Hotell, gym och andra tjänsteföretag kan snart slippa redovisa sitt lägsta pris de senaste 30 dagarna när de annonserar rabatter. Regeringen föreslår att reglerna för prissänkningar ändras från den 1 mars 2027. För konsumenterna innebär det mindre insyn i tidigare priser, men vilseledande rabatter kommer fortfarande att vara förbjudna. Förslaget är ännu inte beslutat och påverkar inte årets Black Friday.
Regeringen har den 15 oktober 2026 överlämnat en lagrådsremiss som ändrar en central del av prisinformationslagen. I dag måste företag som annonserar en prissänkning normalt ange det lägsta pris som produkten haft under de föregående 30 dagarna. Kravet omfattar både varor och tjänster.
Regeringen vill begränsa skyldigheten till att enbart gälla varor. För exempelvis hotell, frisörer och gym skulle det innebära att de inte längre behöver redovisa ett tidigare lägsta pris varje gång de marknadsför ett rabatterat erbjudande.
Det är däremot ingen frihet att använda påhittade ordinarie priser eller locka kunder med rabatter som inte existerar.
Vilka tjänster slipper 30-dagarsregeln?
Förslaget gäller tjänster generellt. Det är alltså inte fråga om ett särskilt undantag för en enskild bransch.
Bland de verksamheter som skulle påverkas finns hotell och andra boendetjänster, reseföretag, gym, frisörer, skönhetssalonger och företag som erbjuder olika typer av hantverkstjänster. Även digitala tjänster och abonnemang hamnar utanför det särskilda kravet på tidigare lägsta pris.
Hotell- och resebranschen är särskilt intressant eftersom priserna där ofta förändras med efterfrågan, säsong och bokningstidpunkt. Ett hotellrum kan exempelvis ha olika pris beroende på vilken dag det bokas och vilken natt kunden vill övernatta.
Med regeringens förslag skulle sådana verksamheter få större flexibilitet att annonsera kampanjer utan att samtidigt behöva redovisa det lägsta priset under de senaste 30 dagarna.
För vanliga varor skulle däremot dagens regler fortsätta gälla.
| Köp | Om förslaget blir lag |
|---|---|
| Hotellrum, frisörbesök, gym och andra tjänster | Inget särskilt krav på att ange lägsta priset under de senaste 30 dagarna vid annonserad prissänkning. |
| Kläder, elektronik, möbler och andra varor | Kravet på tidigare lägsta pris finns kvar. |
Även varor med digitala funktioner, exempelvis mobiltelefoner och smart-tv-apparater, fortsätter att räknas som varor. De blir inte undantagna bara för att de innehåller programvara.
Företag får fortfarande inte annonsera falska rabatter
Den viktigaste skillnaden för konsumenterna är att ett företag kan slippa visa prishistoriken utan att för den skull slippa ansvaret för sin marknadsföring.
Marknadsföringslagen förbjuder fortfarande vilseledande uppgifter om priser, prisfördelar och rabatter. Företag får alltså inte presentera en rabatt som större än den faktiskt är eller använda ett missvisande jämförelsepris.
Anta exempelvis att ett hotell annonserar:
- Ordinarie pris: 2 000 kronor.
- Kampanjpris: 1 500 kronor.
- Rabatt: 25 procent.
Om lagändringen genomförs behöver hotellet inte längre redovisa sitt lägsta pris under de föregående 30 dagarna enligt den särskilda bestämmelsen.
Men uppgiften om 25 procents rabatt måste fortfarande vara korrekt och får inte ge kunden en vilseledande bild av erbjudandet. Företaget kan inte bara hitta på ett tidigare pris på 2 000 kronor för att få ett rum som normalt kostar 1 500 kronor att framstå som ett fynd.
Reglerna om rea gäller också
Marknadsföringslagen ställer dessutom särskilda krav när företag använder uttryck som rea eller realisation.
Sådan försäljning ska bland annat vara tidsbegränsad och innebära väsentligt lägre priser än företagets normala priser.
Även de allmänna reglerna om prisinformation fortsätter att gälla. Konsumenter ska fortfarande få tydliga och korrekta prisuppgifter, med information om exempelvis tillkommande avgifter.
Att ett företag slipper ange det tidigare lägsta priset betyder därmed inte att det får dölja det verkliga priset eller marknadsföra en rabatt på ett missvisande sätt.
Därför vill regeringen ändra reglerna
Bakgrunden är att Sverige har haft mer långtgående regler än vad EU:s prisinformationsdirektiv kräver.
När den svenska 30-dagarsregeln infördes 2022 valde lagstiftaren att låta den omfatta både varor och tjänster. EU:s motsvarande krav tar däremot sikte på varor.
