Biltrafiken framför Nyarpsskolan i Bankeryd har minskat kraftigt efter kommunens försök med skolzon. Under morgonens lämningstid sjönk antalet bilar från 56 till 20. Samtidigt går och cyklar fler yngre elever hela vägen till skolan. Men kommunens offentliga resultat visar ännu inte om en del av trafiken i stället har flyttats till närliggande gator.

Bilarna framför skolan minskade från 56 till 20

Jönköpings kommun införde skolzonen vid Nyarpsskolan hösten 2025. Under vardagar mellan klockan 07.30 och 08.10 begränsas inkommande biltrafik inom ungefär 200 meter från skolan.

När kommunen nu har jämfört trafikmätningar före och efter försöket syns en tydlig förändring.

Antalet bilar som passerade framför skolan under morgonperioden minskade från 56 till 20. Det motsvarar en minskning på 64 procent.

Under den mest intensiva tiominutersperioden, klockan 07.50 till 08.00, sjönk antalet bilar från 24 till 8.

Det är alltså inte bara trafiken precis utanför skolan som har förändrats. Även elevernas sätt att ta sig dit ser annorlunda ut.

Störst förändring bland de yngre eleverna

Den tydligaste beteendeförändringen finns bland barnen i förskoleklass till årskurs 3.

Före försöket uppgav 55 procent att de skjutsades hela vägen fram till skolan. Efter införandet av skolzonen var motsvarande andel 13 procent.

Samtidigt ökade andelen som går eller cyklar hela vägen från 45 till 64 procent.

För de äldre eleverna var utgångsläget redan annorlunda. Bland elever i årskurs 4–6 minskade andelen som skjutsas fram från 9 till 2 procent, medan andelen som tar sig själva till skolan ökade från 85 till 91 procent.

Resultaten tyder därför på att skolzonen har haft störst praktisk betydelse för familjer med yngre barn, där bilskjuts tidigare varit vanligare.

Fler föräldrar verkar våga låta barnen gå själva

En möjlig förklaring är att trafikmiljön upplevs som tryggare när färre bilar kör hela vägen fram till skolan.

I kommunens uppföljning uppger 56 procent av vårdnadshavarna att trafiksäkerheten har förbättrats. Bland skolans personal är motsvarande andel 81 procent.

Tre av fyra vårdnadshavare är positiva till skolzonen. Bland personalen är stödet ännu högre, 94 procent.

Rektor Malin Tornberg har också beskrivit att fler föräldrar verkar känna sig trygga med att låta yngre barn gå eller cykla själva.

Det är särskilt intressant eftersom det kan skapa en förstärkande effekt. Färre bilar nära skolan kan göra miljön lugnare, vilket i sin tur kan få ännu fler familjer att välja gång eller cykel.

Försöket bestod av mer än ett trafikförbud

Det går samtidigt inte att säga att hela förändringen beror på skolzonen ensam.

Jönköpings kommun har kombinerat trafikbegränsningen med arbetet Aktiv skolväg. Flera klasser har bland annat deltagit i Walk n’ Ride, där elever uppmuntrats att gå eller cykla till skolan och samla kilometer tillsammans.

Barn som fortfarande behöver åka bil kan också lämnas på rekommenderade platser en bit från skolan och gå den sista sträckan.

Försöket är därför snarare ett paket av åtgärder än en enskild avstängning av en gata.

Det gör också resultaten mer intressanta för andra kommuner. En skolzon kan vara lättare att acceptera och fungera bättre när den kombineras med tydliga alternativ för familjer som inte kan låta bilen stå helt.

Har trafiken bara flyttat till andra gator?

Här finns den viktigaste obesvarade frågan.

Jönköpings kommuns redovisning av försöket visar hur många bilar som passerade framför skolan före och efter införandet.

Däremot redovisas inte motsvarande trafikräkningar på gatorna utanför skolzonen eller vid de platser där föräldrar rekommenderas att släppa av sina barn.

Det betyder att siffran 64 procent inte kan beskrivas som en minskning av all biltrafik runt Nyarpsskolan. Den gäller trafiken framför skolan under den uppmätta morgonperioden.

En del trafikförflyttning är dessutom inbyggd i modellen. Familjer som fortfarande behöver köra bil uppmanas just att stanna en bit bort.

Samtidigt talar elevernas ändrade resvanor emot att hela minskningen bara skulle handla om att bilarna stannar på en annan gata. Bland yngre elever har andelen som går eller cyklar hela vägen faktiskt ökat.

Hur stor del av biltrafiken som helt har försvunnit och hur stor del som har flyttats går däremot inte att avgöra från de publicerade siffrorna.

Alla skolor har inte samma förutsättningar

Nyarpsskolan ligger i ett grönt villaområde i Bankeryd med många gångvägar och förhållandevis korta avstånd för många elever.

Redan före försöket gick eller cyklade många barn till skolan.

Det är en viktig skillnad när andra kommuner tittar på resultatet.

En skola där elever kommer från ett betydligt större geografiskt område, där gång- och cykelvägar saknas eller där trafiken inte enkelt kan ledas om kan behöva en helt annan lösning.

Det finns också en risk att en avstängning på fel plats skapar nya problem på gator som inte är byggda för större mängder lämningstrafik.

Därför behöver en skolzon bedömas utifrån hela trafiksystemet runt skolan, inte bara gatan utanför entrén.

Det andra kommuner kan lära av försöket

Den tydligaste lärdomen från Nyarpsskolan är inte att en skolzon automatiskt minskar trafiken med 64 procent.

Det intressanta är kombinationen av flera åtgärder.

Biltrafiken har begränsats nära skolan. Elever har samtidigt uppmuntrats att gå och cykla. Familjer som behöver bilen har fått alternativa avlämningsplatser. Försöket har dessutom följts upp med både trafikräkningar och enkäter.

Nästa steg för en ännu bättre utvärdering är att även mäta omgivande gator före och efter införandet.

Då går det att skilja mellan tre olika effekter: bilresor som faktiskt försvinner, bilresor som blir kortare och trafik som bara flyttas från skolgrinden till en annan gata.

Jönköpings kommun undersöker nu möjligheten att införa skolzoner vid fler skolor. Resultatet från Nyarpsskolan ger ett lovande underlag, men också en tydlig påminnelse om att själva skolgrinden bara är en del av trafikmiljön.