Donald Trump säger att Ukraina och Ryssland har accepterat en energivapenvila med omedelbar verkan. Ukraina uppger att landet redan har pausat attacker mot ryska oljeraffinaderier, men anklagar samtidigt Ryssland för nya angrepp mot ukrainska energianläggningar. Kreml har ännu inte bekräftat någon överenskommelse. Frågan är därför om vapenvilan faktiskt har börjat – och vad den i så fall omfattar.

Har energivapenvilan börjat?

Det korta svaret är att någon fungerande, ömsesidigt bekräftad energivapenvila ännu inte har kunnat fastställas.

USA:s president Donald Trump meddelade söndagen den 11 oktober att både Ryssland och Ukraina hade accepterat en energivapenvila som skulle börja gälla omedelbart.

Men det amerikanska beskedet har inte följts av något offentligt, gemensamt avtal där båda länderna bekräftar samma villkor. Det är heller inte klart exakt vilka energianläggningar som ska omfattas eller hur efterlevnaden ska kontrolleras.

Ukraina har välkomnat förslaget och säger sig ha agerat i enlighet med det. Ryssland har däremot inte offentligt bekräftat att landet accepterat en sådan överenskommelse.

Samtidigt har nya ryska attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur rapporterats efter Trumps besked.

Det innebär att det finns en viktig skillnad mellan att USA har utropat en vapenvila och att de båda krigförande länderna faktiskt har en överenskommelse som efterlevs.

Vad har Trump, Ukraina och Ryssland sagt?

De tre parternas offentliga besked ger olika bilder av situationen.

USA: Trump säger att båda har accepterat

Donald Trump skrev den 11 oktober på Truth Social att en energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina skulle träda i kraft omedelbart och att båda länderna hade gått med på den.

Några detaljerade avtalsvillkor presenterades inte tillsammans med beskedet.

Ukraina: Ja till en ömsesidig vapenvila

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj välkomnade initiativet, men gjorde klart att en vapenvila måste gälla båda sidor.

Enligt Zelenskyj var Trumps tillkännagivande dessutom nytt för honom när det kom. Ukraina är berett att avstå från attacker mot rysk energiinfrastruktur om Ryssland gör motsvarande åtagande.

Under måndagen uppgav Zelenskyj att Ukraina hade avstått från attacker mot ryska oljeraffinaderier under den föregående natten.

Ukraina har tidigare föreslagit en begränsad vapenvila kring energiinfrastruktur, vilket visar att frågan inte uppstod först med Trumps senaste besked.

Ryssland: Kreml bekräftar inget avtal

Kremls talesperson Dmitrij Peskov fick den 12 oktober en direkt fråga om energivapenvilan.

Enligt den ryska nyhetsbyrån TASS svarade han att kommunikation pågår och att Kreml kommer att lämna information när det finns något att meddela.

Han bekräftade alltså inte att Ryssland hade accepterat Trumps förslag.

Peskov betonade också att Ryssland eftersträvar varaktig fred snarare än en tillfällig vapenvila. Det uttalandet är dock inte detsamma som ett uttryckligt avslag på det aktuella energiförslaget.

Nya attacker mot Ukrainas energianläggningar

Trots Trumps besked rapporterade Ukraina nya ryska angrepp mot energiinfrastruktur under söndagen och måndagen.

Zelenskyj uppgav att ett kraftvärmeverk i Charkiv hade angripits efter att den amerikanske presidenten tillkännagivit vapenvilan.

Under natten till den 12 oktober träffades dessutom en gasproduktionsanläggning i Charkivregionen.

Det ukrainska statliga energibolaget Naftogaz bekräftade att en jetdriven drönare hade träffat anläggningen och orsakat en brand. Kritisk utrustning skadades, men personalen befann sig i skyddsrum och ingen skadades vid just den anläggningen.

I ett tal vid ett säkerhetsforum i Warszawa den 12 oktober anklagade Zelenskyj Ryssland för att bryta mot den vapenvila som Trump hade tillkännagivit.

Han uppgav även att en bensinstation hade angripits och att ytterligare ryska attackdrönare fortsatt in över Ukraina under måndagen.

Enligt Zelenskyj hade sammanlagt sex ukrainska energianläggningar angripits. Den siffran bygger på Ukrainas egna uppgifter och har inte kunnat bekräftas oberoende i sin helhet.

Över 120 drönare och en robot under natten

Ukrainas flygvapen rapporterade också att Ryssland under natten använde 121 drönare och en flygburen robot.

Enligt de ukrainska uppgifterna oskadliggjordes 89 drönare, medan träffar registrerades på 15 platser.

De 15 platserna avser samtliga rapporterade träffar under luftangreppet. Det betyder inte att 15 energianläggningar träffades.

