 % |
| Litauen | 6,1 % |
| Rumänien | 6,5 % |
Uppgifterna kommer från Eurostats fullständiga inflationsrapport för september 2026.
Sverige har låg inflation men fortfarande höga priser
Att Sverige har EU:s lägsta inflation betyder inte att det är billigast att leva här.
Inflationen mäter hur snabbt priserna förändras, inte hur höga priserna är från början. En inflation på 1,0 procent innebär att konsumentpriserna i genomsnitt är 1,0 procent högre än ett år tidigare.
Om en varukorg kostade 1 000 kronor för ett år sedan skulle den, med samma prisutveckling som genomsnittet, kosta 1 010 kronor i dag. Priserna har alltså fortsatt uppåt, men långsammare än tidigare.
Skillnaden blir tydlig i Eurostats separata statistik över faktiska prisnivåer.
I den senaste prisnivåjämförelsen, som avser 2025, låg Sverige på index 121 när EU-genomsnittet sätts till 100. Den svenska prisnivån för hushållens konsumtion var därmed omkring 21 procent högre än EU-genomsnittet.
Sverige hade den fjärde högsta prisnivån i unionen, efter Danmark, Irland och Luxemburg.
Statistiken avser olika perioder, men tillsammans visar uppgifterna varför låg inflation och höga levnadskostnader kan förekomma samtidigt. Prisnivåjämförelsen säger däremot inte hur dyrt det är i förhållande till invånarnas inkomster.
Svenska priser har stigit omkring 26 procent sedan 2020
Även jämförelsen med tidigare svenska priser visar varför en låg inflationstakt inte automatiskt innebär att hushållens ekonomi återgår till hur den såg ut före inflationsuppgången.
Enligt SCB låg det svenska KPI-indexet på 125,94 i september 2026, med 2020 års genomsnitt satt till 100.
Det innebär att den genomsnittliga konsumentprisnivån har stigit med omkring 26 procent jämfört med 2020.
Att inflationen nu är låg tar inte bort de tidigare prisökningarna. För att den genomsnittliga prisnivån faktiskt ska sjunka krävs negativ inflation.
Den som vill förstå skillnaden närmare kan läsa vår förklaring av varför priserna inte sjunker när inflationen går ner.
Matpriserna sjunker – men el och drivmedel blir dyrare
Den låga svenska inflationen döljer stora skillnader mellan olika utgifter.
SCB:s statistik för september visar att livsmedelspriserna sjönk med 6,5 procent jämfört med samma månad 2025. Samtidigt steg elpriserna med 17,0 procent och drivmedelspriserna med 20,0 procent.
| Prisgrupp | Förändring på ett år |
|---|---|
| Livsmedel | −6,5 % |
| El | +17,0 % |
| Drivmedel | +20,0 % |
| Hyresrätter | +3,3 % |
| Underhåll och reparation av småhus | +9,2 % |
Förändringarna gäller september 2025 till september 2026 enligt SCB:s KPI-statistik.
Nedgången i livsmedelspriserna har delvis samband med momssänkningen från 12 till 6 procent som genomfördes i april 2026.
Men hushållens faktiska kostnader beror på vilka varor och tjänster de köper. Den som bor i villa med hög elförbrukning eller pendlar långt med bil kan uppleva en helt annan prisutveckling än den som bor i en mindre lägenhet och främst märker de lägre matpriserna.
Den genomsnittliga inflationen är därför inte detsamma som varje enskilt hushålls kostnadsökning.
Därför skiljer sig HIKP från KPI och KPIF
Sveriges inflation på 1,0 procent i Eurostats jämförelse är inte samma mått som används för Riksbankens inflationsmål.
Det finns tre viktiga inflationsmått:
- HIKP: EU:s harmoniserade konsumentprisindex, som används för att jämföra inflation mellan medlemsländer.
- KPI: Sveriges konsumentprisindex, där bland annat förändringar i bolåneräntor påverkar utfallet.
- KPIF: Konsumentprisindex med fast ränta, där effekten av förändrade bolåneräntor räknas bort. Det är detta mått som ligger till grund för Riksbankens inflationsmål på 2 procent.
I september 2026 var Sveriges HIKP-inflation 1,0 procent, medan KPI-inflationen var 1,1 procent och KPIF-inflationen 1,5 procent.
Skillnaderna beror på hur måtten är konstruerade och vilka kostnader som ingår. Bland annat behandlas kostnader för eget boende olika.
Mer om Sveriges senaste inflationstal finns i vår artikel om inflationen i september 2026.
Varför är inflationen högre i resten av Europa?
Energipriserna är en viktig förklaring till den höga inflationen i euroområdet.
Enligt Eurostat steg energipriserna där med 18,9 procent på ett år. Energin bidrog med 1,71 procentenheter till den totala inflationen på 3,8 procent. Även tjänstepriserna stod för en stor del av ökningen.
Sverige påverkas också av högre energikostnader, men prisnedgångar inom andra områden håller tillbaka den svenska inflationen.
Sveriges förstaplats i EU-jämförelsen är därmed ett tecken på att priserna totalt sett stiger långsammare här än i andra medlemsländer. För hushållen är den avgörande skillnaden fortfarande vad som händer med de egna utgifterna, och hur inkomsterna utvecklas i förhållande till dem.