EU-kommissionen har ifrågasatt om Sveriges bredare reglering är förenlig med EU-rätten. Regeringen vill därför anpassa den svenska lagstiftningen till direktivets tillämpningsområde.
I regeringens lagrådsremiss om information vid prissänkningar föreslås en relativt liten förändring av själva lagtexten. Ordet produkt ska ersättas med vara i de berörda bestämmelserna.
Förändringen får ändå praktisk betydelse eftersom begreppet produkt i prisinformationslagen omfattar betydligt mer än fysiska varor.
Regeringen framhåller att dagens regler kan vara särskilt svåra att tillämpa på marknader med snabbt varierande priser. En mer enhetlig reglering inom EU kan enligt regeringen också underlätta konkurrensen.
Regeringen medger att konsumentskyddet försämras
Samtidigt är förändringen inte enbart en administrativ förenkling för företagen.
I lagrådsremissens konsekvensanalys konstaterar regeringen att förslaget innebär en viss försämring av konsumentskyddet. När uppgiften om tidigare lägsta pris försvinner blir det svårare för konsumenten att direkt bedöma hur förmånligt ett erbjudande faktiskt är.
Tänk dig två hotell som båda annonserar 30 procents rabatt på en övernattning. Utan en obligatorisk uppgift om tidigare lägsta pris blir det svårare att avgöra hur stora prissänkningarna egentligen är.
Konsumenten kan behöva göra mer av kontrollarbetet själv.
Regeringen bedömer samtidigt att företagens större flexibilitet kan främja konkurrensen och på längre sikt bidra till lägre priser. Det är dock en möjlig effekt av förändringen, inte något som är säkerställt.
Organisationen Sveriges Konsumenter har i remissbehandlingen efterfrågat tydligare vägledning och uppföljning av hur konsumenterna påverkas.
Det finns alltså två motstående intressen: företagens möjlighet att anpassa sina erbjudanden och konsumenternas möjlighet att kontrollera att rabatterna är verkliga.
Vad gäller under Black Friday 2026?
Förslaget innebär ingen förändring inför årets stora reahelg.
Black Friday infaller fredagen den 27 november 2026. Då gäller fortfarande dagens bestämmelser om tidigare lägsta pris.
Företag som annonserar prissänkningar på varor eller tjänster som omfattas av reglerna måste därför fortsätta redovisa det lägsta priset under den relevanta 30-dagarsperioden.
Förslaget kan inte användas som motivering för att redan under höstens kampanjer sluta visa den prisinformation som lagen kräver.
I vår guide till Black Friday 2026 finns mer information om shoppinghelgen och vad konsumenter bör tänka på.
När kan de nya reglerna börja gälla?
Regeringen föreslår den 1 mars 2027 som ikraftträdandedatum.
Men det är viktigt att skilja på ett lagförslag och en beslutad lagändring.
Lagrådet ska granska förslaget. Därefter kan regeringen gå vidare med en proposition som riksdagen får ta ställning till.
Först när lagändringen har beslutats kan den träda i kraft.
Fram till dess gäller nuvarande bestämmelser.
Så kontrollerar du om rabatten verkligen är bra
Om förslaget genomförs får konsumenter som köper tjänster i större utsträckning själva bedöma vad ett erbjudande är värt.
Det gäller särskilt köp där priser varierar kraftigt eller där ett lågt introduktionspris kan dölja högre kostnader längre fram.
Några kontroller blir extra användbara:
- Jämför samma tjänst. Ett hotellrum måste jämföras för samma datum, rumstyp och bokningsvillkor. Annars kan prisskillnaden bero på helt andra förutsättningar än en faktisk rabatt.
- Kontrollera hela kostnaden. Ett lågt annonserat pris säger inte allt om det tillkommer avgifter eller andra obligatoriska kostnader.
- Granska abonnemangsvillkoren. Ett gym eller en streamingtjänst kan erbjuda ett attraktivt introduktionspris som senare övergår till en högre månadsavgift.
- Var skeptisk till stora rabattprocent. En stor procentsats betyder inte automatiskt att slutpriset är lägre än hos konkurrenterna.
- Spara erbjudandet. En skärmbild av annonsen och uppgifter om villkoren kan vara värdefulla om det senare uppstår frågor om priset.
Misstänkt vilseledande prismarknadsföring kan anmälas till Konsumentverket.
Det är också viktigt att skilja mellan prisinformationen och själva prisnivån. Ett företag får i regel själv bestämma vad en tjänst ska kosta. Det som reglerna ska förhindra är bland annat att kunder lockas med felaktiga eller vilseledande påståenden om hur mycket de sparar.
Regeringens förslag förändrar alltså framför allt hur mycket prishistorik företagen måste redovisa. Det tar inte bort kravet på att rabatter som marknadsförs ska vara äkta.