De fortsatta attackerna visar att krigshandlingarna inte har upphört. Däremot går det inte att slå fast att varje rapporterat angrepp utgör ett formellt avtalsbrott när det fortfarande saknas offentligt bekräftade gemensamma villkor för vapenvilan.

Därför är oljeraffinaderierna den stora skiljefrågan

Bakom diskussionen om energivapenvilan finns en avgörande fråga: Ska den endast stoppa attacker mot oljeraffinaderier, eller också skydda kraftverk, elnät och annan energiförsörjning?

Enligt uppgifter till Axios från en tjänsteman i Vita huset skulle ett första steg innebära att båda länderna slutar angripa varandras oljeraffinaderier.

Ett bredare stopp för attacker mot exempelvis kraftverk och elnät skulle kunna komma senare.

Det är en betydligt snävare överenskommelse än den som Ukraina vill se. Uppgifterna från Vita huset ska heller inte betraktas som slutligt fastställda avtalsvillkor.

Skillnaden är särskilt betydelsefull eftersom ländernas energisystem ser helt olika ut.

Ryssland har ett omfattande nätverk av oljeraffinaderier. Ukraina har under hösten trappat upp attackerna mot ryska oljeraffinaderier för att störa landets bränsleförsörjning och försvaga dess krigsekonomi.

Ukraina har däremot mycket begränsad egen raffinaderikapacitet.

Zelenskyj uppgav den 12 oktober att landet har ett enda oljeraffinaderi och att det redan är svårt skadat efter tidigare ryska angrepp. Ukraina är därför beroende av import av diesel och andra oljeprodukter.

En vapenvila som enbart skyddar raffinaderier skulle därmed kunna begränsa en viktig ukrainsk angreppsmetod utan att nödvändigtvis stoppa Rysslands attacker mot den ukrainska el- och gasförsörjningen.

Det är skälet till att Ukraina kräver ett bredare skydd för energisystemen.

EU ifrågasätter om vapenvilan kan fungera

Även EU har uppmärksammat skillnaden mellan en begränsad raffinaderivapenvila och ett bredare stopp för energiattacker.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas ifrågasatte den 12 oktober nyttan av ett upplägg som endast omfattar oljeraffinaderier.

Hon konstaterade också att EU ännu inte hade sett Ryssland följa någon energivapenvila.

För Ukraina handlar frågan inte bara om militära och ekonomiska mål.

Attacker mot kraftverk, transformatorstationer och gasanläggningar kan påverka människors möjligheter att få elektricitet, uppvärmning och vatten. Under hösten blir den typen av skador särskilt kännbara när temperaturerna sjunker och behovet av uppvärmning ökar.

En vapenvila som lämnar sådana anläggningar utanför skulle därför inte lösa ett av Ukrainas mest akuta problem.

Finns det något verifierat avtal?

Det finns inget offentligt verifierat avtal som visar att Ryssland och Ukraina har accepterat samma energivapenvila med gemensamma villkor.

Det betyder inte nödvändigtvis att samtal saknas eller att någon form av informell överenskommelse är omöjlig. Ett avtal behöver heller inte vara offentligt undertecknat för att vara giltigt.

Men flera avgörande frågor saknar fortfarande svar.

Det är oklart exakt vilka energianläggningar som ska skyddas, vilken starttid som parterna i så fall har accepterat, hur länge begränsningarna ska gälla och hur misstänkta överträdelser ska hanteras.

Framför allt saknas en tydlig offentlig rysk bekräftelse på de villkor som Trump säger att parterna har accepterat.

Ukrainas uppgift om att landet pausat attackerna mot ryska raffinaderier kan vara ett första steg mot en överenskommelse. Men det innebär inte automatiskt att Ukraina har upphört med alla militära angrepp, eller att Ryssland har gjort motsvarande åtagande.

En energivapenvila ska dessutom inte förväxlas med en allmän vapenvila i kriget. Även om vissa energianläggningar skulle skyddas kan strider och attacker mot andra militära mål fortsätta.

Vad händer nu?

Den närmaste utvecklingen avgörs framför allt av om Ryssland uttryckligen accepterar förslaget och om parterna kan enas om vilka anläggningar som ska omfattas.

Därefter återstår den svåraste frågan: om båda sidor faktiskt upphör med de attacker som överenskommelsen förbjuder.

Trump har presenterat energivapenvilan som ett omedelbart genombrott. Ukraina säger sig vara berett att medverka och uppger att landet redan har visat återhållsamhet.

Men de fortsatta rapporterna om ryska angrepp och avsaknaden av en tydlig bekräftelse från Kreml gör att det ännu inte går att beskriva energivapenvilan som en fungerande överenskommelse mellan Ukraina och Ryssland.

Det som hittills finns är ett amerikanskt tillkännagivande, ett ukrainskt villkorat ja och en rad obesvarade frågor om Rysslands inställning och de faktiska villkoren.